Hur kan man på frivillig basis stödja kreatörer inom kultur och offentlig debatt utan att dessa ska behöva hjälp av statliga våldsmedel eller genom reklam? Frågan har kommit upp under de senaste 10-15 åren och många trodde att vi hade hittat bra lösningar genom först Paypal, och sedan än mer specifikt för innehållsskapare (content creators) genom företaget Patreon.

I det politiska systemet Ernst Jünger visar upp i första kapitlen i Skogsvandringen är den förhatliga nej-sägaren en nödvändig del av systemet. Utan motståndskraften finns inget att samlas kring, och därmed är det en liten minoritet som alltid måste finnas i ett system som bygger på sammanhållning.

Hör och häpna, jag har blivit med podcast. Välkommen till världen: Spontan Ordning! Här kommer ett nytt forum där jag kommer sitta med Henrik Dalgard och diskutera politiska spörsmål, ideologiska funderingar, och ta  filosofiska djupdykningar.

Staden Eumeswil ligger vid medelhavets kust, i en tid där historien inte längre förflyter. Nationalstater och Världstaten är ett minne blott, och staden styrs med järnhand av tyrannen Kondoren.

Om varför det finns ett problem med att tro att dialog kan lösa alla våra problem, och om hur vi ej är särskilt förnuftiga.

För en tid sedan läste jag boken Skogsvandringen av den tyske författaren Ernst Jünger. Efter att i olika sammanhang hört talas om Jünger kände jag mig allt mer nyfiken på vad mannen egentligen säger. Jag hörde talas om en författare som stred i första världskriget, och som sedan blev erkänd författare i Weimarrepubliken. Där brukar han sorteras in i den ”konservativa revolutionen”, som bland annat innehåller tänkare som Oswald Spengler och i viss mån Martin Heidegger. När nazisterna kom till makten ställde han sig i opposition till dem, trots deras försök att värva in honom på höga positioner i den nazistiska statsapparaten.

För de som följt den här bloggen ett tag behöver Jordan B. Peterson ingen större introduktion. Kanadensisk psykologiprofessor som har tagit internet med storm genom sina budskap där han vädjar en ung generation att ta på sig ansvar för att orka axla existensens tyngd. Han sammanfattar sin idéer på ett bra sätt i sin nya bok, 12 Rules for Life, vilken har blivit en storsäljare i länder som USA, Storbritannien, Kanada, och Sverige. I boken skriver han essäer kring 12 regler som han sätter upp för att man ska kunna leva ett meningsfullt och uthärdligt liv.

”Vi måste öppna våra hjärtan” sade den första statsministern. ”Vi har varit naiva” sade den andra statsministern. ”Ladorna är tomma” sade finansministern. ”Sverige går bra” sade samma finansminister. Har du problem med offentlig finansiering? Vilken tur att det alltid går att få in skattepengar av världens mest godtrogna befolkning.

Hållbar utveckling är ett av uttrycken som tillsammans med ”alla människors lika värde” och ”Värdegrunden” varit 2010-talets buzzwords. Hållbar utveckling sammankopplas med saker som miljömedvetenhet, återanvändbara material, anti-konsumtionsamhälle, och är i mångt och mycket det största som miljörörelsen i väst har skapat i kulturtermer. Man har lyckats få in hållbar utveckling i de flesta företags och nationers mål, ofta utan att de behöver precisera vad det handlar om.

Under den senaste veckan har medieprofilen och filosofen Alexander Bard fått utstå hård kritik då han hyllade den nationalistiska journalisten Ingrid Carlqvist för hennes engagemang för att återupptäcka en historisk svensk identitet i samband med ett blot.

I mitt förra inlägg gick jag igenom Neumanns bakgrund till boken samt den mytologiska skapelsemyten. I detta inlägg ska jag gå igenom hjältemyten, transformationsmyten, samt den moderna människans psykologiska kris utifrån Neumanns bok.

