Begin typing your search above and press return to search. Press Esc to cancel.

Archives

Rektorgate

Hamid har burit en mask på Flashback och en annan i offentligheten, vilken som är den ”verkliga” Hamid Zafar vet han sannolikt inte ens riktigt själv. Om det överhuvudtaget är någon av dem. Ett mjuktotalitärt samhälle är i grunden oäkta, vilket är mer intressant att reflektera över än att Zafar under pseudonym skrivit elaka saker om olika grupper i sammanhang där många under pseudonym skriver elaka saker om olika grupper.

Den panegyriske Debord

Guy Debord (1931-1994) var en av 1900-talets mer originella tänkare. Som ledande företrädare för den situationistiska internationalen förenade han arv från tidigare konstnärsavantgarden och heterodoxa marxistiska strömningar, vad gällde både teori och praktik. Han framstod ofta som en strateg som med iskall blick förutsåg motståndarnas drag och flyttade sina egna pjäser

Den reaktionäre Debord

Guy Debord (1931-1994) var en av 1900-talets mest givande kulturkritiker, han var författare, filmmakare och en av de ledande i den situationistiska internationalen.

Konservativ fusionism

Man vill tro att Karlsson bara noterat förekomsten av termen fusionism i USA utan att närmare studera dess begreppsliga definition, och tyckt att den är bra och användbar för sitt eget syfte. Men det är inte lätt. Karlsson knyter explicit termen till Buckley, hos vilken den har en mycket distinkt betydelse, en betydelse helt skild från hans eget projekt sådant han själv beskrivit det. Kan han verkligen ha missat det?

Tenet

Christopher Nolan är en av vår tids mest intressanta filmskapare, bland annat är han populär i delar av högern för sin Batmantrilogi. Dessa filmer utforskade arketypen, den maskerade skiparen av rättvisa som funnits i det europeiska omedvetnas underströmmar åtminstone sedan vehmen och hos Nolan fick tydligt gotiska aspekter.

Lejonkungen som postmodern myt

Populärkulturen kan på gott och ont betraktas som bärare av vår tids mytologi, i någon mån förs där arvet från våra förfäder vidare i nya former. Bärsärkarna har ersatts av Hulken, fabeldjuren av Kalle Anka. I hög grad handlar det om en tilltagande inversion och pervertering av äldre teman, inte minst i politiseringen direkt riktad mot Europa, men ibland lyckas det tidlösa skina igenom

Länktips: Luminariet

I de bitvis ännu tämligen outforskade gränslanden mellan djuppsykologi och mytologi finns en serie utsiktsposter varifrån man har en god överblick över den samtida populärkulturen.

Evola och blodsmyten

Den italienska traditionalisten Julius Evola (1898-1974) har genom verk som Revolt Against the Modern World och Ride the Tiger haft ett betydande inflytande på vår tids genuina höger. Hans kritik av den moderna världen utgick från förmoderna perspektiv, i hög grad gemensamma för de flesta historiska civilisationer och kulturer

Cress Welsing och afrocentrismen

Två historiska faktorer borgar för att den miljö som ibland ges namnet afrocentrism under de kommande decennierna kommer flytta fram sina positioner markant. Den första är den demografiska, människor av afrikansk härkomst ökar snabbt i antal både i det gamla Aftonlandet och i Afrika.

Plantage eller nation

Att historien är aningen mer komplex än populärkulturens ”svarta bra, vita elaka” är inget man vill ta till sig om man vill kunna delta i maktens orwellska sessioner av tvåminutershat eller alls konsumera dagens populärkultur utan en tilltagande känsla av äckel.

Det absurda

(in modo di parlando) Det som dominerar nu är en känsla av overklighet av absurditet av att något har gått så fullständigt galet att det inte borde kunna undgå någon att alla borde se det, bokstavligen alla ja, att de i själva verket gör det men att de flesta låtsas som ingenting

Marx och fuidhiren

De flesta torde känna till att Marx hade tre betydande inspirationskällor. Förenklat Hegel, Ricardo och Fourier, alltså tysk filosofi, klassisk politisk ekonomi och tidig socialism. Mindre känd är den fjärde inspirationskällan, antropologer som Lewis Morgan.

Tertius gaudens och divide et impera

Till sociologins klassiska namn hör Georg Simmel (1858-1918), han får även räknas som en av de potentiellt mer givande sociologerna för en intellektuell höger.

Nietzsche och det dåliga samvetet

Nietzsche är fortfarande en av den moderna världens mest skarpsinniga betraktare. De senaste åren tycks intresset för mannen som beskrev sig som dynamit ha dalat något, men hans inflytande har varit betydande förut och det lär det så småningom bli igen.

Knight och The Five Percenters

Flera av hiphopens mer centrala uttryck, som ”G”, ”word” och ”breaking it down”, härrör egentligen från de i Sverige tämligen okända ”femprocentarna”.

