Begin typing your search above and press return to search. Press Esc to cancel.

Archives

JAN-OLOF SANDGREN: Är det B-laget som bestämmer?

Att toppolitiker i Sverige ofta har låg utbildning, få akademiska poäng och bristfällig arbetslivserfarenhet är ingen nyhet. De politiska ungdomsförbunden är inte bara rekryteringsbas för politiker, utan också en möjlig karriärväg för ungdomar utan tillräckliga betyg för en akademisk bana

RICHARD SÖRMAN: När blir jag rasist?

Snart ska det bli förbjudet i Sverige att delta i rasistiska organisationer. Men blir inte detta ett problem när vi inte är överens om vad som är rasism? Många verkar tycka att alla former av generaliseringar när det gäller människor är “rasistiska”. Det är rent vansinne. Vi måste klara av att göra skillnad mellan hur vi bemöter individer och hur vi ser på grupper av individer som bortom alla individuella variationer faktiskt tenderar att uppvisa vissa handlingsmönster.

PATRIK ENGELLAU: Perfiditet

Även en cyniker som jag – där cyniker betyder luttrad idealist – kan ibland höja ögonbrynen över med hur mycket falskhet svensk politik kan bedrivas. Genom tiderna har det brukat vara England som anklagats för politiska, framför allt utrikespolitiska, nedrigheter (se bilden) – ofta med det kränkande epitetet ”det perfida Albion”. Sverige må vara litet i jämförelse med England men är ändå naggande gement.

PATRIK ENGELLAU: Svalor

Vartenda koncept i dagens i Sverige dominerande ideologi – PK-ismen – har, hävdar jag, uppfunnits i USA, framför allt inom humaniora på de fina universiteten vid kusterna. Detta utvecklingsarbete har pågått i minst femtio år men det har inte förrän på sistone tänt någon ideologisk präriebrand i ursprungslandet. I Sverige har de från USA importerade PK-istiska idéerna däremot krupit in i statsapparaten och i lagomt sävlig svensk takt förankrat sig i myndigheter och regelverk.

MOHAMED OMAR: Bibliotekarier i hijab – ett otyg

Jag uppfattar ett bibliotek som Kunskapens tempel. Dit går jag för att bli upplyst. Nu för tiden besöker jag inte bibliotek lika ofta. Internet har tagit över. Men då och då går jag. Och då ser jag något jag inte gillar: bibliotekspersonal med hijab, en islamisk huvudduk.

PATRIK ENGELLAU: Hot mot yttrandefriheten

Det finns två slags mänskliga rättigheter. Den första sorten artikulerades på 1700-talet och dokumenterades i aktstycken som den amerikanska konstitutionens rättighetskatalog. Den andre sorten lanserades på 1900-talet i dokument som FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna.

PATRIK ENGELLAU: Sammanbrottens tid är inte slut

Senast ett rejält sammanbrott inträffade i Sverige var nog efter Karl XII:s död. Allt säckade ihop. Det vore som om hela vår tids samlade maktsfär omfattande politikerväldet och ledarskapet för det välfärdsindustriella komplexet – vilket på den tiden motsvarades av den karolinska krigsmakten med tillhörande administratörer – klubbades med elchockbatonger och räknades ut. Staten skulle ligga utslagen och varken kunna betala löner, bidrag eller pensioner. Medborgarna fick greja sina liv bäst de kunde.

MOHAMED OMAR: Somalierna och frågan om en identitet utanför islam

Ayaan Hirsi Ali är något så ovanligt som en somalisk ex-muslim. Jag minns att när jag först hörde talas om henne trodde jag inte att hon var äkta. Hur kunde en somalisk kvinna lämna islam? Det verkade ofattbart för mig som hade bott i Östafrika och som kände många somalier både i Afrika och i Sverige. Islam satt så djupt – somalierna var så stolta muslimer.

RICHARD SÖRMAN: Tiden, tiden, tiden

Vi människor har alltid behövt hantera vår vetskap om vår framtida död. I det korta perspektivet undviker vi den så gott det går. I längden finns dock inget att göra. Kanske har vi alltid lyckats lindra vår existentiella smärta något genom att uppgå i sammanhang som är större än oss själva. Om vi identifierar oss med ett kollektiv (familjen, yrkeskåren, nationen) som äger en beständighet bortom vår egen livshorisont kommer nämligen något av det vi är att finnas kvar även efter att vi själva är borta.

PATRIK ENGELLAU: Stämningsförändringar – hur lång tid tar de?

En fördel med att få vara med när tiden går, det vill säga bli äldre, är att man har upplevt förändringar och vet hur olika saker och ting kändes för några decennier sedan. Kanske kan folk i framtiden förstå äldre tiders tänkesätt genom att läsa böcker i idé- och beteendehistoria fast sådan kunskap kan nog aldrig mäta sig med den självupplevda.

