Jag upplevde den 7 april 2017 som en ytterst svart dag i vår historia. Dels utsätts Stockholmarna för ett dödligt terrorattentat från en eller fler människor som tagits emot som flyktingar och dels ger president Trump efter för det amerikanska militärindustriella komplexet och börjar att likt sina företrädare, bomba oskyldiga syrier innan det är bevisat att regimen begått något krigsbrott. Det är ju långt ifrån bevisat att det var regimens bomber i Homs som innehöll gas. Det mesta talar för att man råkade bomba ett lager med gasgranater tillhörande de av väst stödda terrorister man är i krig med.

Offentlighetsprincipen är hotad – inte bara i Sverige, utan även i USA. Jo, det finns liknande lagar om källskydd med mera även där. De amerikanska migrationsmyndigheterna krävde att Twitter skulle lämna ut vem som stod bakom kontot https://twitter.com/ALT_USCIS som twittrar om migrationsfrågor. Antagligen ville myndigheten veta om det är någon som är anställd på myndigheten som står bakom kontot.

Vänta med analyserna, lägg band på din vrede och uppvisa enighet. Ungefär så lyder uppmaningarna idag – och den fråga alla människor med en moralisk kompass värd namnet borde ställa sig är varför då?!

Hur mycket band bör man egentligen lägga på sig när politikerna mött terrorhotet med apologism, relativism, barnprogramledare och läskexperter? Hur lågt bör man en dag som denna egentligen ligga, när samme Mehmet Kaplan som 2007 beskrev arbetet mot terrorism som trakasserier och “att underblåsa islamofobin” mindre än två mandatperioder senare utsågs till minister?

Igår var en på de flesta sätt vanlig fredag för mig. Vi hade en workshop om inkludering, något jag var skeptisk inför, men som jag villigt får medge överraskade positivt. Den gav upphov till mycket intressanta reflektioner och diskussioner så eftermiddagen blev lite annorlunda än den brukade, eftersom den handlade mindre om jobb och mer om samtal. När klockan var 14:50 så lämnade jag kontoret för att hinna till tunnelbanan och sen centralstationen för att bege mig hem till Västerås.

Podd 365. Den 7 april 2017 utsattes Sverige för en terroristtack när en man kapade en lastbil och körde i full fart genom drottninggatan. 4 människor dödades och flera skadades.

Ronie Berggren samtalar om dagen tillsammans med Mohamed Eddie Omar.

Drottninggatan drabbades i julhandeln 2010 av terroristförsök. Den gången lyckades attentatsmannen bara döda sig själv. Dagens attack på Drottninggatan lyckades döda flera, och gärningsmannen kunde smita från platsen.

Bäst bild av attacken visade TV4, från en säkerhetskamera i en butik där människor rusar in i butiken och sedan kör lastbilen förbi i hög fart: Här flyr människor i panik.

Det var en tidsfråga. Alla har förstått att det en dag skulle ske. Få har kunna ta in det. Och nu har det hänt. I Stockholm.

Vi vet väldigt lite om motivet till dagens attentat i Stockholms innerstad. Om gärningsmannen var ensam eller ej, om det var en islamist med religiösa motiv eller en psykiskt sjuk galning. Eller både och.

Vad vi däremot vet mer om är effekterna. Flera oskyldiga människor har dödats. Ännu fler har skadats. Och en hel stad har stängts ned.

Regeringen har tänkt sig att höja marginalskatten. Från vänsterhåll hörs det vanliga snömoset om “solidaritet” och “rika har råd att betala”, från höger hörs det vanliga “höjd skatt på sprit ger mindre supa, höjd skatt på jobb ger mindre jobba”, men ingen har någon ork eller någon vision eller vilja att göra något. Även om man i detta fall har alldeles rätt från höger ska vi nu inte uppehålla oss vid det felaktiga i att höja skatter istället för att sänka utgifter. Nej, idag ska vi titta på de mer specifika effekterna när man ytterligare höjer de redan världsrekordtangerande skatterna.

Igår presenterade Medieakademin sin årliga Förtroendebarometer. Huruvida den verkligen mäter folks förtroende kan diskuteras men det är i alla fall något mediabranschen gärna använder som referens. Särskilt public service. Senast Jan Helin diskuterade förtroendet för public service tog han upp att de ligger högst i mätningen till exempel.

I Brasilien utvecklas nu nya, eller rättare nygamla, rutiner för rasbestämning av medborgarna. Brasilianarna är till 80% någon variant av färgade, de har flera begrepp som beskriver nyanser av brunt. Precis som i andra länder är en majoritet av befolkningen fattigare än de rikaste i landet. Här är alltså färgade i majoritet, men fattigare än snittet av vita, därmed är det synd om dem på grund av deras hudfärg, tycker de.

I går mötte Feministiskt Initiativs nyvalda partiledare Victoria Kawesa moderata riksdagsmannen Hanif Bali i debatt i Expressen TV.  Bali refererade själv på Facebook.

