Det är mycket jag aldrig slutar förundra mig över men när det gäller skolan, i varje fall den svenska, finns det ett missförhållande som jag alldeles särskilt aldrig slutar förundra mig över – framför allt som jag (och andra, det ska erkännas) under en tredjedels sekel oavbrutet utpekat felet för ansvariga skolpolitiker och tjänstemän – nämligen att skolor och högre lärosäten sätter sina egna betyg.

Den litterärt och socialt överbegåvade Oscar Wilde gjorde skandal i det viktorianska England genom att inte smyga och skämmas för sina homofila böjelser utan tvärtom stoltsera med dem.

Det finns en massa skiljelinjer och motsättningar i samhället, till exempel mellan män och kvinnor, invandrare och svenskar, stockholmare och landsortsbor

I de nedre tonåren tyckte jag mycket om att rida. Jag gillade hästar och läste allt om djuret. Jag kunde svaret på 10 000-kronorsfrågan om hästar som en tjej på teve missade i finalen.

Jag förklarar för dig att jag har tänkt att skriva en internationell bestseller baserad på en sann historia som ska innehålla allt, kärlek, intriger, svärmande unga människor, storpolitik och konflikter mellan länder. Påven ska också vara med och dela ut syndernas förlåtelse till dem som engagerar för att i revolutionär iver utrota den fiende som detta internationella uppbåd av goda människor riktar sina vapen emot.

Den 16:e november väntas nämligen riksdagen rösta för en ändring i yttrandefrihetsgrundlagen och tryckfrihetsförordningen som kraftigt kommer att begränsa dessa friheter. Den nya lagen om utlandsspioneri innebär i korthet att det blir brottsligt att röja uppgifter gällande internationella samarbeten som stör Sveriges relation till andra länder.

Det är förstås alldeles för tidigt att skriva Tidöavtalets historia men så mycket har ändå hänt att man kan ana vartåt det lutar. Det handlar om småsaker men småsaker har en tendens att förändra sig ungefär som barn, det vill säga enligt principen ”små barn, små bekymmer; stora barn, stora bekymmer”.

Om man någon dag inte har något särskilt att skriva om så finns alltid en praktisk utväg och det är att söka upp FN och rota bland organisationens beslut, deklarationer, mål, resolutioner, överenskommelser och andra salvelsefulla dokument för främjande av fred, välstånd och mänsklig lycka. Nästan allt framstår som blåögt fjortistrams.

Som du rimligtvis noterat aktar jag inte för rov att uttala mig om saker för vilka jag saknar såväl den erforderliga utbildningen som den nödvändiga erfarenheten. Ändå prickar jag enligt egen uppfattning ofta rätt vilket beror på att jag har en metod. Metoden är att utgå från att allt är ungefär så enkelt och alldagligt som det ser ut på ytan och att människor oftast drivs av småaktiga men för det mesta tyglade egenintressen.

Många människor osäkrar sin revolver när de hör uttrycket identitetspolitik utan att riktigt ha förstått detta politiskt korrekta koncept. Jag ska därför förklara saken och är övertygad om att revolvrarna kommer att osäkras ännu mer när polletten trillar ned.

Isakssons huvudtes är densamma som framförts av eftertänksamma betraktare både före och framför allt efter 1992, nämligen att välfärdsstaten, som består av ett ständigt ökande antal ekonomiska rättigheter som politikerna delat ut till medborgarna, hotar att sänka nationen när det blir uppenbart att politikerna lovat bort inte bara de pengar skattebetalarna har utan också de pengar de ännu inte hunnit tjäna ihop.

Michael Shellenberger (bilden) är en amerikansk författare och tänkare som jag gillar vilket troligen beror på att han tänker ungefär som jag. Men filterbubblor är inte bara behagliga ty när man ser sig själv i någon annan kan det vara som att gå runt bland skrattspeglarna på Gröna Lund: man kan bli varse en parodisk nidbild av sig själv. Så kände jag när jag läste Shellenbergers i och för sig briljanta analys om varför elitfigurer som Greta Thunberg hatar kapitalismen. Det handlar bara om pengar och positioner, säger Shellenberger.

Gustav Adolfsdagen den 6 november är en viktig högtid i studentstaden Uppsala. Studenterna går i procession ned för Carolinabacken till Odinslund där den stupade kungen hyllas med sång. I Odinslund står en obelisk rest av Karl XIV Johan, den förste Bernadotten, för att hedra Gustav Adolf. Studentkören Allmänna sången Luthers psalm Vår Gud är oss en väldig borg och Heidenstams Sverigesång: ”Sverige, Sverige, Sverige, fosterland, vår längtans bygd, vårt hem på jorden!”

Lotta Gröning (bilden) är historiker och i egenskap av journalist troligen en av landets mest uppskattade författare. Nu har hon skrivit en bok om socialdemokratins historia som heter Från folkhem till Facebook. Jag hinner inte läsa mer än tjugosju sidor förrän det levereras information som är så uppseendeväckande att jag lämnar övriga sysslor åt sidan för att genast berätta för dig vad hon säger.

