Begin typing your search above and press return to search. Press Esc to cancel.

Archives

Åter till Paolo Roberto

Lagom till att tvåveckorshatet mot Paolo Roberto ersatts av tvåveckorshat mot vita amerikanska poliser kan det vara lägligt att summera vad det egentligen var som hände och vad det säger om vårt samhälle.

Choke

Både boken och filmen med Sam Rockwell i huvudrollen är kort sagt väl värda en närmare bekantskap. Skuld, skuld som makt, och parasitära relationer spelar en central roll i vår samtid, och Palahniuk utforskade dem på ett spännande sätt redan 2001. Både boken och filmen är dessutom roliga, på det specifikt palahniukska sättet.

Smeden och djävulen

Enligt bröderna Grimm hade många av de sagor de samlade in sitt ursprung i de indo-europeiska folkens gemensamma förflutna. Wilhelm Grimm talade här om det indo-germanska arvet, idag representerat från Skandinavien till Sydasien. För några år sedan genomfördes en fylogenetisk studie av Jamie Tehrani och Sara Graca Da Silva som gav stöd åt brödernas teori

Rant

Chuck Palahniuk förknippas av de flesta med klassiska Fight Club, en bok som genom sin kombination av den arketypiskt starka Tyler Durden, träffsäkra iakttagelser av samtiden och en nihilistiskt färgad existentialism blev både generationsroman för generation X och del av den populärkulturella mytologin.

Två minuters hat

Ett inslag i 1984 som är lika användbart för att förstå det som ägt rum i kölvattnet efter Robertos klavertramp är det så kallade ”two minutes hate”, två minuters hat. Oavsett hur man ställer sig till den specifika händelsen med Roberto belyser Orwell viktiga psykologiska och politiska mekanismer med begreppet.

Fight Club

Generation X förknippas med black metal, gangsta rap och skinheads, en av de återkommande nomadgenerationerna av svarta får i Strauss och Howes generationsteori. Vår generationsroman var på många sätt Fight Club av Chuck Palahniuk, en nihilistisk pärla med flera djupare dimensioner.

Feminismen som bestyckad ideologi

Men om dessa allierade blir för framgångsrika eller börjar kannibalisera mer på den egna sidan än på den gemensamma fienden blir situationen en annan. Uppenbarligen upplever många radikalfeminister att transpersoner passerat den gränsen idag, en försvårande omständighet är dessutom att transkvinnor av många feminister egentligen betraktas som biologiska män som invaderar och konkurrerar på kvinnors arenor.

Ernst Jünger i stålstormen

Första världskriget var på många sätt ett ohyggligt och meningslöst brödramord, som sände miljontals européer i döden och slutade i en ovärdig och ohållbar fred.

De medialt privilegierade

Vad vi alltså finner är att media återskapar ett privilegiesystem baserat på ras, kön och sexualitet. Det är inte utan sina egna motsättningar, privilegierna är inte huggna i sten utan föremål för ständiga omförhandlingar och konflikter. Kärnan i hierarkin tycks emellertid ras vara, det gäller både symboliskt och reellt.

Ernst Jünger och Europa

En av 1900-talets goda européer, för att tala med Nietzsche, var Ernst Jünger (1895-1998). Krigshjälte, författare, psykonaut och entomolog, Jünger hade många ansikten. Han rörde sig under sin bana också från ungdomens fokus på total mobilisering till något som snarare kan beskrivas som djuphöger. Fokus låg då på natur, myt och inre frihet, i förening med en kritik av teknologin och nihilismen som är fortsatt fruktbar.

Ernst Jünger och smärtan

”Vi befinner oss i samma tillstånd som vandrare, vilka under lång tid marscherat över en frusen sjö vars spegel vid förändrad temperatur börjar upplösas till stora flak. Allmänbegreppens yta börjar brytas upp och elementets djup, som alltid fanns där, skimrar dunkelt fram mellan sprickorna och fogarna.” Så beskrev Ernst Jünger i essän Om smärtan 1934

Ernst Jünger – Sturm

Övergången från det förmoderna till det moderna kriget kan samtidigt beskrivas som ett kvalitativt, traumatiskt brott med äldre föreställningar om krigets natur. I det mekaniserade, totala kriget är de civila, som del av fiendens produktionskapacitet, ett naturligt mål och i ett brinnande Dresden eller Hiroshima spelar heroism och stridsduglighet ingen roll.

Ernst Jünger – På marmorklipporna

En av de böcker som gjort mest intryck på mig under åren är Ernst Jüngers På marmorklipporna. Det var förmodligen en flyktig referens i Arne Anka som fick mig att låna den första gången, sedan dess har det blivit flera omläsningar av den på samma gång vackra, sorgliga och meningsfulla boken.

Lästips: Diskriminering i akademin

Filosofer var beredda att diskriminera på ideologiska grunder oavsett om de var höger eller vänster, men de som var vänster var mer benägna att göra det. Diskrimineringen gällde beslut om anställningar, inbjudningar till symposier, artiklar och forskningsanslag. De som stod till vänster var även mer principiellt positiva till sådan ideologisk diskriminering.

Marx, Engels och Västerlandet

Det går att göra flera läsningar av Marx och Engels, de samtida försöken att koppla dem till identitetspolitiska konspirationsteorier om ”patriarkatet” eller ”vithetsnormen” skulle med största sannolikhet fått de båda skäggiga herrarna att vrida sig av olust.

