Begin typing your search above and press return to search. Press Esc to cancel.

Liberalismen och kausalitetsprincipen

På den reaktionära tankesmedjan Fnordspotting finner vi oss inte sällan i polemik med liberaler av en sort det vore mer naturligt att räkna som allierade än fiender. Gemensamt för dessa är att de är klassiska liberaler, att polemiken rör vår användning av liberalismbegreppet som ett skällsord samt att deras invändningar mot detta bottnar i att de flesta konservativa ståndpunkter enligt dem är fullt förenliga med den klassiska liberalismen.

Vem försvarar det fria ordet på internet?

I internets barndom var nätet fritt och öppet. Plötsligt fick vi alla en teknisk plattform som gav oss möjlighet att publicera våra tankar, våra åsikter, våra kreativa verk, våra analyser och våra funderingar. Teoretiskt sett fick vi en möjlighet att nå i princip hela svenska folket, eller för all del, hela världen.

Sverige måste lämna kiss- och bajsåldern

Alla som har levt nära barn känner till den så kallade kiss- och bajsålderns existens, det vill säga den tid i människans utveckling som vanligtvis infaller någon gång under sen förskoleålder, då inget är så roligt som att prata om exkrementer, snoppar och snippor.

Deflation är inte dåligt

Politiker och mainstream-ekonomer slutar aldrig att varna för vad de kallar “deflationsfaran” – idén att lägre priser är dåliga för den ekonomiska utvecklingen och att oupphörlig “lagom” prisinflation behövs för att säkra välståndet.

Min vision för Sverige

Något som jag ofta tycker saknas i dagens politiska liv är visioner för vad vi vill vara och göra i konungariket Sverige, och då menar jag inte någon sort ouppnåelig nollvision för det ena och det andra utan en uppnåelig men samtidigt framåtblickande målbild för landet.

Sanningsministeriet – Det tradikala 20-talet

Det inre partiet har firat in det nya året och konstaterar att champagnen nog kan ha öppnats för tidigt i det förra avsnittet. Vi går till oraklen trots att deras uppgift är naturligt svår, men vi försöker ändå spana framåt in i det kommande 20-talet.

En länk i en kedja

I takt med mitt läsande om det gamla Sverige byggdes något upp inom mig. Jag är svensk, jag har ett arv, jag har en kultur och jag har ett folk. Som pusselbitar byggdes det på och nu är sista pusselbiten lagd.

Med verkligheten som fiende

Att politiska partier har olika utgångspunkter i sin beskrivning av verkligheten är varken ett nytt fenomen eller särskilt konstigt. Men när landets ministrar sitter i sociala medier och beter sig som i värsta fall skolgårdsmobbare, i bästa fall charlataner, säger det något om såväl vår samtid som den politiska maktens desperation.

Patrik Engellau: Och vinnaren är – ISIS!

Om det fortsätter så här kommer jag att bli expert på Mellanöstern vilket inte alls tilltalar mig eftersom jag helst inte vill tänka på dess underutvecklade och ociviliserade kulturer som fortfarande skulle leva som kamelfösande beduiner om det inte varit för oljan. Bara därför kan jag bli klimataktivist.

En ny vision för Sverige kräver ett “vi”

Vi måste bli bäst på allt igen, och inte bara några enstaka områden. Kan finländarna bygga stora skepp så kan även svenskarna, kan danskarna skapa världens mest kända bryggeri så kan även vi, kan norrmännen investera och köpa upp mängder av företag så kan även vi.

Den faustiska arketypen

Intressant nog öppnar sig här därför möjligheten att den västerländska människans spirituella kris inte beror på kristendomens tillbakagång, som så ofta antas, utan på att den västerländska människans behov av ett faustiskt sammanhang inte är uppfyllt.

Om whighistoria och dödligt våld

Till den gängse samhällsdebattens mer infekterade frågor hör huruvida samhället blivit mer eller mindre våldsamt. Två läger med sinsemellan väldigt olika bilder av situationen har utkristalliserat sig, varav det ena fokuserar på den risk gemene man löper att utsättas för våld, och det andra på aggregerad statistik utan någon hänsyn tagen till de specifika omständigheterna.

89: Sista avsnittet

Avsnitt 89 blir Smedjanpoddens sista avsnitt. Redaktörerna Blanche Sande och Lars Anders Johansson utvärderar 2019, ett år som präglats av lag- och ordningsfrågor och partipolitiska omvälvningar.

Patrik Engellau: Olika linser

Det som bekymrar Brooks, om jag får vara lite krass, verkar vara att allmänheten inte längre bryr sig så mycket om vad media, som sedan årtionden vant sig vid att vara inflytelserika, har för uppfattningar. Folk kanske inte ens tror att journalisternas Rapporter på ett korrekt sätt återger verklighetens Händelser.

Richard Sörman: Ska det se ut så här?

När jag är ute och åker bil på landsbygden i Uppland slås jag ofta av att miljöerna är så förfallna. Och då tänker jag inte bara på åkrar som ligger i träda eller på övergivna gamla lador som inte använts på femtio år utan även på bostadshus och till och ned på hela byar och orter.

Det turbulenta 2020-talet

Oavsett vilket ser vi att status quo inte längre är hållbart, vad som än tar vid efter det kan vi redan nu se att det inte kommer överleva 2020-talet. Den ordning som är förknippad med liberalism och manageriella eliter tvingas nu möta sina inbyggda motsättningar vilka under 50 år vuxit från frön till jättar.