Begin typing your search above and press return to search. Press Esc to cancel.

Archives

Sebastian Jünger – Tribe

En möjlig definition av stammen är den grupp människor man hjälper att föda och att försvara. Ett samhälle som förvägrar sina medlemmar möjligheten att osjälviskt handla på det viset är ingen gemenskap. Så resonerar Sebastian Jünger i Tribe, en givande betraktelse av den moderna världen med stamsamhällets tidlösa perspektiv som utgångspunkt.

Djuromsorgen i det svenska bondesamhället

Det moderna samhällets självbild är positiv på gränsen till skrytsam. Man menar att förr i tiden var det mörkt, våldsamt, dumt och vidskepligt, men tack vare 1789 års idéer och borgarklassens framgångar så har det blivit bättre och bättre.

Slavoj Zizek och självhatet

Den akuta fasen av BLM börjar redan ebba ut, det fysiska vredeskapital som uppbådades institutionaliseras nu istället i storföretags, sociala mediers och myndigheters regelverk och verklighetsbeskrivning. Då är det också dags för den slovenske filosofen Slavoj Zizek att kommentera vissa inslag i det som skett.

Oswald Spenglers brevväxling

Oswald Spengler är idag mest känd för sitt magnum opus Aftonlandets undergång. Han var även en flitig brevskrivare, om än en bitvis ofrivillig sådan.

Slavoj Zizek och manifestet

Slavoj Zizek är en av samtidens mest intressanta tänkare, ofta rör sig hans analyser bortom den rena vänstern och kan läsas av alla. Ett exempel på det är The Relevance of the Communist Manifesto från förra året. Zizek återstiftar där bekantskapen med det beryktade manifestet (att jämföra med vår egen läsning av manifestet från höger).

Slavoj Zizek och pandemin

Slavoj Zizek är en av den samtida vänsterns mest namnkunniga företrädare, den slovenske kommunisten är även en av de mer givande. Detta inte minst på grund av hans intresse för populärkultur, konsumism och ideologi, hans lacanska psykologi och hans tillgänglighet.

Ernst Jünger – On Danger

Vi lever i en historisk fas då otryggheten, både den upplevda och den verkliga, breder ut sig. Detta kan hanteras på flera olika sätt, att förebygga samhällets fortskridande barbarisering genom politiskt och kollektivt handlande är ett av dem, ett legitimt sådant. Men lika värdefull är den mentala aspekten

Oswald Spengler och hästen

Oswald Spengler (1880-1936) var en av 1900-talets viktigaste tänkare, inte minst har han lärt många läsare att tänka historiskt med utgångspunkt i högkulturers uppgång, livslopp och fall. På många vis kan han betraktas som högerns Karl Marx. Snarlik på grund av det historiska perspektivet, olik på grund av den totala avsaknaden av utopier

Borochov om klass och nation

De senaste åren har en viss tillnyktring ägt rum i delar av vänstern, i synnerhet marxistiskt skolade individer har i varierande mån lyft på den politiska korrekthetens narrmask och anat de hånflinande intressena bakom den.

Oswald Spengler och fellaheen

Ett av Spenglers mer kända begrepp är fellaheen, lånat från arabiskan där det betecknar bönder. Spengler använde det för att frammana associationer till de post-romerska lantbrukarna i Egypten, ”det som följde på en Kultur kan vi namnge efter dess mest kända exempel.”

Vår historia, våra statyer

Den senaste tiden har präglats av en modern motsvarighet till de bildstormare som med mer eller mindre jämna mellanrum dykt upp under historien. De franska revolutionärerna förstörde monument och religiösa verk, bolsjevikerna utraderade allt från kyrkor till judiska gravplatser, talibanerna förintade Buddhastatyer och så vidare.

Oswald Spengler och skogen

Oswald Spengler (1880-1936) är idag mest känd för Aftonlandets undergång. Han beskrev där de högkulturer som likt levande organismer varit en del av historien, högkulturer som den egyptiska, den magiska och vår egen faustiska. Det är en på samma gång episk och tragisk skildring, högkulturerna är unika personligheter och deras livslopp är inte oändliga.

Tillverkningen av konsensus

Den som följer medias rapportering av sådant som protesterna och upploppen i USA eller hanteringen av pandemin i Sverige kan lätt få intrycket att media har en agenda och att denna agenda överlappar andra resursstarka eliters. En värdefull bok i sammanhanget är Manufacturing Consent från 1988, av Edward S Herman och Noam Chomsky.

Åter till Paolo Roberto

Lagom till att tvåveckorshatet mot Paolo Roberto ersatts av tvåveckorshat mot vita amerikanska poliser kan det vara lägligt att summera vad det egentligen var som hände och vad det säger om vårt samhälle.

Choke

Både boken och filmen med Sam Rockwell i huvudrollen är kort sagt väl värda en närmare bekantskap. Skuld, skuld som makt, och parasitära relationer spelar en central roll i vår samtid, och Palahniuk utforskade dem på ett spännande sätt redan 2001. Både boken och filmen är dessutom roliga, på det specifikt palahniukska sättet.

