Begin typing your search above and press return to search. Press Esc to cancel.

Archives

Pengarnas logik 11 – Inflation

Grundfrågorna:1. Vad är inflation?2. Vilka är orsakerna till inflation? Inflation är när pengarna blir mindre värda. Pengar kan bli mindre värda av flera orsaker.

Pengarnas logik 10 – Lånandets dynamik

Lånandet är en innehållsrik och fascinerande social relation. Det har många förutsättningar och konsekvenser och spelar en betydelsefull roll för den sociala organisationen och dess utveckling.

Ezra Pound och lodjuret

Ezra Pound (1885-1972) var en av 1900-talets mest framträdande poeter, central inte minst inom modernismen. Han är idag ett poesins svarta får, å ena sidan ett uppenbart geni, å andra sidan på Andra världskrigets förlorande sida.

Arktos i skottlinjen

Förlaget Arktos har under flera års tid gjort en unik insats genom översättningar av bland annat Julius Evola, Alain de Benoist, Aleksander Dugin och Guillaume Faye till engelska (liksom min egen Ur ruinerna). Utgivningen har haft en betydande bredd, men översättningarna av företrädare för traditionalismen och den franska nya högern har gjort avgörande idétraditioner tillgängliga

Pengarnas logik 5 – Det immateriella

Hur verkar handlingsalternativen? Hur förmår ett handlingsalternativ förändra något i världen, d.v.s. hur förmår det fungera som ett alternativ (till det som är fallet)? Ett alternativ är något som ännu inte existerar, som ännu inte är fallet, men som i en specifik situation, när vissa villkor är uppfyllda, kan bli fallet.

Intelligens och ideologi

Robert Starks text Intersectionality of the Smart but Poor är läsvärd av flera skäl, inte minst då den utforskar intersektionaliteten mellan intelligens, inkomst och klass utan ”vänsterns” vanliga skygglappar och tabun.

Lästips: Inkomst, intelligens, intersektionalitet

Robert Stark är en intressant skribent från Kalifornien, han har beskrivit sin position som ”alt-center”. Den radikala centrism Stark företräder erbjuder ofta nya perspektiv på olika frågor, bland annat har han skisserat en möjlig ”mångkulturalism från höger”.

Pengarnas logik 3 – Värde

Alternativen är en nyckelfaktor i människans eller, allmännare fattat, den medvetna varelsens liv. Utan alternativ fyller medvetandet inte någon funktion. Om det i varje situation inte går att göra på mer än ett sätt finns det inte någon anledning att lägga energi på att utveckla en förmåga att vara medveten om vad man gör.

Demirok och diskursens ordning

I dagarna förelogs Muharrem Demirok av Centerpartiets valberedning till ny partiledare efter Annie Lööf. Som brukligt är förs därefter en debatt om den tilltänkte efterträdarens lämplighet och bakgrund, i Demiroks fall hade vi dock att göra med två debatter.

Bertil Lundman och trollen

Bertil Lundman (1899-1993) var en svensk antropolog, i sin forskning intresserade han sig inte minst för fysisk antropologi. Han använde sig tidigt av blodgrupper som ett av flera verktyg för att utforska olika populationers historia och släktskap.

Lästips: Carl Schmitt om Hegel och Marx

Carl Schmitt har varit en återkommande och värdefull bekantskap på Motpol, bland annat i egenskap av nykter analytiker av det politiska. Hans resonemang kring vän-fiendedistinktionen, suveränen, nomos, partisanen och undantagstillståndet har influerat såväl högerns som vänsterns tänkare.

Joseph Deniker och Europa

Joseph Deniker (1852-1918) var en fransk-rysk vetenskapsman, idag mest känd som antropolog och författare till The Races of Man. Han var verksam under en period när antropologin studerade inte bara religion och samhällsformer utan även fysiska aspekter, det som idag bär namnet fysisk antropologi.

2022 – den globala statskuppen

När 2022 lider mot sitt slut kan det vara på sin plats att försöka summera året som gått och identifiera de viktigare mönstren i gyttret av olika händelser. Flera mönster kan urskiljas, från fortsatt folkutbyte och våldets återkomst i det offentliga rummet, över kriget i Ukraina och kampen om yttrandefriheten, till kulturindustrins fortsatta radikalisering

Otto Höfler och det germanska kungadömet

För den som är intresserad av våra germanska förfäder och deras världsbild är Otto Höfler (1901-1987) en guldgruva, på samma gång vetenskaplig och inspirerad. Ett bra exempel på detta är Der Sakralcharakter des germanischen Königtums, där Höfler utforskade det germanska kungadömet och dess sakrala karaktär.

