Det började med käbbel och fortsatte med oacceptabelt. Det som var käbbel då är oacceptabelt nu. Vår statsminister har begåvats med vokabulär som en obegåvad pajas.

Googlar man på samband kan man läsa att samband är en abstrakt och ofta svårupptäckt förbindelse som knyter vissa företeelser till varandra. Statsminister Löfven har sett ett samband mellan de knarkande ungdomarna i Danderyd och stadsdelen Djursholm och den allt mer våldsamma gängkriminaliteten i utanförskapet.

” – Du har betalningsförmåga! Det har inte de…” Busschaufförens ord var tydliga. Jag kunde betala för mig, men det kunde inte de – de som hade klivit på bussen alldeles innan mig. De hade viftat, gapat och skrikigt och bara gått förbi, en familj från Afrikas horn.

Det är mörkt utanför fönstret. För bara några minuter sedan blev söndag måndag och juni blev juli. Ljuset från mobilens skärm lyser upp rummet medan jag försöker knappa ner det här inlägget med mina lätt darriga fingrar.

De tomma orden, de innehållslösa orden. Det är de som är bäst på att förstärka kräkreflexer och illamåendekänslor, tycker iallafall jag.

Bilden känns som Beirut 1982, Grozny 1995 eller Sarajevo 1996. Men det är Linköping, Sverige och året är 2019. En söndersprängd fasad. En kraftig explosion några hundra meter från centrala Linköping. Ingen dog, men det kan man nog tacka högre makter för.

Ta valfri hyfsad hög sosse, titta på sossens twitter eller facebookande här och nu – och du kommer att finna en stark upprördhet, en närmast furiös ilska och krav på att den tafsande ’högerpopulistiska parlamentarikern’ skall bort.

Man kan titta på ett hemskt filmklipp – där någon misshandlas och förnedras grovt – och dra olika slutsatser av filmen. Utan att ha några som helst belägg för mina gissningar inbillar jag mig att en överväldigande majoritet av de som ser filmen blir upprörda över våldet och förnedringen.

Av dårar, barn och alkoholister får man höra sanningen. Den där meningen skall tydligen vara ett relativt modernt ordspråk, anpassat till den nutiden.

Det var en gång, för väldigt länge sedan, då jag också var lätt aktivistisk. Eller rätt mycket faktiskt. Året var 1980, och jag var 12 år. Då tyckte jag tvärtom mot vad jag tycker idag.

Mina söner får visa ID-kort när de vill köpa en Red Bull, en dosa snus eller för att lämna in en rad på tipset. Men för att få asyl i Sverige behövs inte det där. Inte längre. Det har Migrationsdomstolen bestämt.

En man misshandlas av ordningsvakter och väktare på akutmottagningen i Malmö. Nyheten hamnar högst upp på Aftonbladets hemsida på fredagskvällen. Upprördheten är total, nu när landets ordningsvakter enligt landets samlade journalistkår tycks vara i Satans sold.

Men Margot Wallström syftar ju självfallet inte på den svenska demokratin, där det demokratiska huvuduppdraget tycks vara att mer eller mindre ogiltigförklara var femte röst på ett eller annat sätt. Margot Wallström syftar på andra EU-länder, länder där demokratin är på tillbakagång.  Regeringen – som har aktivt stöd av mindre än en tredjedel av parlamentarikerna och utpressas av drygt en fjärdedel av samma gäng – skall nu lära Europa hur demokrati fungerar och ser ut.

Sverige håller på att gå sönder. Eller inte. Men kanske ändå. Statsminister Stefan Löfven käbblade på rätt bra om det under valrörelsen 2014, om att Sverige höll på att gå sönder. Mindre än fem år senare har aldrig Sverige varit mer helt.

Det finns nyttiga idioter och så finns det ännu nyttigare idioter. Frågan är om inte statstelevisionen, i form av det numera skattefinansierade SVT har lyckats leta rätt på den nyttigaste idioten av dem alla. En kvinnlig läkare i Uppsala tycker att vi skall sluta överdriva komplikationerna av den kvinnliga könsstympningen som förekommer i länder som …

Det var en gång för länge sedan, då jag såg filmen ”I huvudet på John Malkovich”. En rätt skruvad film om en dockspelares tillvaro inne i skallen på den kända skådespelaren.

