Från handlingsaxiomet kan vi härleda att människor föredrar att uppnå sina mål tidigare framför senare (allt annat lika). Tiden är en knapp resurs och om människor inte föredrog att uppnå sina mål tidigare framför senare skulle de aldrig handla. Inom ekonomin och andra vetenskaper heter detta tidspreferens.

Trots att jag inte är utbildad ekonom vill jag ändå påstå att jag har svaret på vad ekonomi är. Samtidigt anser jag att det finns ekonomiprofessorer som inte verkar ha en susning om vad ekonomi är. Hur kan det komma sig?

TL;DR: En ekonomi kraschar av samma anledning som en ballong spricker: den har blåsts upp = inflaterats. Om man inte blåser upp kan den inte spricka/krascha och du får behålla jobbet, huset och frun.

I sitt tal till kongressen den 11 september 1991, formulerade President George Bush sin vision om en ny världsordning byggd på internationellt partnerskap och samarbete. Målet var att sprida demokrati, rättvisa och fred till världen. Realismen ansågs ha spelet ut sin roll och var inte relevant i den nya, liberala eran. I stället för att konkurrera om makt skulle världens länder samarbeta med varandra i en liberal ordning, under amerikansk översyn.

Stagflation och krympflation är konsekvenser av inflation och två viktiga begrepp att känna till. De båda är vanligt förekommande symptom men dyker inte nödvändigtvis alltid upp till följd av inflation.

Vad händer när nya pengar letar sig in i ekonomin och spelar det någon roll var de letar sig in först? Redan på 1700-talet besvarade den irländske ekonomen Richard Cantillon i sin bok Essay on the Nature of Trade in General dessa frågor.

År 1990 blev Nya Zeeland det första landet i världen att införa ett inflationsmål. Tre år senare införde även Riksbanken ett inflationsmål om 2% per år, och idag använder nästan alla världens centralbanker ett inflationsmål som ligger mellan 2-3%.

På samma sätt som regleringar på en fri marknad leder till felaktiga preferenser och i förlängningen konjunkturcykler, leder politisk korrekthet till felaktiga signaler på den kulturella marknaden av värderingar, åskådningar och idéer.

I förra delen tittade vi på hur inflation skapats historiskt och hur hyperinflation kunde möjliggöras med sedlar. I dagens digitala samhälle är det ännu lättare att skapa inflation då pengar skapas elektroniskt. Faktum är att runt 98% av kronan är elektronisk och endast 2% utgörs av kontanter.

Det kan låta som ett dåligt skämt, men flera centralbanker påstår faktiskt detta. På Riksbankens hemsida skriver de: ”Riksbanken är Sveriges centralbank. Vi ser till att pengarna behåller sitt värde över tid…”

Den klassiska liberalismen är en filosofi som spänner vidare än ett försvar av en fri marknadsekonomi då samma marknadsekonomi och syn på människans potential till agens, frihet, entreprenörskap och vetenskap vilar på en särskild syn på samhället och människan. Denna syn, som vi kallar den klassiskt liberala, vilar på en filosofisk antropologi som söker den minsta gemensamma nämnaren för alla människor i en pluralistisk värld.

I USA varslar man nu om en rätt omfattande lärarbrist i nästan hela landet inför höstterminen. Samma sak har det pratats mycket om även här i Sverige men efter pandemin har lärarbristen bytts ut mot ett överskott på lärare i många kommuner i landet – det är inte alls lika lätt att få en anställning som lärare längre och dessutom kunna krävas nästan vilken lön som helst.

Det första den nyblivna libertarianen blir varse om brukar vara att skatt är stöld. När man kommit förbi ”det stadiet” brukar man inse att inflation också är en form av stöld. Dock mer subtil och svårare att se och förstå. Att förstå inflation och hur det påverkar samhället är ett viktigt verktyg för alla, inte bara libertarianer, för alla påverkas av inflation. En del tjänar på det och andra förlorar på det. I denna artikelserien ska vi titta närmare på hur och varför det är så.

Jag kommer ibland på mig själv med att tänka att vissa tjänster, som till exempel förskola och kollektivtrafik borde vara billigare eller till och med ”gratis”. Detta eftersom att vi i Sverige har bland de högsta skatterna i världen. Jag är ju trots allt en före detta etatist och de gamla ränderna har ibland svårt att gå ur. Så när jag får upp sådana tankar får jag ta ett steg tillbaka från dem och se dem ur ett logiskt perspektiv i stället för ett känslomässigt. Varför tänker jag så? Jo, för att jag, liksom alla andra är fast i ett ta-och-ge-förhållande med staten.

