Demokrati är för många en självklarhet, att alla myndiga medborgare får lägga sin röst vart fjärde år, därefter formas ett parlament och en regering som lotsar folket vidare på den politiska resan.

När Internet föddes för några decennier sedan så upplevdes det som ett under av frihet av många, och en möjlighet att dela information, sälja och köpa, utan några större restriktioner eller regleringar. Vi har under årens lopp upplevt revolutionen som det nya mediet skänkt våra liv, och då handlar det inte längre om enbart handel och utbyte, utan även om sociala interaktioner, i form av sociala medier, forum, bloggar, debatt, nyheter, videos, filmer etc.

Förvisso känns 2019 som ett tomt ark, men några saker vet vi på förhand.

Äganderätten är en viktig princip, utan den skulle vi haft svårt att bygga samhällen, men denna princip vilar på förvånansvärt lösa grunder. Är gården min egendom för att min farfarsfarfar brände ner skogen, satte upp ett staket, och började bruka marken?

Libertarianer och många frihetliga härleder sin ideologi från ickeaggressionsprincipen, som är den övergripande byggstenen inom dessa tankeströmningar. Detta får en del intressanta konsekvenser. Ett exempel är synen på skatt. Följaktligen bör all typ av beskattning betraktas som stöld, ty om du inte betalar skatten så drivs det in med våld eller med hot om våld/straff.

Det är alltfler som inser att teorierna om global uppvärmning kan leda till fullskalig despotism. För att rädda jorden från koldioxidutsläppen så förespråkar somliga en övergripande myndighet som styr och ställer med våra resurser och hur de nyttjas.

Vi har under historiens gång varit styrda av krigaradel, präster, köpmannaadel, byråkrater, folkliga/populistiska ledare etc, och ibland av en kombination av de olika grupperna. Vad som utmärker vår tid är förmodligen att vi med lätthet kan peka ut eliten, men det är svårare att se vem som egentligen bestämmer.

När kvinnorörelsen tillkämpade sig lika lagar och villkor i början av 1900-talet var egentligen kampen om jämlikhet över. Åtminstone på det legala planet. När kvinnor fick lika rösträtt, så hade de möjlighet att rösta in sina medsystrar till kommuner, landsting och riksdag. De hade även i övrigt samma rättigheter som män, möjlighet att förvärvsarbeta, försörja sig själva, äga och starta företag etc.

Whiggismen och den klassiska liberalismen uppstod under 1600-1700-talen och var en köpmannaideologi. Det är därför den i Sverige kallas borgerlig, ty det var städernas borgare/köpmän som ville ha lägre skatter, tullar och samma rättigheter som adeln och kungligheter.

Vad är öppna gränser egentligen? Att alla ska få komma in ett land, även brottslingar, beväpnade grupper, 10,000-tals personer i grupp? Nej, det går inte, ungefär på samma sätt som vi inte släpper in vem som helst i våra hem.

Under den senaste veckan har det poppat upp dussintals artiklar om klimatet hos de traditionella medierna. Det handlar givetvis om den globala uppvärmningen, om hur haven kommer att stiga, öknarna breder ut sig, och hur världen kommer att gå under.

Efter terrorattentatet i New York 9/11 röstade de amerikanska politikerna snabbt igenom ett antal undantagslagar. En av de mest uppseendeväckande detaljerna var att terrorister kunde hamna utanför det ordinarie rättsväsendet, och frihetsberövas utan sedvanlig rättegång.

Ett kännetecknade drag hos Milton Friedman och den s.k nyliberalismen är tanken om att lägga ut statliga verksamheter på entreprenad. 1980-90-talets privatiseringar i Sverige gick i denna anda.

Steven Pinker säger att det inte är en slump att det inte finns några libertarianska länder på jorden. Sociala utgifter har ett gemensamt värde, även om de äkta libertarianerna protesterar mot det, eftersom den fria marknaden inte har någon möjlighet att underhålla fattiga, barn, äldre och andra samhällsmedlemmar som inte kan bidra till marknadsekonomin. Allt eftersom länder utvecklas, initieras sociala program på naturlig väg. Därför är libertarianismen en marginell idé, snarare än ett universellt värde – och det är troligt att det förblir så.

Polackerna beslutade sig för att hjälpa Sverige med de omfattande skogsbränderna, de skickade 40-brandbilar och ca 140 brandmän, som färdades i en karavan genom Sverige upp till Härjedalen. Ivrigt påhejade i sociala medier; polackerna sågs som räddare i nöden, i tider av inkompetens och svagt politiskt styre.

Få människor ifrågasätter statsmakten. Vi betalar våra skatter och tar del av det offentliga utbudet, utbildning, vård, socialförsäkringar etc. Samhället kan emellertid organiseras på andra sätt, där sjukhus, skolor och annat sköts av civilsamhället. Vanligtvis kallas det här för privatiseringar, men det kan lika gärna vara föreningar, kooperativ el dyl som driver dylika inrättningar. I USA är påfallande många sjukhus drivna non-profit, och fackföreningar kan sköta arbetslöshetsersättningar, sjukersättningar etc, och dessa organisationer är tillika medlemsdrivna.

Det är på modet att prata om transpersoners rättigheter. Överhuvudtaget verkar det här med kön vara i någon slags upplösning – åtminstone socialt sett – man kan identifiera sig som man eller kvinna oavsett vad man egentligen är.

Det gick inget vidare för förbudsivrarna, de politiker som ville reformera EU:s copyrightlagar, med den något udda biverkningen att det skulle bli svårt att länka, samt publicera omarbetade bilder (memes). Själva Internet som vi känner det skulle möjligen försvinna, eller åtminstone bli rejält annorlunda. Men förslaget röstades lyckligtvis ner, även om det fortfarande lever och kan omarbetas.

I min förra artikel skrev jag om att det mesta av statens verksamhet kan privatiseras eller skötas av kooperativ, föreningar etc. Och det finns välfungerande exempel på detta över hela världen. Några av världens bästa sjukhus är privata, likaså skolor, och vi hittar dem i USA, Storbritannien etc. Vi ser välfungerande privata vägar i Södra Europa. Privata post- och logistikföretag fungerar bättre än de statliga. Privata socialförsäkringar finns också, de sköts av fackföreningar, försäkringsbolag etc. Det förekommer även privata väktare, som delvis sköter polisens jobb. Och även privata legosoldatarméer, som bl.a användes i Irakkriget.

Under 1800-talet var järnvägarna av yttersta vikt, personalen bar uniformer och det var nödvändigt att tider passades och tabeller följdes. Även postväsendet var en nationell angelägenhet, och tillika uniformsbeklädd personal delade ut brev och försändelser. Noggrannhet och exakthet var av yttersta vikt.

Det räcker inte med att vi har en s.k nannystate som ska ta hand om oss från vaggan till graven, numera har vi även medierna som förmanar och uppfostrar oss. Se på den här skärmdumpen från DN, som publicerades under midsommarafton. Man varnar för spriten, och det förmodat omåttliga drickandet som sker under denna svenskaste av helger.

Möjligheten att länka är en av grundbultarna i hela internetsystemet. Och snart kan det behövas tillstånd och avgifter för att få länka till mediesajter. Det nya EU-förslaget har fått väldigt lite uppmärksamhet, och det låter som ett dåligt skämt, men är alltså på fullt allvar.