Den klassiska liberalismen tillhör västerlandets framgångssagor, ofta tillskrivs den införandet av diverse rättigheter och friheter, folkstyre, frihandel etc.

Det mesta går åt skogen just nu, men räds inte, det finns positiva idéer och krafter. Och receptet är egentligen tämligen enkelt, det bygger på laissez-faire-politiken som skapade Sveriges stora framgång mellan 1850-1950. Sverige är i grund och botten en fantastisk industrination med stor innovationskraft och enorm kapacitet.

Politik är egentligen samhällets sätt att lösa problem. I forna tider var det ofta äldre män som hade rådslag och beslutade i svåra frågor. De byttes sedermera ut mot en krigaradel, därefter köpmannadel, och slutligen dagens partitrogna yrkespolitiker.

9/11-attentatet blev något av en vändpunkt för friheten i väst. Snart röstade amerikanerna igenom det drakoniska patriot act och därefter kunde man internera misstänkta våldsverkare utan sedvanlig rättegång, samt mängder av andra lagar som inskränkte de medborgerliga rättigheterna.

Nu finns möjligheten att köpa Grafeus serier trycka på duk till ett introduktionspris, med över 50% rabatt. Något att hänga på väggen hemma, på kontoret, arbetsplatsen etc.

Nordiska motståndsrörelsen (NMR) fick drygt 2100 röster i förra riksdagsvalet, och partiet är så nära vi kan komma någon slags fascistisk rasistisk organisation i Sverige. Hotet från vit-maktsfären och arga unga män är måhända något överdrivet.

Vi har enorma vidder i vårt land och massor av plats för många människor. Detta är en åsikt som ventilerats av många, även personer med ledande politiska befattningar.

Det är inte bara socialister och kommunister som står för den progressiva radikala agendan inom politiken och samhällsdebatten. Under senare år har även mittenpolitiken radikaliserats rejält.

Revolution och uppror hör till de mörkare kapitlen i vår historia. Det handlar om när folket fått nog och sätter sig upp mot överheten.

De tidiga klassiska liberalerna (whigs) dök upp redan i mitten av 1600-talet i England, med John Locke i täten.

Vänsterkulturen har många namn, vissa kallar den PK-ism, kränkthetskultur, vänsterflum etc. Somliga benämner den kulturmarxism, men eftersom massmördaren Breivik nyttjade just detta ord så är begreppet närmast bannlyst.

Gammelmedia domineras av historier om Trumps eventuella bud på Grönland, samt Klimatprinsessans seglats över Atlanten. Även de mest högburna och aktade nyhetskällorna lockar med dylika artiklar.

Vad kommer egentligen att hända rent konkret när britterna lämnar unionen och säger adjö? Ja, det beror givetvis på vilka avtal de kommer överens om, och hur gränsen mot Irland kommer att fungera. Men frånsett detta, så är det en rad andra konkreta saker som kommer att ske.

Väst måste hitta en bättre fiende, en bättre rival, och som det ser ut nu så är Kina den bästa kandidaten.

Norden har bytt religion ett antal gånger under historiens gång. Asarna tog över efter vanerna, som därefter ersattes av katolicismen, och sedan protestantismen. Och idag har vi Universalismen, vars ena underavdelning är klimatkulten. Skiftena sker med ungefär 500-års mellanrum, och nu befinner vi oss alltså i en ny era.

För omkring 12,000 år sedan blev våra förfäder jordbrukare. Och de första bönderna i den bördiga halvmånen hade det svårt, eftersom grödorna inte var förädlade och avkastningen var mager.

När representanter för högern sprider konspirationsteorier på nätet så är det just konspirationsteorier. Men när vänstern sprider konspirationsteorier så bemöts de som om de vore sanning.

Finansmannen och den dömde pedofilen Jeffrey Epstein hittades död i sin fängelsecell för några dagar sedan. Han död kom väldigt lägligt, ty Epstein skulle ånyo vittna i utredningen där många fler än han själv var inblandade.

Riksdagsmannen Hanif Bali har blivit ifrågasatt för sina kritiska kommentar gentemot den uppmärksammade händelsen med en muslimsk bussförare som bad en bön i bussen och inte släppte in en passagerare under tiden. Händelsen nådde pressen och blev snart ett debattämne.

Ofta förminskar journalister och politiker Storbritanniens roll i EU och världen. Storbritannien beskrivs nästan som ett litet och alldagligt. Det nämns sällan att landet har världens 5:e starkaste ekonomi, och att de ligger på 6:e plats vad gäller militära utgifter. Förutom att fråga oss själva varför britterna beskrivs så ensidigt i media, så bör vi även tänka på de verkliga konsekvenserna av Brexit.

Det känns som att politikerna övergivet medborgarna. Laglydiga och skötsamma medborgare är mer utsatta än någonsin. Men elefanten i rummet är att många verkar vilja ha det såhär. I flera påföljande val har folket röstat på partier som skapat det här perversa samhället. Hur annars ska man tolka det?

Detta är den sista fasen hos förbättringsideologierna. När allt redan är gjort, och man istället börjar fördärva och pervertera samhället som man en gång i tiden varit med och byggt upp. En förbättringsideologi kan ju inte upphöra? Den måste fortsätta att förbättra; finns det inga fattiga att hjälpa, då måste vi importera nya.

Turkiet har köpt och mottagit ryska S-400-robotar, och tillåts därför inte att införskaffa amerikanska stridsflygplan av typen F-35.

Folk i gemen har redan bestämt sig, Boris är ond och Storbritannien har sällat sig till ondskans axelmakter. Boris har samma frisyr som Trumpeten, dessutom är de kompisar. Och så vill han ha Brexit. Det är ju höjden av ondska.

Hur kunde det bli såhär? Liberaler och nyliberaler har sjungit frihandelns lov i decennier, och vad fick vi? Monopolkapitalism eller korporativism? Framförallt är det globala storföretag som drar vinstlotten här. De har råd med den omfattande juristkåren som krävs för att följa regleringarna samt lobbying.

Fyra radikala socialistiska kvinnor håller på att ta över den politiska agendan hos det amerikanska demokratiska partiet. De är alla ledamöter av representanthuset: Alexandria Ocasio-Cortez (D-N.Y.), Ilhan Omar (D-Minn.), Ayanna Pressley (D-Mass.), och Rashida Tlaib (D-Mich.).

Invånarna förväntar sig att staten ska göra något. Men jag är ledsen kära Grumsbor, staten är blott en illusion, den består bara av en massa människor som organiserar sig på olika sätt kring makt. Och det är inte säkert att de kommer att välja att hjälpa er; det så många andra bränder, mord, skjutningar och utryckningar just nu. Några skitungar som hotar ett grannskap är kanske inte så prioriterat. Men om den den statliga organisationen inte kan hjälpa er, varför organiserar ni inte er?

Rasismbegreppet  blev mer etablerat efter andra världskriget och folkmordet på 6 miljoner judar. Något sådant skulle aldrig få hända igen, humanism och allas lika värde gällde från och med nu. Samtidigt lade man försiktigt locket på denna något snåriga fråga. Att prata om ras och etnicitet uppmuntrades inte.

Hur vore de det om vissa etablissemang marknadsförde sig som rökfria, och lockade till sig den sortens publik. Medan andra riktade sig till rökare, och erbjöd dem en trevlig miljö? Eller en en tredje variant som erbjuder avdelningar för rökare eller ickerökare?

Om vi räknar att Sverige har ca 7 milj invånare med svenskt ursprung, dvs med bägge föräldrarna födda i landet. Då kommer det att ta ca 60 år innan de med utländsk bakgrund är lika många som svenskarna.