Jag fick en fråga efter mitt förra inlägg om angående vad som menas som ”medvetenhet”. Eftersom Neumann skriver i en Jungiansk tradition pratar han om conciousness, medetenhet, och unconciousness, omedvetenhet. Detta ska då inte förväxlas med den medicinska terminologin medveten – medvetslös, utan ”medvetenhet” kan här istället likställas med något man idag skulle kunna kalla ”självmedvetenhet”.

De senaste veckorna har jag läst Erich Neumanns bok The origins and history of conciousness (1949). Neumann var en av Carl Jungs främsta studenter, och han huvudsakliga arbete kom att vara inom utvecklingspsykologin, samt i att utforska de kvinnliga arketyperna inom Jungiansk psykologi i böcker som The fear of the feminine (1975) och The great mother (1955). T

De senaste dagarna har den politiska frågan om tillåtande av religiösa friskolor kommit upp på tapeten. Anledningen till detta är att Folkpartiet (”Liberalerna”) röstade för att förbjuda etablering av nya religiösa friskolor men tillåta de redan existerande. Socialdemokraterna kallar det för halvmesyr att inte vilja förbjuda allt, och Vänsterpartiets Jonas Sjöstedt tycker att : ”I skolan ska man ha rätt att slippa pressas att utöva någon religion”. Detta enligt journalisten Marcus Oscarsson.

”Frihet, jämlikhet, broderskap”. Franska revolutionens slagord ekar genom historien genom munnarna på nästintill varje mun idag. Liberaler och socialister är oense om hur ekonomin ska organiseras, men en sak håller de med varandra om, det finns en mörk tid före den franska revolutionen, och en upplyst tid efter.

Det brukar sägas att ordet lagom är ett ovanligt ord bland världens språk. Bilden av svenskar som folk är att de kan symboliseras med mellanmjölken, mjölken som inte sticker ut på något sätt. I många svenskars ögon är detta inte något att skämmas över. En svensk tiger, medelvägens politik, och kompromissernas förlovade land. Men vad händer om lagomfolket möter människor som ej vill kompromissa? Ska man då återuppväcka den delen av Sveriges folksjäl som Fredrik Reinfeldt hatade, ”det ursvenska barbariet”? Eller gäller det då att hålla huvudet kallt, och ta diskussionen till en högre nivå?

I ett radioinslag i radio bubb.la som sändes den 15 Oktober 2017 talas det om en artikel skriven av Austin Frank. Jag rekommenderar alla som är intresserade av ämnet att lyssna på detta radioinslag.

Mellan skogen och ängen finns det en plats där möten mellan världar sker. Från ängens synvinkel träder en naturens vägg fram, där träden hindrar den utomståendes insyn till skogens värld. Skogsbrynet är ett gränsland mellan ljus och mörker, traditionellt och mytologiskt sett är det en plats för möten och magi. Här kryllar det av djur, stora som små, då mattillgång, möjligheter till god sikt, och skogens skydd finns nära tillgängligt.

Vårt moderna samhälle präglas av kortsiktighet som genomsyrar alla nivåer av samhällskroppen. I det offentliga blickar politiker aldrig längre än till nästa val, ofta inte längre än till nästa opinionsundersökning. I näringslivet styr kvartalsrapporterna. I våra privata liv styrs vi i allt större utsträckning av dopaminkickar från sociala medier och en ”slit och släng”-mentalitet gentemot allt från dagliga konsumtionsvaror till intima relationer.

Författarinnan Ayn Rand anses av många vara en kontroversiell figur. Hennes romaner upphöjer utan skam människans skapandekraft och dess egenintresse till något heroiskt och beundransvärt. Detta ställer hon ofta i kontrast till jämställdshetsvurmande svaga tankar och människor som inte tillför något av värde till världen. Men liksom i vår värld låter Rand hennes antagonister ses av allmänheten som moralens väktare, medan vi läsare ser att så inte alls är fallet.

