Den klassiska liberalismen är en filosofi som spänner vidare än ett försvar av en fri marknadsekonomi då samma marknadsekonomi och syn på människans potential till agens, frihet, entreprenörskap och vetenskap vilar på en särskild syn på samhället och människan. Denna syn, som vi kallar den klassiskt liberala, vilar på en filosofisk antropologi som söker den minsta gemensamma nämnaren för alla människor i en pluralistisk värld.

I USA varslar man nu om en rätt omfattande lärarbrist i nästan hela landet inför höstterminen. Samma sak har det pratats mycket om även här i Sverige men efter pandemin har lärarbristen bytts ut mot ett överskott på lärare i många kommuner i landet – det är inte alls lika lätt att få en anställning som lärare längre och dessutom kunna krävas nästan vilken lön som helst.

Det första den nyblivna libertarianen blir varse om brukar vara att skatt är stöld. När man kommit förbi ”det stadiet” brukar man inse att inflation också är en form av stöld. Dock mer subtil och svårare att se och förstå. Att förstå inflation och hur det påverkar samhället är ett viktigt verktyg för alla, inte bara libertarianer, för alla påverkas av inflation. En del tjänar på det och andra förlorar på det. I denna artikelserien ska vi titta närmare på hur och varför det är så.

Jag kommer ibland på mig själv med att tänka att vissa tjänster, som till exempel förskola och kollektivtrafik borde vara billigare eller till och med ”gratis”. Detta eftersom att vi i Sverige har bland de högsta skatterna i världen. Jag är ju trots allt en före detta etatist och de gamla ränderna har ibland svårt att gå ur. Så när jag får upp sådana tankar får jag ta ett steg tillbaka från dem och se dem ur ett logiskt perspektiv i stället för ett känslomässigt. Varför tänker jag så? Jo, för att jag, liksom alla andra är fast i ett ta-och-ge-förhållande med staten.

En relation där den ena parten tar på sig en beskyddande föräldraroll gentemot den andra benämns inom filosofin som paternalism. Gränsen för var paternalism går har diskuterats av såväl John Stuart Mill som Gerald Dworkin. Inom filosofin skiljer man på bland annat mjuk och hård paternalism, bred och snäv paternalism och ren och oren paternalism. Men den enda paternalism värd att diskutera ur ett libertarianskt perspektiv är den etatistiska – den som kränker individers frihet och rättigheter.

Den gröna omställningen pratas det mycket om – företag, politiker, ledarsidor, investerare, fondförvaltare, företag och ”medvetna” människor gör vad de kan för att visa att de minsann ställer om till grön energi. Grön energi skulle också kunna kallas för ”nyckfull energi”, ”dyr energi” eller ”instabil energi”.

Den som lärt sig grundläggande praxeologi inser nog ganska fort att artikelns titel är något ologisk.

Vad händer med en medial och politisk verklighet där symbolfrågor tar över analys? Det rör inte bara inrikespolitiska frågor utan även hanteringen av pandemin och av krisen i Ukraina.

Efter ett tag med kraftigt stigande inflation – toppen i USA nådde cirka 8,5 procent – har nu Federal Reserve beslutat sig för att strama åt saker och ting genom att bland annat höja räntan. Räntan är en trubbig mekanism som FED har till sitt förfogande för att bibehålla en i deras tycke ”sund ekonomi” – det vill säga en inflation om två procent per år.

Sveriges och Finlands beslut att ansöka om Nato-medlemskap är en viktig seger för militäralliansen, men en mycket mer tvivelaktig sådan för dessa två länder. Nato behöver verkligen en framgång just nu, eftersom varken det ekonomiska kriget mot Ryssland eller konflikten i Ukraina tycks gå som önskat.

Symboler och språk har nyttjats i tusentals år. De första symbolerna som användes för att sprida idéer var religiösa sådana i syfte att sprida gudarnas budskap. Under 1800-talet började politiska symboler dyka upp frekvent och idag finns det knappt ett enda politiskt parti eller ideologi som saknar en egen symbol.

