Medan man i media utropar konservativa Theresa May som förlorare i det brittiska parlamentsvalet, visar det sig att det Konservativa partiet (eng Conservative Party) fick sitt största folkliga väljarstöd sedan Margret Thatcher besegrat Argentina i Falklandskriget. Det folkliga stödet för de konservativa har inte varit så här starkt på 34 år.

Jag är liberal. Jag tycker att människor skall få bo var de vill.

Men inte på andras bekostnad. Och på samma sätt som för all annan frihet går gränsen för denna där någon inkräktar på någon annans säkerhet eller egendom.

Svårare än så behöver det inte vara.

Jag är absolut inte främmande för mustigt språk, fyndiga generaliseringar och känslosam kommunikation.

Jag är fullt medveten om att flyktinginvandringen orsakar praktiska problem och kommer att leda till ökade kostnader och undergrävda välfärdssystem. Jag delar även misstanken om att media (möjligen av missriktad välvilja) inte alltid ger oss den hela eller korrekta bilden av detta.

Jag har kollat lite på muslimernas studieförbund Ibn Rushd. Och hittat en del märkligheter faktiskt.

Ibn Rushd får sina pengar från Folkbildningsrådet som alla andra studieförbund. 2016 delade Folkbildningsrådet ut 1,7 miljarder kronor så det är en stor summa. ell.

Storbritannien har problem på alla håll. Mays beslut om nyval sa jag redan då, april, är ett dumt beslut och övermodigt. De verkar ha dålig koll på de olika strömningar i sina länder de där politikerna.

>May är för övrigt inte en ny Thatcher. Långt därifrån. Nu har hon lyckats sno in sig i framtida problem. Hon var för övrigt mot Brexit, hon jagade folk som fick den där franska tecknartidningen i sin brevlåda och hon arresterade en känd motståndare till islam för att han läste, ordagrant, en text av Churchill. Då var hon inrikesminister.

Det gick inte så bra för Theresa May i det brittiska valet. Vad man än tycker om resultatet är detta tjusningen med demokrati. Demokratin är oförutsägbar och väljarna kan aldrig tas för givna. Brexit, det senaste amerikanska valet och nu det brittiska har påmint oss om detta.

Månne var May lite för styv i korken när hon utlyste parlamentsval. Där och då såg det däremot klokt ut. Labour var ett slaget parti, Jeremy Corbyn impopulär även bland sina egna och Ukip knappast ett hot längre efter Brexitvalet. Vad skulle kunna gå fel?

Trumphatarna ger sig inte. Även om den förre FBI-chefen under förhör medgav att han inte känt till att ryssarna skulle ha hjälpt republikanerna under valet, så kvarstår misstankar och beskyllningar. Och det känns nästan som om ju tunnare bevisen blir, desto högljuddare blir debatten. Det har ju snart gått ett halvår, och ännu har ingen fakta lagts fram om rysk inblandning i valet. Att skrämmas med ryssen funkade förmodligen under kalla kriget, undrar hur många går på det idag?

Det som såg ut som en lätt valseger för Theresa May har blivit ett pinsamt nederlag: istället för att öka sin majoritet i parlamentet förlorar hon den.

Nu tappade hon den egna majoriteten knappt, och med stöd från Nordirländska partier har de konservativa en “arbetsmajoritet”. Om nu Theresa May fortsätter eller om någon annan inom konservativa partiet får ta över premiärministerposten.

Vad har hänt? Inte lätt att reda ut.

Det ser ut som om Tories gjort ett extremt dåligt val. Detta är det sämsta tänkbara resultatet för Storbritannien och kommer att sänka pundet rejält. Theresa May går alltså försvagad ur valet som skulle stärka hennes mandat inför Brexit.

Givetvis är detta även för britterna ett extremt dåligt resultat. Storbritannien går försvagat in i förhandlingarna med EU, vilket till och med skulle kunna locka EU att – av strategiska skäl – erbjuda en så dålig deal att Storbritannien blir kvar.

Enligt en undersökning som SOM-institutet gjort för Institutet för mediestudiers räkning (Misstron mot medier) misstror en majoritet av svenska folket mediernas rapportering i invandringsfrågorna. Resultatet torde inte förvåna någon. Under fjolåret visade en YouGov-mätning att 58 procent misstror mediernas rapportering kring invandring, asylsökande och etniska minoriteter.

Lite hastigt påkommet (möjligen med anledning av att SD växer i opinionen) skriver justitieråden Mats Melin och Stefan Lindskog en debattartikel om de svenska domstolarnas oberoende. [ SR » | SvJt » ]

Främst handlar texten om de högsta domstolarnas ovälde och om administrationens frihet. Gott så. Maktdelning är en viktig princip och det skall finnas vattentäta skott mellan den lagstiftande och verkställande makten å ena sidan och den dömande å den andra.