Livet är smärta. Livet är tragik. Detta har insetts på jorden sedan lång tid tillbaka. Det är buddhismens centrala budskap, de antika stoikerna likaså. Kristendomens förgrundsgestalt hänger plågad på ett kors i varje kyrka i västvärlden. Världen är den plats där du måste springa konstant enbart för att hålla dig vid liv. Och här är vi, livsformer i denna värld, som försöker intala oss själva att om vi bara justerar världen till det läge som gör att vi äntligen kan vara lyckliga – så kommer vi lyckas.

”Rules are there for a reason. You are only allowed to break them if you are a master. If you’re not a master, don’t confuse your ignorance with creativity or style” – Jordan B. Peterson

Citatet ovan kommer från en handvisning i hur man ska skriva essäer, skriven av den kanadensiska psykologiprofessorn Jordan B. Peterson (som jag skrivit om tidigare här). Sammanfattningsvis menar Peterson att du bör respektera de regler och konventioner som gäller för det du ska göra, och om du frångår detta bör du vara mycket vaksam på vad du håller på med – och är du nybörjare inom området bör du inte frångå konventionerna över huvud taget.

Efter att nyligen ha sett dokumentären Eat That Question: Frank Zappa in His Own Words blev jag åter påmind om den amerikanske musikern Frank Zappas geni, en verkligt kreativ tänkare och konstnär. I USA blev han alltjämt en talesperson för rätten till det fria ordet i en tid då kristna konservativa försökte censurera kulturen – medan han i Europa mer har blivit ihågkommen som en musikalisk innovatör.

Jeff Deist, ordförande för det amerikanska Ludwig von Mises-institutet, höll i slutet av juli 2017 ett uppmärksammat tal – vilket har rört upp många känslor bland libertarianer världen över. Talet, som är utpräglat höger-konservativt, beskriver bland annat vikten av konservativa värderingar för att upprätthålla civil ordning och trygghet i avsaknaden av en stat.

Den latinska frasen carpe diem, fånga dagen, har blivit en av vår tids vanligaste deviser. Sprunget ur de moderna människornas till synes stressiga vardag fylld av sociala medier och ”livspussel”, ses carpe diem som den filosofiska lösningen på det moderna stressproblemet. I detta avseendet kan carpe diem vara oerhört nyttigt, något i stil med österländsk meditation eller stoisk acceptans av livets skyndsamma natur. Dock är fenomenet med att ”leva i nuet” inte särskilt bra som livsfilosofi – då det också är ett symptom på rotlöshet och nihilism.

Den kanadensiska psykologiprofessorn Jordan B. Peterson har under 2016 och 2017 nått närmast stjärnstatus på internet. Efter några uppmärksammade videoklipp där han slog fast att han vägrar använda påhittade pronomen som xe och xer, blev han persona non grata bland diverse ”Social Justice Warriors” på kanadensiska och amerikanska universitet. Peterson har därefter blivit en förkämpe mot politisk korrekthet på nordamerikanska universitet, men det är inte främst hans stenhårda ståndpunkter angående yttrandefrihet som gjort honom så populär.

Om svear, götar, samer – och nationerna i Sverige

”Sveriges, Götes och Vendes konung”. Detta har Sveriges konungar blivit krönta till sedan Gustav Vasa tog titeln år 1540, fram till Carl XVI Gustaf som vid sin kröning år 1973 istället antog titeln ”Sveriges konung”. En förenkling – ett led i den progressiva rörelsen som förenklar för Sveriges medborgare att förstå sig själva. Varför krångla till det med gamla ord som ingen vet vad de betyder? Spelar det någon roll idag om du är från Götaland eller Svealand?

Är det möjligt att leva som ung på 2010-talet utan att bli formad av den enorma fixeringen på sagan om sig själv? En tid då människors självbild byggs av de själva inför åskådning av omvärlden – där introspektion är ett ord det endast talas om i tomma kyrkor, långt utanför Sveriges gränser. Frustrerad och förbannad på sig själv så att skriken som vill vrålas tystas i halsen av risken för att man då får lära känna en del av sig som ej kan delas med omvärlden.