Julius Evola om vikten av distans

Vi lever i ett samhälle som karaktäriseras av en oförmåga till distans. Detta kommer bland annat till uttryck genom oviljan att erkänna skillnader mellan människor, överhuvudtaget en oförmåga att bryta med den rådande konformismen. Ett värdefullt motgift ger då traditionalisten Julius Evola i artikeln On the Magical View of Life.

Lästips: David Engels

EU har i samband med massinvandring och pandemi hamnat i en legitimitetskris, i hanteringen av de båda problemen har eurokraterna lämnat mycket övrigt att önska. Samtidigt har flera central- och östeuropeiska länder utmärkt sig positivt under kriserna.

Motsättningar i regnbågsalliansen – LGB eller LGBT

Revolutionen äter sina egna, det gäller inte minst den permanenta revolution som riktas mot det traditionella Europa. För en tid sedan väckte J.K. Rowling, Harry Potters skapare, upprörda känslor. Dessförinnan var hon en hyllad ikon, hennes fantasyvärld hänvisades flitigt till av vuxna vänsterliberaler i politiska debatter. ”Hermione wouldn’t stand for this”, som bekant.

Huset Chi

En grundläggande övertygelse hos konservatismen är att det finns en mänsklig natur. (Ja, detta är väl den grundläggande övertygelsen hos konservatismen?) Av detta följer att människan är densamma ge­nom historien. Och av detta följer att vi kan lära av historien.

Burzum – Thulêan Mysteries

Budskapet och kritiken mot det kortsiktiga tänkandet hos den moderna människan, med vår konsumtionshunger och exploateringen av naturen, sammanfattar känslan som förmedlas på albumet och det proklamerar att vi verkligen har ett och annat att lära oss av våra förfäders traditioner och sätt att leva i symbios med naturen och skogen.

Dumskallarnas sammansvärjning

En av de roligaste böcker jag läst är John Kennedy Tooles mästerverk A Confederacy of Dunces, översatt till svenska som Dumskallarnas sammansvärjning. Boken var det enda längre verk Toole skrev i vuxen ålder, och han begick tragiskt nog självmord efter att det refuserats av förlaget.

In the Presence of Grizzlies

Doug Peacock är för många mest känd för att miljöaktivisten och författaren Edward Abbey baserade figuren Hayduke i Monkeywrench Gang på honom. Efter sina upplevelser under Vietnamkriget var Peacock så desillusionerad av mänskligheten att han sökte sig till vildmarken, och kom att leva bland grizzlybjörnarna.

Hilaire Belloc och den servila staten

Hur går civilisationer under? Hur ersätts samhällen av fria människor med Spenglers massor av fellaheen? En viktig del av svaret har att göra med ekonomin, vilken inte kan ignoreras när vi söker lösningar.

Oswald Spengler – Man and Technics

För den som vill förstå samtidshistorien är Oswald Spengler oundgänglig. Hans skildring av högkulturernas liv och död, i synnerhet vår egen faustiska högkulturs öden, är på samma gång episk och tragisk. Samtidigt är han en av de mer intressanta företrädarna för den konservativa revolutionen, dess förmåga till nya synteser antyds av Spenglers term preussisk socialism.

Pentti Linkola – Can Life Prevail?

Den finske författaren och ekologen Pentti Linkola har gått bort, 87 år gammal. Linkola var en av vår tids mest kompromisslösa miljövänner, han gav upphov till ett betydande antal kontroversiella citat om allt från befolkningskrisen och modern teknologi till demokrati och invandring.

De äldre och undantaget

Vi finner då att vårt samhälle med Evolas begrepp är besatt av ”ekonomins demon”, ekonomi är viktigt. Har man ett kortsiktigt perspektiv betyder det att de äldre är en ”tärande” grupp, det är svårt att driva konsumtionssamhället med dem som motor. Att de byggt landet och ur ett längre perspektiv knappast kan ses som ”tärande” är inte intressant för ett samhälle som tänker ”just-in-time”, i ett evigt nu.

Morrissey – I Am Not a Dog on a Chain

Morrissey är en av vår tids stora popmusiker. Han slog igenom som frontman i The Smiths under 1980-talet, med vackra och vemodiga sånger, tvetydiga och intelligenta texter och radikala ställningstaganden vad gällde allt från djurrätt och konsumtionsmusik till det brittiska kungahuset. Morrissey är stolt över sina arbetarklassrötter samtidigt som han är en bildad och intelligent

George Fitzhugh – Cannibals All

Historien skrivs av segrarna, det innebär att många röster och intressanta sammanhang fallit i glömska. Ett exempel på det är sydstataren George Fitzhugh (1806-1881). Fitzhugh har beskrivits som sui generis, i en klass för sig. Han var en av de första som introducerade sociologin i USA

James LaFond – Taboo You

I tider då statens våldsmonopol allt oftare framstår som en potemkinkuliss bakom vilken anarko-tyrannins bistra realiteter döljer sig är det värdefullt att bekanta sig med det thumotiska perspektivet på samhället. Det thumotiska perspektivet är det realistiska där våldskapital, manligt samarbete och heder spelar viktiga roller.