Svenska landskapskynnen – Blekinge

Ett av den nya högerns mer fruktbara perspektiv, vidareutvecklat inte minst av de franska identitärerna, rör synen på identitet. Tre nivåer av identitet, regional, nationell och europeisk, förstås som komplementära. Någon konflikt dem emellan finns inte nödvändigtvis, tvärtom förstärker och bekräftar de i ett sunt samhälle varandra.

Ensam hemma

Julfilmer och julkalendrar är en intressant genre av flera skäl. Det finns en uppenbar och rik skattkammare av mytiska, religiösa och moraliska teman och inslag att använda sig av för filmskapare, när så inte sker är misslyckandet därför dubbelt.

”Människorna är de riktiga monstren”

En intressant trend i den senmoderna populärkulturen är processen av ”monstruös humanisering”, en process där flera äldre monsterarketyper fått sina väsen vända på huvudet och ”blivit som vi”. Den är lätt att ta för given men säger en hel del om vår samtid

Prey

”Framtiden tillhör dem med längst minnen” är ett av den nya högerns mest kärnfulla uttryck, av det följer att vårdandet av dessa minnen är en välgärning och orsakandet av minnesförlust en aggressionshandling. Historiskt delade européer åtskilda av århundradena en gemensam mytologi, baserad på både indo-europeiska och bibliska gestalter, teman och begrepp.

Germanska mårdkrigare

Michael Speidels Ancient Germanic Warriors är en genuin skattkammare både som militärhistoria och som inblick i våra förfäders världsbild. Hans tes är att indo-européerna hade ett antal ”krigarstilar” och ett rituellt, socialt och mytologiskt förhållande till kriget.

Graham Hancock och den forntida katastrofen

Två centrala teman hos traditionalister som Evola är att våra förfäder var allt annat än primitiva och att myter är väl värda att ta på allvar. Det finns även skillnader mellan Evola och författaren Graham Hancock, men dessa två grundtankar har de gemensamt. Hancock har under decennier utforskat människans förhistoria

Robert Stark och den radikala mitten

Alt-högern torde vara välkänd för de flesta, den spirande alt-vänstern kvästes i sin linda när Trump förklenande men felaktigt förknippade termen med AFA. Mindre känt är det fenomen som i den anglofona världen getts namnen ”alt-center” och ”radical centrism”

Lästips: The Turn

De senaste åren har vi rört oss in i en ny historisk verklighet, vi har fått lära oss ett flertal nya begrepp för att fånga aspekter av den.

”Free soil, free labor, free men”

Det historiska nordamerikanska slaveriet utgör idag en viktig del av den hegemona ideologin, komplex och bitvis motsägelsefull historia har som följd härav reducerats till metafysik i ordets sämsta betydelse.

Villeneuves Dune

Frank Herberts Dune, ofta uttalat ”frankherbertsduhn”, är en av de ikoniska science fictionberättelserna, med en snart sagt lika omfattande bakgrund som Tolkiens Arda. I likhet med Tolkien och Asimov var Herbert beläst, han var bekant med både Jung och Heidegger och reflekterade över flera av de stora frågor som följt människan genom tiderna.

Lästips: James Lafond – Last Whiteman

James Lafond är en av vår tids mest givande författare. Han har en brokig bakgrund och har skrivit initierat om allt från historia och våld till själsdödande arbeten och osäkra områden.

Inga reklamer för vita män

En grupp som inte kan sätta ord på saker dess medlemmar ser med sina egna ögon, oavsett om det handlar om liberalkonservativa eller vita män, är underordnad. Ett exempel på det är trenden i marknadsföring, filmer och barnböcker, där vita män och pojkar i allmänhet, och blonda sådana i synnerhet, försvinner

Carleton Coon och germanerna

Den fysiska antropologin erbjuder en av flera pusselbitar i återskapandet av historien, det är ofta en fascinerande vetenskap. Ett exempel på det är Carleton Coons massiva The Races of Europe från 1939.

Marx och de gamla grekerna

En läsning av Karl Marx för 2000-talet innehåller flera möjliga fallgropar men också en hel del av betydande värde. Inte minst påminner en sådan läsning oss om att saker och ting inte nödvändigtvis är vad de utger sig för att vara eller vad de var igår.

Aftonlandets thiccifiering

Om man betraktar sin samtid historiskt kan riksdagsval och riksdagstal förvisso vara intressanta, men väl så intressanta är ofta sådana tendenser som gör mindre väsen av sig. Det kan bland annat handla om pre-politiska fenomen som skiftande skönhetsideal.