Här är en sammanfattning från The New York Times av en forskningsrapport om var någonstans på universiteten som woke-anhängarna (här kallade liberaler) finns: Det verkar som om en ganska liberal studentkår undervisas av en kår av mycket liberala professorer – och fostras av en otroligt liberal grupp administratörer… Bland förstaårsstudenterna fanns dubbelt så många woke-anhängare som konservativa, bland professorerna sex gånger så många och bland administratörerna tolv gånger så många.

Det har, åtminstone för mig, blivit allt svårare att ta ställning i kampen mellan Ukraina och Ryssland. När Ryssland i februari anföll var det lätt.

En vän som kanske är ännu mer nördigt marxistisk än jag själv ställde en fråga på vilken jag inte hade något omedelbart svar. Men vi stötte och blötte saken en stund och kom fram till ett synsätt som känns åtminstone preliminärt hållbart. Frågan var om PK-ismen är ett produktionssätt eller bara en ideologi. Vi kom fram till att den faktiskt kan betraktas om ett produktionssätt, om än rätt dåligt, vilket faktiskt är ett fantasieggande perspektiv för en nörd.

Jag betalar omkring åtta tusen kronor om året i kyrkoavgift till Svenska kyrkan. När jag erkänner detta för vänner som redan för länge sedan lyssnat till sitt förnuft och utträtt ur samfundet så ser de medlidande och nedlåtande på mig. Va! Är jag fortfarande kvar i kyrkan?

Det finns en motsättning mellan iranier och araber som ibland tar sig uttryck i sekteristiska termer eftersom iranier för det mesta är shiiter och araber för det mesta är sunniter, och ibland i etniska termer. I viss iransk nationalism avfärdas islam i sin helhet som en ”arabisk religion” som inte hör hemma i Iran.

Såväl Jimmie Åkesson som Ulf Kristersson har lovat – eller åtminstone ställt i utsikt – att regeringen ska åstadkomma ett paradigmskifte. Senast en likartad utfästelse gjordes var av Bildt-regeringen i början av nittiotalet fast det då hette ”systemskifte”. Systemskiftet var nog ungefär lika efterlängtat som dagens paradigmskifte, det vill säga starkt av några men inte alls av andra.

I vid pass tio år har jag utan påtaglig framgång – jag får säga som Martin Ljung: jag räknar inte med att bli berömd i min livstid, men det kommer väl andra tider – försökt presentera en ny tolkning av de grundläggande sociologiska förändringar som pågår i Sverige (och i de flesta andra västländer).

Terrorgruppen Ash-Shabaab ger sig inte. Attackerna har minskat i antal och styrka, men fortsätter. Syftet är att störta regeringen och ta makten i Somalia. I kampen mot Ash-Shabaab får den somaliska regeringen hjälp av Turkiet. Nu har turkarna försett den somaliska militären med drönare av typen Bayraktar TB2.

Jag anar emellertid något som jag tror de flesta anar, nämligen det kan bli svårt att upprätthålla demokratin framöver. Hotet mot demokratin, i den mån jag inte bara är ute och cyklar, kommer dock inte från de vanligen misstänkta, alltså nazistfascisterna, utan från dem som helt enligt regeringsformens regelverk satts att styra oss.

Jag blir illa berörd och rentav förorättad av PK-istiska idéer. Så småningom har jag kommit fram till att detta är denna ideologis syfte, nämligen att skapa mentalt obehag för medelklassare.

De flesta av Sveriges partiledare är numera kvinnor. De är olika, förstås. En, Ebba Busch, sticker ut som kvick och slagkraftig. En annan, Annie Lööf, som ständigt plakatmålande och tämligen ointresserad av sakpolitik. En tredje, Nooshi Dadgostar, som konkret och ofta effektivt uttrycksfull. En fjärde, Märta Stenevi, som fast i sitt partis drömmerier men ändå med viss förmåga att tala för sig.

Statsminister Kristersson har flera gånger förklarat att hans regering siktar på ett paradigmskifte. Precis vad han menar med paradigmskifte är oklart.

I början av profeten Muhammeds arbete blev han hånad av sitt folk. Muslimerna var få och blev förföljda och plågade av de andra araberna som höll fast vid sin gamla religion. Förföljelsen berodde till stor del på Muhammeds envishet och fanatism. Han hädade arabernas gudar och insisterade på att de skulle följa hans så kallade uppenbarelse från den ende guden Allah.

Till och med jag, som ofta skryter om att vara mer cynisk än andra när det gäller möjligheterna att lyfta Sverige ur den marinad av politisk korrekthet där landet legat och dragit i sig dumma idéer under decennier, till och med jag blir tagen – och kanske rentav lite imponerad – av den instinktiva kraft med vilken politikerväldets skattefinansierade stödtrupper slår tillbaka mot Kristerssonregeringens vänligt tafatta och mestadels ogenomtänkta förslag till, trots allt, relativt obetydliga paradigmförändringar (som dock troligen har ett omfattande stöd hos väljarna).

Det har alltid förvånat mig att svenska politiker är så nonchalant oförberedda på sin huvuduppgift – att regera – och därför låter sig styras av infall och ideologiska fördomar när ödet olyckligtvis placerar dem i regeringsställning.

Vid det här laget, snabbare än jag väntat faktiskt, står det nog klart att det nya regeringens svåraste strid inte var att vinna över oppositionspartierna i valet utan kommer att bli att besegra i nationens organisationer och institutioner sedan många år stadigt förskansade pk-istiska motståndstrupper.