En relation där den ena parten tar på sig en beskyddande föräldraroll gentemot den andra benämns inom filosofin som paternalism. Gränsen för var paternalism går har diskuterats av såväl John Stuart Mill som Gerald Dworkin. Inom filosofin skiljer man på bland annat mjuk och hård paternalism, bred och snäv paternalism och ren och oren paternalism. Men den enda paternalism värd att diskutera ur ett libertarianskt perspektiv är den etatistiska – den som kränker individers frihet och rättigheter.

Den gröna omställningen pratas det mycket om – företag, politiker, ledarsidor, investerare, fondförvaltare, företag och ”medvetna” människor gör vad de kan för att visa att de minsann ställer om till grön energi. Grön energi skulle också kunna kallas för ”nyckfull energi”, ”dyr energi” eller ”instabil energi”.

Den som lärt sig grundläggande praxeologi inser nog ganska fort att artikelns titel är något ologisk.

Vad händer med en medial och politisk verklighet där symbolfrågor tar över analys? Det rör inte bara inrikespolitiska frågor utan även hanteringen av pandemin och av krisen i Ukraina.

Efter ett tag med kraftigt stigande inflation – toppen i USA nådde cirka 8,5 procent – har nu Federal Reserve beslutat sig för att strama åt saker och ting genom att bland annat höja räntan. Räntan är en trubbig mekanism som FED har till sitt förfogande för att bibehålla en i deras tycke ”sund ekonomi” – det vill säga en inflation om två procent per år.

Sveriges och Finlands beslut att ansöka om Nato-medlemskap är en viktig seger för militäralliansen, men en mycket mer tvivelaktig sådan för dessa två länder. Nato behöver verkligen en framgång just nu, eftersom varken det ekonomiska kriget mot Ryssland eller konflikten i Ukraina tycks gå som önskat.

Symboler och språk har nyttjats i tusentals år. De första symbolerna som användes för att sprida idéer var religiösa sådana i syfte att sprida gudarnas budskap. Under 1800-talet började politiska symboler dyka upp frekvent och idag finns det knappt ett enda politiskt parti eller ideologi som saknar en egen symbol.

Även om fenomenet observerats tidigare så var det Sir Thomas Gresham på 1500-talet, som av Henry Dunning Macleod fick namnge detta. Lagen brukar mycket enkelt formuleras: ”dåliga (övervärderade) pengar driver ut bra (undervärderade) pengar ur cirkulation”.

Varför har inte staten/rättsstaten vägledande principer som går hand i hand med hur folk i allmänhet agerar?

Det har förekommit en kritik mot libertarianismen från konservativt håll där argumentet sett ut ungefär så här: Titta på Big Tech och på sociala plattformar som Facebook och Twitter och se hur dessa till sist viker sig för den högljudda vänstern. Alltså fungerar inte friheten som grund. Vänsterns dominans kräver att man reglerar för frihet.

Vi ska börja med den mest uppenbara frågan här – varför behövs det ständigt mer resurser till det mest grundläggande i ett fungerande samhälle så som sjuk- och förlossningsvård?

Den machiavellianska statsvetenskapen är grundläggande för att förstå den politiska makten i samhället.

Dessa är sossarnas utbildningsreformer:

De flesta människor som lever i en modern demokrati, och för vilka det demokratiska idealet nästan har blivit en del av deras egen identitet, kommer antagligen att känna obehag och till och med kanske avsky inför machiavellianernas slutsatser om demokrati. De passar inte med den ”demokratiska” jämlikhetsideologi som genomsyrar den moderna västerländska politiska kulturen.

Den enda prisökning som egentligen spelar någon roll är den reella. Alltså den prisökning som justerats för inflation och deflation. Oavsett om det gäller priset på våra aktier eller löner så har de endast stigit i fall de överträffat inflationen.

Som jag nämnde i introduktionen till denna serie så övertar Ludwig von Mises Immanuel Kants filosofiska distinktioner för att utveckla praxeologin som metod. Därutöver kan vi även se vissa spår av Aristoteles teleologi som endast skall beröras i korthet i kommande artiklar.