Häromveckan kom Brottsförebyggande Rådet med en rapport som lyfte det ökande antalet polisanmälningar om misshandelsfall mot unga. Ökningen var tydlig och på bred front över hela landet.

Kärlek börjar med käbbel, tydligen. Käbbel och bråk. Fredagen den 11 januari tillhörde utan tvekan Annie Lööf. Alla pratade om Annie Lööf, om Centerpartiet och om regeringsbildningen.

En händelserapport från Polisen i Göteborg fick mig att gå igång. Det var nämligen en rapport som skiljde sig från de vanliga rapporterna, efter en våldtäkt. Det är svårt att befria sig från tanken att det är skillnad på folk och folk…

”Ring in det gamla och ring ut det nya, i årets första, skälvande minut.  Ring lögnens makt från världens gränser ut,  och ring in sanningens till de som famlar…” År 2018 är strax slut, och år 2019 står för dörren. Ett tufft, tungt och trist år lämnar. Vad som kommer vill jag inte veta.

Julafton och klockan hade passerat 20:00 när vi tryckte på fjärrkontrollen för att hitta SVT1 och Svensson, Svensson – om en svensk brevbärares julafton i Örebro-stadsdelen Vivalla. Svensson, Svensson har några decennier på nacken och känns helt ur tiden. Bor man i Vivalla som Svensson och har en granne så är sannolikheten minimal att grannen …

Jag kunde inte somna. Det där filmklippet, med tillhörande ljudspår, plågade mig i timmar. En ung kvinna. En kniv. En lika brutal som vidrig avrättning, inför en rullande mobilkamera. Det var fienden vi såg. Vår tids fiende. De som lever för att slakta oss, de otrogna.

Abu Ibrahim hade nyss kommit tillbaka till lägenheten i Angered. Det var stökigt och ostädat. Abu Ibrahim hade med sig en hel kappsäck med patroner, och Abu Ibrahims kompisar Taimour och Abdallah tittade hänfört på de glänsande patronerna. Samtidigt lämnade den moderna Prussiluskan socialkontoret i orten för att åka hem till Abu Ibrahim.

I en debattartikel skriver SVT:s verkställande direktör Hanna Stjärne att landets statliga TV-bolag minsann gör allt i sin makt för att vara opartiska.  VD Stjärne skriver att vi mediakonsumenter kan lita på att ’SVT alltid jobbar för att vara så opartiska som möjligt’.

SVT toppar sina nyhetssidor med två nyheter. Dels ber man om ursäkt för att ha under diskussion om den klubbade budgetreservationen visat exakt hur mycket vänster man är i TV-huset. ”Ja till ’servett-skiss-budget” var rubriken om diskussionen. Som hämtat från Aftonbladets ledarredaktion eller kommunikationsavdelningen på Sveavägen 68. Sedan följer man upp med Löfvens upprördhet över.

Hur det ser ut på en akutmottagning i en stad eller ett land brukar vara ett rätt bra sätt att se hur staden eller landet mår. Under alla mina år, inom vården, har det faktiskt varit så. Det fanns nämligen en tid, för inte alltför länge sedan, då Södersjukhusets akutmottagning blev ”Årets arbetsplats” i huvudstaden.

Häromkvällen delades det Stora Journalistpriset ut. Landets största, bästa och mest framträdande journalister skulle se på när en handfull kollegor fick ta emot sin delpris, i det Stora Journalistpriset.

Carin Götblad, regionpolismästare i Polisregion Mitt, började sin yrkeskarriär som förskollärare.

Almedalen 2018. Om det var något som de flesta var eniga om var att det var bedrövligt att Nordiska Motståndsrörelsen väsnades och störde flera av partiledarnas tal.

”Vad fan håller ni på med?” undrar landets statsminister Stefan Löfven apropå de massiva bilbränderna i västra Sverige.