I USA pågår en förändring av upphovsrättslagstiftningen som kommer att göra det lättare att kräva skadestånd i »små« mål. Detta har skapat oro vad gäller rättssäkerheten – och för att lagändringen kan komma att användas av »upphovsrättstroll« som gör obefogade upphovsrättsanspråk.

I väntan på kvällens omröstning om ny ordförande för EU-kommissionen har den enda kandidaten – den tyska CDU-politikern Ursula von der Leyen – lagt fram sina planer för framtiden. Däribland den digitala agendan.

På torsdag samlar regeringen ett stort antal särintressen – myndigheter, upphovsrättsindustrin och nätjättarna – till samråd inför att EU:s nya upphovsrättsdirektiv skall integreras i svensk lagstiftning. Men det finns grupper som i princip helt lyser med sin frånvaro i detta samtal: användare och nätpublicister.

I veckan har EU-ländernas dataskyddsmyndigheter träffats i Bryssel. Bland annat har man diskuterat att kräva samtycke för automatiserad ansiktigenkänning.

Allt fler skyddar sig mot trackers och cookies online. Men det finns ett annat sätt att spåra och identifiera nätanvändare – fingerprinting. Det går ut på att kombinera information om faktorer som skärmupplösning, processor m.m. för att skapa en unik, identifierbar profil.

Under rubriken »vad var det vi sa«: Det finska EU-ordförandeskapet vill gå vidare med registrering av våra resor till att även omfatta tåg och båt.

I veckan som gick krävde Säpo-chefen Klas Friberg att regeringen skall utreda ett förbud mot att inneha eller titta på terrorpropaganda.

Under tisdagen (9 juli) kommer EU-domstolen att hålla en viktig utfrågning om överföring av persondata från EU till USA.

Det har blivit allt vanligare att polisen runt om i världen använder kroppskameror. Syftet med dessa är att dokumentera vad som verkligen sker vid ett ingripande – vilket även anses minska risken för övergrepp från polisens sida. Vilket är en bra sak.

Det är den 5 juli 2019 i dag och därmed 7-årsdagen för den resolution för mänskliga rättigheter på internet som FN klubbade den 5 juli 2012, och som 5 juli-stiftelsen tog sitt namn från.

Här är en intressant nyhet från den polska nätfrihetsorgansiationen Panoptykon Foundation:

EU:s justitie- och inrikesministrar konstaterar yrvaket att den nya 5G-tekniken medför problem för den ständigt ökande telefonavlyssningen.

Facebook, Twitter, Pinterest och Google/Youtube har anklagats för och/eller blivit avslöjade med att vara politiskt partiska. Vilket nu är på väg att slå tillbaka mot dem själva.

Vice Motherboard rapporterar:

Möjligen kan man förstå att det är av allmänintresse om en politiker sprider hyperbola, hatiska eller andra olämpliga tweets. Å andra sidan är det principiellt och praktiskt oerhört vanskligt att ha olika regler för olika användare.

Man skulle kunna tycka att debatten om kryptering borde vara över. Att göra kryptering olaglig är såväl idiotiskt som omöjligt.

Den 10 juli väntas Europadomstolen komma med beslut om den svenska FRA-lagen.

Som bekant har Polen tagit EU:s nya upphovsrättsdirektiv till EU-domstolen.

Här är ett långt men intressant lästips. Det är David Kaye (professor i juridik på UC Irvine, UN Special Rapporteur on freedom of expression, författare till Speech Police: The Global Struggle to Govern the Internet) som ger sig in i den infekterade striden om moderering och censur av innehåll på sociala media.

Men det är inte bara GDPR som gynnar de amerikanska nätjättarna på alla andras bekostnad. Om man till exempel ser till EU:s nya upphovsrättsdirektiv, då får kravet på uppladdningsfilter samma effekt. Det gynnar de nätjättar som har råd med ny teknik och byråkrati – och stänger ute nya och mindre konkurrenter.

Tänk dig att du avslöjar något missförhållande som har med politiker eller staten att göra.
Tänk dig sedan att staten stämplar ditt avslöjande som falska nyheter. Inte för att dina uppgifter är fel. Utan för att det stör makthavarna att du rapporterar om saken.
Tänk dig därefter att staten har stiftat lagar som gör det olagligt för sociala media att rapportera om sådant som staten anser vara fake news. Vilket leder till att ditt avslöjande inte får den spridning det borde ha.

Riksdagen har just klubbat en ny lag om datalagring. Det vill säga lagring av data om alla svenskars telekommunikationer.

EU:s e-Handelsdirektiv är 20 år gammalt och kommer att revideras under den nya mandatperioden, 2019-24. Den stora stridsfrågan lär bli budbärarimmuniteten (safe harbor / mere conduit) som säger att operatörer (och i vissa fall plattformar) inte kan hållas ansvariga för vad enskilda användare gör i deras nät. Vilket är en princip som har många fiender.

Riksdagen har just fattat ett märkligt beslut om datalagring. Man tänker fortsätta lagra data om alla våra telekommunikationer – med hänvisning till den EU-rätt som uttryckligen förbjuder generell, svepande datalagring utan brottsmisstanke.

Det börjar läcka ut information om Facebooks nya blockchain-baserade digitala valuta Libra.

Jakten på fildelare och strömningspirater tar sig ofta extrema uttryck.

Electronic Frontier Foundation (EFF) har publicerat en intressant rapport: Samtidigt som allt fler nätplattformar ger sina användare möjlighet att överklaga censur av poster – så är de ofta dåliga på att informera om att de har censurerat.

Länk: Surveillance-savvy Hong Kong protesters go digitally dark »

Den brittiske inrikesministern, Sajid Javid, har nu givit klartecken till att den rättsliga prövningen av USA:s begäran om utlämning av Julian Assange kan inledas. Vilket kommer att ske under fredagen.

Inom ett år skall EU:s medlemsstater ha implementerat unionens nya regler för drönare.