Den frilansande SR-journalisten som blev terrorist, som sköts av fransk polis utanför Notre Dame i Paris kan omöjligt ha varit terrorist, eller nästan inte. Alla som har känt eller har haft kontakt med den lika prisbelönta som hamrande journalisten har bara gott att säga om honom. De kan inte tro att det var han. De kan inte förstå att det var han, om det nu var han. Han verkade inte ond, inte radikaliserad eller överdrivet religiös. Medierna gör allt för att sätta bilden av den goda människan. Själv läser jag om en terrorist som den franska polisen tvingades skjuta ner…

Regeringen beslutar att införa höjda sk resolutionsavgifter, eftersom det finns så mycket banker i Sverige. Tanken är att bankkunderna, dvs du kära läsare, ska betala detta och det handlar om 3% av det du har på banken.

Vill givetvis inte uppmana människor att skolka från arbetslinjen. Men faktum är att det finns en del missuppfattningar bland personer med medelhöga inkomster när det gäller pensionerna. Många vet till exempel inte att inkomster över 41 000 kronor i månaden inte ger några pensionspoäng.

Den enkla sanningen – som lärs ut av våra myndigheter – är att alla inkomster är pensionsgrundande. Så här står det till exempel på Pensionsmyndighetens hemsida

I dagarna lanserades ett initiativ vid namn “Rättvis Konkurrens”, med det uttalande syftet att på “ett noggrannt sätt kartlägga problemet med osund konkurrens, för att därmed synliggöra den samhällsekonomiska förlust som skapas”. Detta har väckt ont blod i libertarianska kretsar, av det enkla skälet att personerna bakom kampanjen står den libertarianska rörelsen nära.

Vad “Rättvis Konkurrens” vänder sig mot är en ganska brokig blandning av affärsmetoder. Några exempel man ger på det man kallar orättvis konkurrens är när företag använder sig av lönesubventioner, utnyttjar kryphål i lagen och anställer illegala invandrare svart.

Det är inte så lätt med politik och politisk ideologi. Det krävs en hel del läsande och lärande för att man ska förstå de olika ideologiernas grundteser och de logiska följder som ger de politiska ställningstagandena i olika sakfrågor.

Men som om det inte vore nog, så blir den nutida politiska debatten ännu svårare att förstå eftersom det har utvecklats ett slags kodspråk. Kodspråket måste tolkas och tydas för den som vill förstå vad debatten egentligen handlar om. I vissa frågor har det gått så långt att många tror att man pratar kodspråk, även när man inte gör det.

Coop, ni vet matvarukedjan som i grunden är en del av arbetarrörelsen, har blivit stämda.

2015 lanserade de en liten reklamfilm – Ekoeffekten. I den låter de en vanlig familj först äta mat från konventionell odling (som vanligt jordbruk kallas) och sedan äta enbart ekologiskt under två veckor. Resultatet använde sedan Coop som vetenskapliga bevis i en reklamfilm för sitt ekologiska sortiment.

EMCDDA har just publicerat sin »European Drug Report 2017«.

Bland annat kan man läsa att den drogrelaterade dödligheten ökar i Sverige och att den är näst högst i Europa. Vilket inte är förvånande, med tanke på den dogmatiskt repressiva drogpolitiken.

Jag har läst Friedrich Nietzsches Bortom gott och ont från 1886[1]. Mycket i boken är antingen obegripligt eller rena tramset[2]; men här har plockat ut några russin i kakan och komponerat min egen müsli (med vänster hand).

David Hume hade som bekant svårt att hitta sitt eget jag; det förnimmande subjektet försvann i virrvarret av förnumna förnimmelser. Nietzsche hade liknande svårigheter; se detta långa citat:

Stjärnornas Krig. Biografen Victoria på Götgatan och året 1977. Jag var bara 9 år men lyckades komma in på Filmen med stort F trots att det var en 11-årsgräns. Sedan dess har Stjärnornas Krig varit Filmen med stort F, inte bara för undertecknad – utan för en hel generation.

Terroristerna från de två senaste dåden i London var kända av polisen och andra berörda myndigheter. I det senaste fallet hade en av förövarna till och med låtit sig fotograferas med IS-terroristernas flagga. Han hade dessutom blivit utslängd från sin lokala moské på grund av sina extrema åsikter. Och terroristen från Manchesterattentatet hade varit i Mellanöstern bara några dagar innan dådet, där han enligt uppgift blivit radikaliserad.