Sebastian Jünger – Tribe

En möjlig definition av stammen är den grupp människor man hjälper att föda och att försvara. Ett samhälle som förvägrar sina medlemmar möjligheten att osjälviskt handla på det viset är ingen gemenskap. Så resonerar Sebastian Jünger i Tribe, en givande betraktelse av den moderna världen med stamsamhällets tidlösa perspektiv som utgångspunkt.

Djuromsorgen i det svenska bondesamhället

Det moderna samhällets självbild är positiv på gränsen till skrytsam. Man menar att förr i tiden var det mörkt, våldsamt, dumt och vidskepligt, men tack vare 1789 års idéer och borgarklassens framgångar så har det blivit bättre och bättre.

Slavoj Zizek och självhatet

Den akuta fasen av BLM börjar redan ebba ut, det fysiska vredeskapital som uppbådades institutionaliseras nu istället i storföretags, sociala mediers och myndigheters regelverk och verklighetsbeskrivning. Då är det också dags för den slovenske filosofen Slavoj Zizek att kommentera vissa inslag i det som skett.

Oswald Spenglers brevväxling

Oswald Spengler är idag mest känd för sitt magnum opus Aftonlandets undergång. Han var även en flitig brevskrivare, om än en bitvis ofrivillig sådan.

Slavoj Zizek och manifestet

Slavoj Zizek är en av samtidens mest intressanta tänkare, ofta rör sig hans analyser bortom den rena vänstern och kan läsas av alla. Ett exempel på det är The Relevance of the Communist Manifesto från förra året. Zizek återstiftar där bekantskapen med det beryktade manifestet (att jämföra med vår egen läsning av manifestet från höger).

Slavoj Zizek och pandemin

Slavoj Zizek är en av den samtida vänsterns mest namnkunniga företrädare, den slovenske kommunisten är även en av de mer givande. Detta inte minst på grund av hans intresse för populärkultur, konsumism och ideologi, hans lacanska psykologi och hans tillgänglighet.

Ernst Jünger – On Danger

Vi lever i en historisk fas då otryggheten, både den upplevda och den verkliga, breder ut sig. Detta kan hanteras på flera olika sätt, att förebygga samhällets fortskridande barbarisering genom politiskt och kollektivt handlande är ett av dem, ett legitimt sådant. Men lika värdefull är den mentala aspekten

Oswald Spengler och hästen

Oswald Spengler (1880-1936) var en av 1900-talets viktigaste tänkare, inte minst har han lärt många läsare att tänka historiskt med utgångspunkt i högkulturers uppgång, livslopp och fall. På många vis kan han betraktas som högerns Karl Marx. Snarlik på grund av det historiska perspektivet, olik på grund av den totala avsaknaden av utopier

Borochov om klass och nation

De senaste åren har en viss tillnyktring ägt rum i delar av vänstern, i synnerhet marxistiskt skolade individer har i varierande mån lyft på den politiska korrekthetens narrmask och anat de hånflinande intressena bakom den.

Oswald Spengler och fellaheen

Ett av Spenglers mer kända begrepp är fellaheen, lånat från arabiskan där det betecknar bönder. Spengler använde det för att frammana associationer till de post-romerska lantbrukarna i Egypten, ”det som följde på en Kultur kan vi namnge efter dess mest kända exempel.”

Vår historia, våra statyer

Den senaste tiden har präglats av en modern motsvarighet till de bildstormare som med mer eller mindre jämna mellanrum dykt upp under historien. De franska revolutionärerna förstörde monument och religiösa verk, bolsjevikerna utraderade allt från kyrkor till judiska gravplatser, talibanerna förintade Buddhastatyer och så vidare.

Oswald Spengler och skogen

Oswald Spengler (1880-1936) är idag mest känd för Aftonlandets undergång. Han beskrev där de högkulturer som likt levande organismer varit en del av historien, högkulturer som den egyptiska, den magiska och vår egen faustiska. Det är en på samma gång episk och tragisk skildring, högkulturerna är unika personligheter och deras livslopp är inte oändliga.

Tillverkningen av konsensus

Den som följer medias rapportering av sådant som protesterna och upploppen i USA eller hanteringen av pandemin i Sverige kan lätt få intrycket att media har en agenda och att denna agenda överlappar andra resursstarka eliters. En värdefull bok i sammanhanget är Manufacturing Consent från 1988, av Edward S Herman och Noam Chomsky.

Åter till Paolo Roberto

Lagom till att tvåveckorshatet mot Paolo Roberto ersatts av tvåveckorshat mot vita amerikanska poliser kan det vara lägligt att summera vad det egentligen var som hände och vad det säger om vårt samhälle.

Choke

Både boken och filmen med Sam Rockwell i huvudrollen är kort sagt väl värda en närmare bekantskap. Skuld, skuld som makt, och parasitära relationer spelar en central roll i vår samtid, och Palahniuk utforskade dem på ett spännande sätt redan 2001. Både boken och filmen är dessutom roliga, på det specifikt palahniukska sättet.