Amerikanerna har omedvetet skänkt Ryssland en modern mytologi, en historisk vändpunkt, en födelse. När konflikten är slut kommer tidslinjen att delas upp i före och efter Ukrainakriget. Skillnaden däremellan kommer att vara betydande. Det var så den moderna stormakten Ryssland föddes.

Det finns mycket att klaga på i samhället, ofta inkluderar resonemangen ideologier och systemfel. Det är nästan så att man vill lyfta problemen så högt upp, så att det förefaller orimligt för en enkel människa att påverka. Kanske känns det bättre? Kanske är det ett sätt att dribbla bort sanningen?

När en djurart inte längre har några naturliga fiender tenderar dess utveckling att anta märkliga former. Ta till exempel Tyrannusaurus Rex som levde för 66-68 miljoner år sedan.

I Sverige har invandring sålts in som en vinstaffär för samhället, åtminstone förr om åren, att migranterna skulle komma i arbete och bidra med skatter och tillväxt. De skulle också ta hand om våra gamlingar, samt bidra med kulturell berikning. En vinst för oss alla.

Medelklassen får utstå ständiga hugg från vänstern, men även från andra radikala grupper. Det är lite fult att vara medelklass, lite ängsligt och korkat, som fåren i hagen som inget begriper utan mest följer strömmen. Och det anses ofta vara rätt och riktigt att rikta kritik mot den här gruppen av människor.

Jag har diskuterat begreppet secession flera gånger, det handlar om regioner som bryter sig loss från en statsbildning för att bli självständiga, eller för att gå upp i en annan stat. Framförallt i ljuset av Ukrainakonflikten, där regioner som Krim och Östra Donbass sökt självstyre eller delaktighet i den ryska federationen.

Vi är besatta av systemet. När något är fel så vill vi ändra på systemet. Och systemet i det här fallet är det politiska systemet, samt alla dess undersystem och ideologier. För några hundra år sedan hade vi ett politiskt system som kallades för monarki eller aristokrati.

Det var fullt legitimt att kritisera Vietnamkriget, det utvecklades närmast till en folkrörelse genom åren. Och det var tillika rätt och riktigt att kritisera George Bush och krigen i Afghanistan och framförallt Irak. Även krigen i Libyen och Syrien kan ifrågasättas, det är inget konstigt med det. Vi är ju fredsälskande människor?

De flesta länder på den amerikanska kontinenten räknas som misslyckade bananrepubliker, Undantaget USA och Kanada. Och det är en tråkig utveckling, där vi ser fordom rika länder som exempelvis Brasilien, förvandlas till korrupta och svårhanterliga samhällen.

Det som händer idag i Ukraina betraktas av somliga som en större omdaning av maktstrukturerna i världen.

Innan jag han tänka till ordentligt hade jag impulsköpt en flygbiljett till Krakow. Den kostade inte särskilt mycket, tack vare de nya lågprisbolagen som tagit över marknaden, och resan gick direkt utan irriterande mellanlandningar till flygplatsen som namngetts efter den polske påven Johannes Paulus II.

Många ser konflikten i östra Ukraina som en regelrätt rysk ockupation, och ignorerar de etniskt ryska regionernas eventuella rätt till självstyre eller utbrytning. Ukraina betraktas som ett normalt demokratiskt västland, medan ryssarna är de odemokratiska angriparna, som nyttjar den ryska minoriteten som hävstång för sina imperialistiska ambitioner.

Anglerna var ett nordgermanskt folk som levde någonstans mellan dagens Danmark och Tyskland, och namnets ursprung har ofta associerats med fiske eller havsvikar. När de anlände till de brittiska öarna ca 4-500 e.Kr möttes de av keltiska stammar som besegrades och sakta trängdes västerut till dagens Wales. Erövrarna ackompanjerades av andra germanska grannfolk

Jag gillar att promenera, och har gjort det sedan länge, från långa vandringar i Stockholm till strandpromenader i fjärran land. Många tar på sig träningskläderna och joggar som en ursäkt för att komma ut, eller en cykeltur i rasande fart utmed nykonstruerade cykelbanor. Man måste liksom ha en ursäkt för att visa sig ute.

Även om det är en årlig tradition att bidra med förutsägelser inför det kommande året, så inser jag allra ödmjukast att jag inte är så värst bra på denna konstart. Verkligheten blir ofta galnare eller mer oförutsedd än vad jag kan ana. Men skam den som ger sig, någon gång ska det bli rätt.

