Huruvida vi lever i den bästa av världar eller i den yttersta tiden är inte jag rätt person att svara på. Jag konstaterar bara att det är gott att leva!

Eftersom jag förhåller mig till sanningen lika slaviskt som klimatalarmisterna gapar med falsettröst gick det inte att undvika rubriken på dagens text.

För några månader sedan så spenderade jag några timmar i bil med en bekant som är en riktig tekniknörd, vi kom så småningom in på en knepig frågeställning:

Om vi talade till socialister som vi talade till barn skulle mycket vara vunnet. SSU skulle kanske inte skämma ut sig totalt med “vegetarisk norm på äldreboenden”. Fredrik Reinfeldt skulle aldrig kallat försvaret ett särintresse. Anders Ygeman skulle bara hålla tyst.

Att markägaren ska bestämma vare sig det gäller tiggeri, rätt att bära vapen eller förargelseväckande beteende, det verkar många frihetliga vara överens om. Särskilt de som ligger nära anarkokapitalismens tankeströmningar.

Medlemmarna i Socialistiska Snor-Ungars förbund, SSU, en undergruppering i Sveriges artrika socialistiska flora och en sorts plantskola för framtidens skattefinansierade politikeradel håller i dagarna ett s.k. lajv i Karlstad.

Att vara libertarian betyder det att man måste vara gränslös i sina svar på frågor om hur mycket människor får lov att göra i det offentliga samlingsrummet, givet att man förutsätter att liv och egendom är säkrat?

I Expressen släpper man fram Pieter Tans vid amerikanska NOAA (24 maj och 6 augusti) för att skrämma oss med klimatförändringar.

Jag  har länge följt min partikamrat Henrik Alexandersson, dels för att han ofta skriver bra och dels för att det är ett utmärkt sätt att informera sig om hur de libertarianer tänker som tassar runt vid overtonfönstrets kanter

Tillståndet i riket får, trots en socialistisk majoritet i landets styrelse, sägas vara bättre i dag än samma tid förra månaden. Anledningen härtill stavas givetvis gossarna Axel Bjelvenius och Jacob Wents, 14 respektive 13 år gamla.

Rättegången mot ASAP Rocky visar med stor tydlighet att svensk lagstiftning om självförsvar måste förändras radikalt. Det kan jag klart konstatera redan innan dom fallit. Elefanten i rummet här är svenska lagstiftares och lagvrängares oförmåga att erkänna rätten till självförsvar, skyddet av liv, hälsa och egendom.

Många blir förvånade när jag hävdar “att man ska göra sin plikt och därefter kräva sin rätt”. Förmodligen beror detta på att människor misstar äkta liberalism för att vara hedonistisk. Vi skulle alltså vara människor som bara vill knarka och hora oss genom livet,

När debattörer på varsin sida av det politiska spektret ska utröna och förstå friheten för individen tenderar debatten att handla om positiva respektive negativa rättigheter. Den ena sidan talar om rätten till särskilda saker, exempelvis vård, skola och omsorg. Den andra sidan talar om rätten till att slippa tvång, exempelvis skol- och värnplikt.

Låt oss i det långa loppet arbeta för att avskaffa skattefinansierad vård. Istället för att ösa in skattepengar till landsting som uppenbarligen inte klarar av att leverera det skattebetalarna önskar, nämligen tillgänglig vård, betalar vi privata aktörer genom olika försäkringslösningar att stå för sjukvården.

Även om det inte fanns en 100%-ig rättvis fördelning av arbetsuppgifterna så förhöll det sig så att både män och kvinnor arbetade efter sin förmåga.

Vilka är likheterna mellan Muammar al-Gaddafi och Fredrik Reinfeldt? Genomför man en hastig okulär besiktning så är de som natt och dag, Reinfeldts fuktiga och oskyldiga ögon får en att tänka på ett oskyldigt lamm som fastnat med huvudet i stängslet medan Gaddafi på äldre dagar anammade stilen som det där parkbänksfyllot man helst inte vill gå nära.

Ibland så slår jag mig ned i min myssoffan – som är lämpligt placerad under mitt stora porträtt av Il Duce – sätter laptoppen i knät och med något maniskt och främlingsfientligt i blicken gogglar jag följande mening “vilka hatfakta finns det som stödjer min fascistoida världsbild?”

Sverige har en väl upparbetad tradition av syltryggsmentalitet. Så länge vår nation upplevdes någorlunda homogen var det inget större problem.

Låt oss gå tillbaka där vi började, våra kommuner och byar, och deras rätt till självbestämmande. Rädslan som många delar är att kommunerna, om de fick sin frihet, skulle välja fel. Att några av dem skulle bli bruna, röda eller mörkblå.

Expressen skriver att Donald Trump försöker tysta klimatforskare. Tidningen vet att de ljuger, för de lämnar denna brasklapp redan innan artikeln.

Sverigedemokraterna skulle inte vara där dom är i dag, d.v.s. en del av det svenska vänsterpolitiska etablissemanget, om dom inte var grymt skickliga på att utnyttja valmanskårens tillkortakommanden. Eller som det uttrycks i vardagsspråk; det politiska hantverket.

När det offentliga samtalet om klimatet bara förs med en röst, vet man att något är fel. Vid kontroll visar det sig att underliggande vetenskap inte alls är solklar eller avgjord.

Det blir allt mer tydligt att den moderna svenska staten omformats till ett psykopatiskt monster på ett sätt som nästan ingen kunde förutse så sent som på 90 talet. Alla vi som bor här i landet, i alla fall vi som inte har fuck you money, befinner oss i en relation till vår överhet som närmast kan beskrivas som relationen mellan en hustru och hennes oberäknelige, våldsamme och alkoholiserade man.

Tycker man som jag att kommuner är en vettig administrativ nivå för att hantera ett samhälle har man på senare tid både upplevt ris och ros.

Socialisternas gamla trumfkort, klass, funkar inte länge. Istället verkar de ha anammat samma roll som forna agitatorer mot judar innehade. De vill utnyttja etnicitet för att möjliggöra stöld av privat egendom.

Libertarianismen brukar ibland kallas för en tunn ideologi, eftersom det mesta bygger på en enda princip. Det som alla libertarianer eftersträvar är ickeaggressionsprincipen, tanken om att individen ska nyttja så lite aggression som möjligt, helst ingen alls.

Jan Guillou har sin vana trogen skrivit en ytlig artikel på Aftonbladet[1] där han ondgör sig över att högerspökena vill bura in samhällets kriminella pack och kasta ner nyckeln i närmsta brunn:

Tillståndet för moder Svea får, trots en socialistisk majoritet i riksdagen, betecknas som varandes någorlunda stabilt. Vi står nämligen inför politikerveckan i Visby. Eller Almedalen som den kallas. Sålunda slipper dom flesta av moder Sveas undersåtar, hemmavarande Visbybor och därstädes varande turister undantagna, för en kort tid klåfingriga politiker och annat löst folk.

Skatt brukar i frihetliga kretsar alltid jämföras med en institutionaliserad stöld där staten tar medborgarens pengar utan dennes samtycke​. Men skatt bör också ses som en form av ekonomisk centralisering och ekonomisk maktförskjutning från individen till staten.​

Personligen anser jag det rimligt att dödsstraff ingår i straffskalan för de värsta brotten. Dödsstraff har ju ingått i straffskalan för relativt lindriga brott för dessa jihadisters offer.