PATRIK ENGELLAU: Vem styr produktionsapparaten?

Lenin sa klarsynt och föraktfullt att kapitalisterna är så profitlystna att de sista av dem kommer att konkurrera om att få tillverka det rep varmed de ska hängas. Det ligger mycket i den observationen. För kapitalisten har kunden alltid rätt. Kapitalisten tillverkar det som kunden vill betala för.

PATRIK ENGELLAU: The Tocqueville Moment

USA hade till skillnad från de europeiska länderna ingen aristokrati. En av aristokratins viktigaste funktioner i ståndssamhället var att förhindra suveränen att ta all makt och bli despotisk. Adeln var bildad och mäktig och kunde som ingen annan samhällsgruppering stå emot en härskare med anspråk på envälde. Tocqueville visste vad som hade hänt under den franska revolutionen när adeln krossats. Genast införde centralmakten diktatur och tyranni hur demokratisk den än förklarade sig.

PATRIK ENGELLAU: En tredje väg

Den moderna välfärdsstatens filosofi bygger på två besläktade doktriner, dels att människan är svag och för det mesta i behov av någon sorts beskydd, dels att staten med sina magiska verktyg kan lösa människornas problem. Denna tankefigur inspirerar statens tänkande. Ett exempel är kriminalpolitiken.

PATRIK ENGELLAU: Om virus dödlighet

Det som möjligen är oroväckande är att myndigheterna nu när de talar så ödesmättat om att viruset kommer att finnas kvar under flera år – utan att nämna att detta tydligen är rutin för epidemier – verkar sugnare än i samband med Asiaten och Hong Kong-influensan att utnyttja situationen för att – möjligen av omtanke om den smitträdda befolkningen – skaffa sig maktmedel, drakoniska lagar och rätt att styra med dekret.

RICHARD SÖRMAN: ”Institutet för forskning om stolthet, frihet och självständighet”

Vi behöver nya forskningsinstitut i Sverige. Vi behöver kunskap och insikter. Vi behöver förstå hur vi kan hitta tillbaka till vår stolthet, frihet och självständighet. Det finns akademiker som gör karriär på att lära oss att hantera vår förnedring: Mångfald och kulturmöten ska göras om till ”möjligheter” (för vem?). Men låt dem gärna hållas. Vi andra väljer att vända blicken uppåt: Uppåt mot stoltheten, mot friheten, mot självständigheten.

PATRIK ENGELLAU: Nya bevis

I en kommande krönika av Gunnar Sandelin beskriver han med förundran ett av det svenska välfärdssystemets märkvärdigaste drag, nämligen hur det sociala arbetet i sextio år bedrivits med oförändrad filosofi trots att metoderna aldrig fungerat.

RICHARD SÖRMAN: Ett år kvar till franska presidentvalet

Om ett år är det dags för nästa franska presidentval. Valet kommer antagligen stå mellan en kandidat för det vänsterliberala systemet och en nationalistisk och nykonservativ utmanare. 67 procent av fransmännen säger att de tror att det återigen blir Emmanuel Macron och Marine Le Pen som gör upp om makten. Men – och det är intressant – 70 procent av samma fransmän säger också att de hellre hade sett några andra kandidater. Fältet verkar med andra ord öppet för spännande outsiders. En första kanske är på väg att träda fram: Den nationalistiske och konservative journalisten Eric Zemmour.

PATRIK ENGELLAU: Marxismens ekonomiska teori

Jag skröt för en bekant att jag troligen är den ende nu levande svensk som har läst hela bokserien Kapitalet, fyra volymer inklusive Teorier om mervärdet (bilden). Göran Greider har nog också läst Kapitalet, sa bekantingen. Det är möjligt, svarade jag, kul för honom. Sedan bad bekantingen mig att beskriva hur Marx resonerade så var så god.

BITTE ASSARMO: Därför ska man inte visa mer vördnad för muslimer än för kristna

Idag är det Askonsdagen, och den kristna fastan tar sin början. Även om majoriteten av svenskarna antas vara sekulariserade, kanske rentav ateister, så är det likväl många som bekänner sig till den kristna tron och som därmed går in i fastetiden på djupaste allvar. Men medan den muslimska fastetiden ramadan tycks vara allas angelägenhet, såväl mediernas som politikernas går den kristna fastetiden spårlöst förbi. För när hörde du senast en politiker önska landets kristna en fin fastetid?

PATRIK ENGELLAU: Företag ska inte vara miljöaktivister

Rubriken föranleds av att Svenska Handelsbanken AB, som jag trodde var ett pålitligt företag som koncentrerade sig på att maximera vinsten, nu försöker uppfostra kapitalförvaltare att värna om den biologiska mångfalden. Nyligen publicerade banken den trettiosidiga rapporten Sustainability Strategy Biodiversity 101: Two things that portfolio managers should do today.