Frågan om invandrares överrepresentation i brottslighet är infekterad, något som nyheten om att Ann Heberlein ämnar skriva en bok saken nyligen påmint om. “Argumenten” (det vill säga svepskälen) som framförs mot att ta fram sådan statistik varierar. Ibland hävdas att det centrala är brottslingarnas kön, andra gånger poängteras att vi redan vet hur det befinner sig.

Nyligen meddelade regeringen att man säger nej till surrogatmödraskap.

Nedan följer för balansens skull såväl nationellt socialistiska LO:s valreklamfilm och Moderaternas valreklamfilm. Den första visar “vanligt folk”, som i Sverige enbart är vita enligt fackförbundet där männens vanligaste val är SD, och i den andra medger det sk ledande partiet i Alliansen att oppositionen inte vill regera Sverige. LO har dessutom plagierats Kents dödsruna, vilket kanske är passande.

Ann Heberlein slog i dagarna sannolikt svenskt insamlingsrekord, då hon trots att Kickstarter skamligt nog stoppade den ursprungliga kampanjen lyckades samla ihop över en miljon kronor för att finansiera sin kommande bok om asylinvandrares överrepresentation vid sexualbrott.

Fyra medarbetare hos Transportstyrelsen har tilldelats priset årets GRC-profil 2017. Detta för att ha avslöjat oegentligheterna kring säkerhetsarbetet i myndigheten. Transportstyrelsen ville dock hindra medarbetarna att ta emot priset.

Forskningen säger ganska entydigt att hårdare straff inte verkar avskräckande[1]. Det kan tyckas ointuitivt, eftersom vi normala människor som inte dagligen begår brott och använder våld mot våra medmänniskor tänker att en del av övervägandet för varför vi inte ger efter för stundens ingivelse och slår ner den där idioten som trängde sig i kön, är att vi inte vill bli straffade för det.

Ofta refereras det till genomsnittliga inkomstskillnader när man studerar skillnader mellan män och kvinnor. Ni har väl sett siffror som att kvinnor tjänar 81 procent av vad män tjänar eller att kvinnor har 91 procent av mäns lön givet samma sysselsättningsgrad.

Det brukar pratas om den ”arga högern”. Ni vet den som röstade för Brexit, såg till att Donald Trump blev amerikansk president och som röstar på så kallade högerpopulistiska partier runt om i Europa. En grupp arga, vita mäns uppror mot den progressiva samtiden, brukar de sammanfattas som.

Föreningen Skogen har ett intressant debattinlägg av professor Sten B Nilsson. Inlägget är en sammanfattning av en 28 sidor lång rapport från Nilsson. Man bjuder in till debatt och frågar vart skogsnäringen är på väg.

För en tid sedan läste jag Utvandrarserien av Vilhelm Moberg. Den grep mig djupt, och jag fascinerades av Moberg språk och hur mycket av det gamla han beskrev som fortfarande kändes relevant idag.

Svenska Dagbladet var snabba ut igår när Eliasson kickades men fick nytt toppjobb samma dag, och gjorde en film om hans karriär. En hyllningsrulle kan man säga. Inte ett ord om hur otroligt kritiserad han varit, JK-anmälningarna, Pirate Bay och de raderade mailen på Försäkringskassan.

Regeringen börjar få bråttom. EU:s lägsta arbetslöshetssiffra har man för länge sedan kastat in handduken för, även om målet fiffigt var satt till 2022 som mycket av regeringens satsningar. Genom att sträcka ut tidslinjen två år efter valet, ett fiffigt trick att ge sig själv mer tid inbyggt.

Om ni inte har sett debatten mellan Rubin, Shapiro och Peterson, så bör ni göra det nu. Det är i allra högsta grad sevärt, ett intressant samtal mellan tre kloka personer. Pga av tidsbrist så kommer jag att hoppa rätt in på frågeställningens kärnpunkt, dvs tankarna om transcendens, religion eller Gud.

I spåren efter att det mesta av det värsta om terroristen Akilovs eskapader har blivit allmänt känt så finns det en sak som stör vissa, och får andra att bli selektivt stumma. Det handlar om att komikern Özz Nûjens nära och kära har pumpat in några tiotals tusen svarta kronor till Akilov.