Även om fenomenet observerats tidigare så var det Sir Thomas Gresham på 1500-talet, som av Henry Dunning Macleod fick namnge detta. Lagen brukar mycket enkelt formuleras: ”dåliga (övervärderade) pengar driver ut bra (undervärderade) pengar ur cirkulation”.

Varför har inte staten/rättsstaten vägledande principer som går hand i hand med hur folk i allmänhet agerar?

Det har förekommit en kritik mot libertarianismen från konservativt håll där argumentet sett ut ungefär så här: Titta på Big Tech och på sociala plattformar som Facebook och Twitter och se hur dessa till sist viker sig för den högljudda vänstern. Alltså fungerar inte friheten som grund. Vänsterns dominans kräver att man reglerar för frihet.

Vi ska börja med den mest uppenbara frågan här – varför behövs det ständigt mer resurser till det mest grundläggande i ett fungerande samhälle så som sjuk- och förlossningsvård?

Den machiavellianska statsvetenskapen är grundläggande för att förstå den politiska makten i samhället.

Dessa är sossarnas utbildningsreformer:

De flesta människor som lever i en modern demokrati, och för vilka det demokratiska idealet nästan har blivit en del av deras egen identitet, kommer antagligen att känna obehag och till och med kanske avsky inför machiavellianernas slutsatser om demokrati. De passar inte med den ”demokratiska” jämlikhetsideologi som genomsyrar den moderna västerländska politiska kulturen.

Den enda prisökning som egentligen spelar någon roll är den reella. Alltså den prisökning som justerats för inflation och deflation. Oavsett om det gäller priset på våra aktier eller löner så har de endast stigit i fall de överträffat inflationen.

Som jag nämnde i introduktionen till denna serie så övertar Ludwig von Mises Immanuel Kants filosofiska distinktioner för att utveckla praxeologin som metod. Därutöver kan vi även se vissa spår av Aristoteles teleologi som endast skall beröras i korthet i kommande artiklar.

Uppkomsten av pengar har vi den fria marknaden att tacka. Historiskt sett valde marknaden guld och silver som bästa bytesmedium och mynten präglades privat. Under medeltiden började dock kungamakterna att ta kontroll över pengarna och förstöra dem för att öka sina egna rikedomar på bekostnad av undersåtarnas. Så har det fortsatt än idag och staten har monopol på att trycka pengar och gärna för mycket.

Artikeln går igenom den teori inom Internationella Relationer som kallas ”Offensiv Realism”. En av dess främsta företrädare idag är John Mearsheimer.

Socialdemokraterna har nu styrt landet – med flera ödesdigra konsekvenser som följd – i snart åtta år. Socialdemokratiska ungdomsförbundet, SSU, vill lyfta 100 reformer som de menar har gynnat landet, folket, national- och välfärdsstaten.

Vid varje tecken på ekonomisk osäkerhet förklarar ekonomiska och politiska kommentatorer att ökad konsumtion krävs för att undvika att ekonomin hamnar i recession. Ekonomisk aktivitet består enligt detta synsätt av ett cirkulärt pengaflöde där den enes konsumtion blir en del av den andres inkomst.

Korrelation mellan priserna på fastigheter och aktier med mängden pengar – som har ökat dramatiskt särskilt under pandemin – är tydlig

Under höstterminen 2022 erbjuder Ludwig von Mises-Institutet Sverige föreläsningar i Österrikisk ekonomi och Libertariansk teori. Föreläsningarna äger rum i Stockholm och deltagande är möjligt även digitalt. Medlemmar har platsgaranti. Cirklarna äger rum varannan Tisdag kl 18:00-20:00

Den machiavellianska statsvetenskapen visar tydligt att modern demokrati endast är ”demokratisk” till namnet. Ingen politisk organisation av någon betydelse kan skötas av majoriteten av dess medlemmar; dess kaotiska upplösning skulle snabbt följa. På samma sätt kan inget samhälle styras av massorna på ett ordnat sätt eftersom pöbelns styre skulle följa, eller vad grekerna kallade ochlokrati.

Alla priser bestämms av utbud och efterfrågan. Även priset på pengar. Skillnaden är att priset på pengar sätts i antal varor och tjänster medan priset på varor och tjänster sätts i antal pengar.