Peter Schiff uttryckte sig nyligen att det finns en sak som i dagsläget sprids mer omfattande än Corona-viruset, och det är ekonomisk okunskap.

En konstig känsla av obehag och depression var påtaglig i väst vid sekelskiftet (reds. anm.: 1900). Det verkade som om alla folk och klasser påverkades, men inte på samma sätt. Tre månader efter att jag hade lämnat högskolan med min kandidatexamen och gett mig ut i världen för att se vad jag kunde hitta där, läste jag en anmärkningsvärd bok av den ungerska juden Max Nordau, med titeln Degeneration.

Rotorsakerna till protesterna i Chile tidigare i år är fortfarande ett hett debatterat ämne. Det konventionella narrativet är att en 3.75 procentig prisökning på tunnelbanebiljetter satte igång demonstrationerna.

Det var endast under färska intryck av mord och grymheter som begicks av sovjetanhängarna som tyskarna och italienarna lyckas blockera minnet av de traditionella begränsningarna avseende rättvisa och moral och hitta impulsen till blodiga motåtgärder.

Den amerikanska Federal Reserve lanserade ett nytt stimulanspaket igår för att dämpa fallet på aktiemarknaden. Den svenska Riksbanken lanserade ett liknande paket idag (2020-03-13) riktat till Corona-drabbade företag. Förenklat är ett stimulanspaket en nytryckt mängd pengar som centralbanker injicerar i ekonomin.

Jag sitter på puben efter en träff med Skeptics Society. Jag dyker inte upp särskilt ofta, men idag var det en berömd författare som talade och eftersom jag lever (som de flesta av oss gör idag) i en slags social media-bubbla, var detta en sällsynt möjlighet för mig att faktiskt få en inblick i vad tänkande människor utanför min krets säger om några av dagens problemområden.

För att knyta ihop säcken är således en konsekvent individualism som tar avstånd från våldsromantik och dyrkan av nationalstaten, rasen och den politiska ledaren vad äkta liberalism egentligen handlar om och där libertarianismen således är fascismens ideologiska motpol. Vad libertarianismen däremot inte är motståndare till är familj, klassiska värden, det kulturella arvet och att individer ”tillåts” hysa positiva känslor för sin hembygd och sitt land.

Den moderna libertarianismens grundare, Murray Rothbard, insåg helt riktigt att gränser för människor är något som bara ”staten” kan öppna, eftersom det i ett helt privatiserat sammanhang alltid finns gränser som uppstått genom den privata äganderätten. Ja, den privata äganderätten omfattar ju då även vägar, gator, torg och mötesplatser. Jag kan således idealt handla med andra länder via frihandel och utbyta information med dem via olika digitala medier och samtidigt vara lokalist och motståndare till att mitt bostadsområde förvandlas till en krigszon för gängvåld, klaner och dödskjutningar. Var ryms denna ”dimension” i dagens höger och vänsterskala?

Ekonomer, konservativa investerare och marknadsobservatörer har i flera år utfärdat varningar angående de allvarliga effekterna av den nuvarande penningpolitiska riktningen.

Utifrån mina undersökningar har jag kunnat se åtminstone fyra former av konservatism. Den första kan vi kalla fransk, den andra anglosaxisk, den tredje tysk och den fjärde inspirerad av olika idétraditioner som mer betonar andlighet och kultur som utgångspunkt än politik och som brukar kallas ”traditionalism”.

Jag kommer från Dnipetrovsk-regionen, där tusentals invånare dog av svält under den stora svälten i Ukrainska SSR mellan 1932-33. Det totala antalet dödsoffer i landet varierar mellan 3 och 10 miljoner människor.

Den 9 februari 1940 vaknade sjuårige Witold Rybicki och hans familj i mitten av natten av att någon bankade på dörren till deras hem i Lida, Polen (beläget i dagens Vitryssland).

Enligt Internationella valutafonden (IMF) och Internationella Finansinstitutet (IIF) har den globala skuldsättningen stigit till nya rekordhöga nivåer. Världens statskuldsnivå har sedan finanskrisen nått nivåer som aldrig tidigare skådats under fredstid.