Straffskatten på egenfinansierad vård

När jag läste om regeringsförslaget att beskatta alla som har en sjukvårdsförsäkring genom sin arbetsgivare, så kom jag osökt att tänka på Ernst Wigforss´ motion till vårriksdagen 1928. Där skrev han att Fattigdomen fördrages med jämnmod, då den delas av alla. Det måste vara så vänsterpartiets Jonas Sjöstedt tänkt när han tvingade regeringen att föreslå denna straffskatt, nämligen att Vårdköerna fördrages med jämnmod, då de delas av alla!

Kalla Faktas reportage häromkvällen belyste hur yrvaket det svenska samhället i allmänhet och politiker och journalister i synnerhet beter sig i frågor om hedersförtryck och religiös fundamentalism. Problemen har varit kända länge men det krävs ett TV-reportage för att ruska liv i diskussionen.

Vad har Arbetsförmedlingen (Af), Lantmäteriet, Naturvårdsverket (SNV), Statistiska Centralbyrån (SCB), SMHI och Sveriges Geologiska Undersökningar (SGU) gemensamt? Svar: De arrangerar Hack for Sweden, en tävling där Sveriges bästa hackare ska göra något av offentliga databaser. Med den laguppställning som organiserar detta kan det bara finnas ett syfte. Att finna ut hur man i bästa funktionssocialistiska anda ska kunna konfiskera privat mark.

Politik är, som bekant, den ena djävla saken efter den andra.

Därför blir politik lätt reaktiv. Det finns alltid nya kriser att hantera. Det finns alltid nya mediala stormar att rida ut. Det händer ständigt oförutsedda och oönskade saker.

Två nyheter väcker för närvarande stor vrede i breda folklager, inte minst bland svenskar med högeråsikter. Den ena av dessa är regeringens planer på att börja förmånsbeskatta privata sjukvårdsförsäkringar betalda av arbetsgivaren, den andra av dessa är avslöjandet att en muslimsk friskola låtit könsseparera sin skolbuss.

De starka reaktionerna dessa nyheter resulterat i kan vid första anblick framstå som självklara, men är i själva verket ganska problematiska. Vreden blir nämligen endast självklar för den som redan accepterat och internaliserat stora delar av det socialistiska tankegodset.

Jag är inte precis förvånad över att professionella cyberbrottslingar har angripit centrala system för datorhantering. Tror precis det börjar gå upp för många företag hur extremt sårbar deras IT-infrastruktur är.

I grunden handlar det om att de tänker fel. Företagen tror att man genom att ge en central aktör omfattande privilegier att kontrollera och övervaka användarna kan eliminera risken för intrång – både externa och interna sådana. I stället väljer brottslingarna att attackera den svaga punkten i systemet – nämligen övervakaren.

I går publicerade jag en text på SvT Opinion om de så kallade henbarnen. Texten har efter ett dygn på olika medier delats väl över tusen gånger och jag är oerhört tacksam för det. En totalt överväldigande del av alla som reagerat har också varit synnerligen positiva till texten. Inget konstigt med det eftersom det egentligen borde vara fullkomliga självklarheter. Ändå var jag väldigt orolig när jag skrev den. Detta efter den häxjakt som för några år sedan skedde mot debattören Pär Ström när han  gav sig in i debatten om genus.

De flesta samhällen har någon slags grundlag eller konstitution. Det handlar om ett slags överliggande ramverk av lagar som är grundläggande för samhällets funktioner. Här brukar man lägga saker som rör yttrandefrihet, äganderätt, likhet inför lagen etc.

I en lössläppt demokrati utan grundlag skulle man i extremfallet kunna lagstifta om att alla svarthåriga inte får jobba inom myndigheter och förvaltning. Eller att folk med mycket pengar tvingas betala extra mycket skatt, eller att äganderätten bara gäller om staten inte intresserar sig för marken eller fastigheten, eller att yttrandefriheten bara gäller ibland, och inte alltid.

Regeringen och Vänsterpartiet har gjort upp och från juli nästa år kommer 450 000 svenskar beskattas för att ha tecknat en privat sjukvårdsförsäkring via arbetsgivaren. Arbetsgivarna ska också betala arbetsgivaravgifter ovanpå detta. Regeringen räknar med en miljard i skatteintäkter.

Statstelevisionen SVT rapporterar om det hela, som förstås kallas jämlikt. Det är den socialistiska definitionen av jämlikt, dvs att alla ska ha det lika dåligt. Så de som avlastar den offentliga vården genom att betala för sin vård själva via sjukvårdsförsäkringar ska nu beskattas.
Totalt ca 650 000 betalar idag för sjukvårdsförsäkringar, varav ca 450 000 får det betalt via arbetsgivaren. Den förmånen upphör från 1:a juli 2018, och beläggs alltså med skatt (t ex 50% marginalskatt) plus arbetsgivaravgifter.