Jag hade precis kommit hem från jobbet. Mitt nya jobb som jag gillade all mer, för de regelbundna arbetstiderna, säkerheten och den trygga månadslönen. Själva arbetsuppgifterna skilde sig inte nämnvärt från den den genomsnittlige innerstadsbyråkratens – skärmtittande, excelark, rapporter, email och telefonsamtal varvat med lite möten och kundbesök.

Jag har under en längre tid funderat över händelserna 2014 när ryssarna ockuperade Krim efter Maidan-upproret. Efter att delar av det ukrainska folket revolterade mot den folkvalda presidenten Viktor Yanukovych så beslutade sig Putin för att annektera den fordom ukrainska halvön i Svarta havet.

Jag gillar att söka upp obskyra videos på Youtube som sammanfaller med mina egna intressen. Det är så långt ifrån linjär-TV man kan komma; här handlar det ofta om entusiaster som detaljerat berättar om olika saker, det är inte ovanligt med två timmar långa diskussioner och utläggningar.

Vid det här laget har de flesta har insett att EU är ett enormt misslyckande. Vi sitter och väntar på att euron ska krascha, och att EU ska landa i ännu en ekonomisk kris som just nu breder ut sig.

Vi kan konstatera följande, sedan kvinnorna kom ut på arbetsmarknaden har lönerna gått ner. Det handlar förstås om utbud och efterfrågan, ju fler som arbetar desto mer kan man pressa lönerna, åtminstone initialt.

Det är numera svårt att vara progressiv eller radikal inom det etablerade samhällets ramar. Det går knappt inom politiken där det råder någon slags vänsterkonformism, samma sak inom filosofi och samhällsvetenskap, där nya idéer tvingas passera ett filter av diverse klimat- och identitetsideologier.

Vad konstituerar en nation? Är det dess folk, kultur, vanor och ovanor eller dess juridiska ramverk – eller alltihop? På vems uppdrag verkade äldre tiders lagstiftare; Lykurgos, Solon eller Amerikas grundlagsfäder? Folket fanns ju redan, men det var inte sammansvetsat eller enigt.

Vissa folk anlände sent till moderniteten. De ville ingå i det framgångsrika västliga protestantiska samhället, men samtidigt tycker de illa om det. De dras med avundsjuka och utanförskap, dels för att de inte kunde bygga något liknande själva, och dels för att de nu tvingas leva i någon annans goda samhälle.

Under en vecka har flera olika viktiga händelser utspelat sig, som sammantaget ger oss en bild av att Ukrainakriget kan börja lida mot sitt slut.

Är det bara jag som känner att politiken är en fars, med clowner som Trudeau, Macron, Zelinsky och mumien Biden? Och i EU har vi Ursula von der Leyen vars politiska bana är kantad av misslyckanden och korruption.

En lista över västvärldens misstag borde kanske börja med slaveriet anser många, men det är förstås felaktigt, ty det var länderna i väst med England i spetsen som avskaffade det, även om det levde kvar än i våra dagar i delar av Asien och Afrika.

Det pratas ofta om bubblor inom ekonomin, särskilt inom bostadsmarknaden. Och det finns säkert en rimlig anledning, eftersom priserna har gått upp i decennier. Våra bostadsutgifter ökar kontinuerligt, och det verkar inte finnas någon ände på prishöjningarna.

Det sägs ofta att kristendomens stora bidrag till mänsklighetens utveckling var dess människosyn. Varje människa var lika inför guds dom, att vi därigenom hade samma essens och värde inför evigheten. Goda gärningar under livets gång kunde förstås bidra till en högre värdering inför Sankte Per.

Jag har i flera artiklar möjligen framställt ryssarna i bättre dager än Ukraina, USA och dess allierade. Och det finns egentligen inget särskilt uppsåt i detta. Jag är ingen ryssvän, och inte heller min släkt, varav flera slagits mot ryssarna i det förra stora kriget, och följaktligen led ett hårt och orättvist nederlag.

Jag tangerade ämnet redan i det förra inlägget, men kom inte riktigt till skott; det handlar om Ukrainakrigets mening och mål, särskilt ur ett Nato- eller amerikanskt perspektiv. Varför skulle väst egentligen intressera sig för en konflikt mellan två f.d Sovjetrepubliker? En konflikt som skulle kunna ha lösts utan blodspillan för decennier sedan.