För att bedöma det ekonomiska läget använder ekonomer sig av olika teorier. Men vilka kriterier utgår de ifrån när de avgör vilken teori som är mest lämpad för att fastställa fakta om verkligheten?

En ny artikel i New York Times, signerad årets vinnare av ekonomipriset i Nobels minne, Esther Duflo och Abhijit Banerjee, hävdar att ”ekonomer på något sätt har lyckats missa en otroligt viktig aspekt av sin forskning, nämligen att finansiella incitament inte alls är så viktiga som de vanligtvis antas vara.”

Påståendet att Jesus var en socialist har blivit ett populärt påstående bland socialister och socialliberaler, även bland de vars kristendom är som bäst ljummen. Men finns det någon sanning i påståendet?

Centralbanken är det fria och rika samhällets fiende av följande orsaker:

Storbritannien kommer äntligen att lämna EU och Brexit passera till historieskrivningen. Vi har all anledning till triumfalism eftersom Brexit är så mycket större än bara det att Storbritannien lämnar Eurosocialismen och återtar den fulla kontrollen över sina gränser och domäner.

När vi väl har tagit till orda är det därefter omöjligt att vända sig bort: En författare är inte en opartisk domare över sina landsmän och samtida medborgare; han är en medbrottsling till allt det onda som begås i sitt land eller av sitt folk.

De är våra fiender och de har övertagit vårt namn, korrumperat det och ersatt det med tvingande politisk idealism.

Den 13-14 november 2019 hölls konferensen The Austrian School of Economics in the 21st Century i Wien, anordnad av the Austrian Economics Center. Denna akademiska konferens hölls för åttonde gången. De tidigare sju har hållits i Argentina men hölls nu för första gången i staden där den Österrikiska ekonomiska skolan föddes.

Jag har under en längre tid funderat över de möjliga orsakerna till varför dagens ungdom i allt större grad verkar lockas av socialismen. För folk tillhörandes min generation ter det sig fullkomligt oförklarligt.

Under vårterminen 2020 startar Nikodemus Ungh en filosoficirkel i samarbete med Ludwig von Mises-Institutet Sverige.

Pudelns kärna: Skulle vi ha haft samma brottsutveckling i Sverige 2019 om det varit svenskar som bott i de särskilt utsatta områden varifrån klaner, gängkriminella och lokala salafister som IS och Muslimska Brödraskapet haft sin primära rekryteringsbas?

Marxistisk polylogism hävdar att sinnets logiska struktur skiljer sig åt beroende på vilken samhällsklass man tillhör.

Förr i tiden var denna indelning klarare – var du välutbildad, rik och vältalig hade du hög status, om det omvända gällde hade du låg status. I dag kan TV-kändisar, gangsterrappare och andra helt utan bildning, utbildning, kunskaper eller socialt kapital få hög status, en i mitt tycke mycket märklig utveckling. Det här beror på att man inte längre behöver känna skam över att vara kriminell eller arbetslös – allt och alla ska alltid accepteras.

Det är en utbredd, och likväl felaktig, tro att socialismen är det system som är allra bäst lämpat att öka afrikanernas levnadsstandard.

Podden gästas av Stefan Molyneux. Vi talar om sverigebilden, filosofi, kommandovaluta, kvinnors ekonomiska värde, västvärldens “skuld” och libertarianismens dåliga rykte.

Alexandr Solzjenitsyn beskriver i “Gulagarkipelagen” hur sovjetstaten använde sig av grovt kriminella för att terrorisera befolkningen, hur folk inte fick försvara sig, åklagarna la ner anmälningar, tidningarna undlät att rapportera signalement. I detta avsnitt diskuteras om det eventuellt finns några likheter med ett visst avlångt land i Norden

Klaus berättar om sitt virala inlägg från gymnasieskolan som insinuerade att SD inte är ett demokratiskt parti medan socialistiska partier har en “vidare och djupare” demokratisyn.