Smeden och djävulen

Enligt bröderna Grimm hade många av de sagor de samlade in sitt ursprung i de indo-europeiska folkens gemensamma förflutna. Wilhelm Grimm talade här om det indo-germanska arvet, idag representerat från Skandinavien till Sydasien. För några år sedan genomfördes en fylogenetisk studie av Jamie Tehrani och Sara Graca Da Silva som gav stöd åt brödernas teori

Rant

Chuck Palahniuk förknippas av de flesta med klassiska Fight Club, en bok som genom sin kombination av den arketypiskt starka Tyler Durden, träffsäkra iakttagelser av samtiden och en nihilistiskt färgad existentialism blev både generationsroman för generation X och del av den populärkulturella mytologin.

Två minuters hat

Ett inslag i 1984 som är lika användbart för att förstå det som ägt rum i kölvattnet efter Robertos klavertramp är det så kallade ”two minutes hate”, två minuters hat. Oavsett hur man ställer sig till den specifika händelsen med Roberto belyser Orwell viktiga psykologiska och politiska mekanismer med begreppet.

Fight Club

Generation X förknippas med black metal, gangsta rap och skinheads, en av de återkommande nomadgenerationerna av svarta får i Strauss och Howes generationsteori. Vår generationsroman var på många sätt Fight Club av Chuck Palahniuk, en nihilistisk pärla med flera djupare dimensioner.

Tolkien om sagor

J.R.R. Tolkien var en av 1900-talets främsta berättare, han var även en värdefull betraktare och kritiker av det moderna samhället. Sarumans skövling av naturen, Ormstungas förräderi och Boromirs tragiska fall är tidlösa och just därigenom även träffsäkra avseende tendenser i vår egen tid.

Feminismen som bestyckad ideologi

Men om dessa allierade blir för framgångsrika eller börjar kannibalisera mer på den egna sidan än på den gemensamma fienden blir situationen en annan. Uppenbarligen upplever många radikalfeminister att transpersoner passerat den gränsen idag, en försvårande omständighet är dessutom att transkvinnor av många feminister egentligen betraktas som biologiska män som invaderar och konkurrerar på kvinnors arenor.

Ernst Jünger i stålstormen

Första världskriget var på många sätt ett ohyggligt och meningslöst brödramord, som sände miljontals européer i döden och slutade i en ovärdig och ohållbar fred.

Jünger och Eumeswil

Ernst Jünger tillhörde de gamla konservativa revolutionärer vars konstnärliga storhet som författare gjorde att inte ens de etablerade helt kunde ignorera honom eller bara beskylla honom för ”nazism”.

De medialt privilegierade

Vad vi alltså finner är att media återskapar ett privilegiesystem baserat på ras, kön och sexualitet. Det är inte utan sina egna motsättningar, privilegierna är inte huggna i sten utan föremål för ständiga omförhandlingar och konflikter. Kärnan i hierarkin tycks emellertid ras vara, det gäller både symboliskt och reellt.

Ernst Jünger och Europa

En av 1900-talets goda européer, för att tala med Nietzsche, var Ernst Jünger (1895-1998). Krigshjälte, författare, psykonaut och entomolog, Jünger hade många ansikten. Han rörde sig under sin bana också från ungdomens fokus på total mobilisering till något som snarare kan beskrivas som djuphöger. Fokus låg då på natur, myt och inre frihet, i förening med en kritik av teknologin och nihilismen som är fortsatt fruktbar.

Ernst Jünger och smärtan

”Vi befinner oss i samma tillstånd som vandrare, vilka under lång tid marscherat över en frusen sjö vars spegel vid förändrad temperatur börjar upplösas till stora flak. Allmänbegreppens yta börjar brytas upp och elementets djup, som alltid fanns där, skimrar dunkelt fram mellan sprickorna och fogarna.” Så beskrev Ernst Jünger i essän Om smärtan 1934

Ernst Jünger – Sturm

Övergången från det förmoderna till det moderna kriget kan samtidigt beskrivas som ett kvalitativt, traumatiskt brott med äldre föreställningar om krigets natur. I det mekaniserade, totala kriget är de civila, som del av fiendens produktionskapacitet, ett naturligt mål och i ett brinnande Dresden eller Hiroshima spelar heroism och stridsduglighet ingen roll.

Ernst Jünger – På marmorklipporna

En av de böcker som gjort mest intryck på mig under åren är Ernst Jüngers På marmorklipporna. Det var förmodligen en flyktig referens i Arne Anka som fick mig att låna den första gången, sedan dess har det blivit flera omläsningar av den på samma gång vackra, sorgliga och meningsfulla boken.

Lästips: Diskriminering i akademin

Filosofer var beredda att diskriminera på ideologiska grunder oavsett om de var höger eller vänster, men de som var vänster var mer benägna att göra det. Diskrimineringen gällde beslut om anställningar, inbjudningar till symposier, artiklar och forskningsanslag. De som stod till vänster var även mer principiellt positiva till sådan ideologisk diskriminering.