I Europaparlamentet är man skeptisk mot biometrisk massövervakning. Vilket bäddar för konflikt med EU-kommissionen och ministerrådet.

Förslaget om Chat Control har nära koppling till ett nytt samarbete mellan EU och USA för att kringgå och bilda opinion mot krypterad information.

Svenska folket säger tydligt nej till Chat Control – även om de flesta i någon mån är beredda att kompromissa med sin rätt till privatliv för att bekämpa brott.

Tunga experter står på kö för att protestera mot Ylva Johanssons nya massövervakning. De menar att förslaget om Chat Control är tekniskt omöjligt, att det missar målet och att det hotar våra grundläggande fri- och rättigheter.

Det finns en skillnad mellan vad EU-kommissionär Ylva Johansson säger offentligt om Chat Control och vad som står att läsa i hennes eget förslag. Vilket skedde senast nu i morse, i SR P1 Morgon.

EU-kommissionär Ylva Johansson medverkar i Svenska Dagbladets ledar-podd – och visar att hon själv inte begriper vad hon föreslår och vilka konsekvenser det får.

EU-kommissionens förslag om #ChatControl / #CSAR föreskriver en åldersgräns på 17 år för användning av meddelande-appar. Det svenska EU-ordförandeskapet föreslår nu att den gränsen höjs till 18 år.

Meddelande-appen Signal meddelar att den kan komma att lämna länder som tvingar den att kringgå kryptering. Till exempel vad gäller brittiska Online Safety Bill och EU:s #ChatControl / CSA Regulation.

Idag betalar du för din nätuppkoppling. Nu vill EU att även företag som tillhandahåller innehåll skall betala för distributionen. Vilket slutar med en ökad kostnad för dig.

I en rättsstat övervakar man dem som misstänks för brott, inte alla andra.

Ministerrådet är splittrat när det gäller EU-kommissionens förslag om att granska innehållet i medborgarnas elektroniska meddelanden. Vad Sverige har för position är fortfarande oklart.

I EU-kommissionens egen text om #ChatControl skriver den – rakt ut – att övervakning är viktigare än mänskliga rättigheter.

Myndigheten för digital förvaltning (DIGG) har fått i uppdrag att ta fram en statlig e-legitimation. En positiv aspekt är att man gör detta på ett mjukt sätt, utan att tvinga någon.

Jag vill inte låta alarmistisk. Men Österrikes regering, den tyska regeringen, den europeiska dataskyddsmyndigheter och FN:s människorättskommissionär har en poäng:

Elon Musks köp av Twitter väcker känslor. Låt mig fundera högt kring saken…

Här är ett lästips: My sons were profiled by a racist predictive policing system — the AI Act must prohibit these systems

Under de 15 år som jag sysslat med internet- och övervakningsfrågor har jag gång på gång stött på påståendet att man måste ”balansera” mänskliga rättigheter mot ditt eller datt.

Det finns en inkonsekvens i att många med rätta kritiserar Big Datas insamling av personuppgifter – men samtidigt är ointresserade när staten inskränker vår rätt till privatliv.

Europaparlamentets korruptionsanklagde vice talman har även varit pådrivande för granskning av innehållet i alla medborgares alla elektroniska meddelanden.

Skall all vår digital korrespondens av-krypteras, öppnas och dess innehåll granskas av maskiner? Frågan avgörs just nu i EU. Och den svenska regeringen får en nyckelroll.

Apple kommer att erbjuda fullt krypterad backup av iCloud. Företaget skrotar även planerna på att skanna alla bilder på användarnas enheter (client side scanning). Tidigare har den bara pausats.

2021 gav man 3.926 tillstånd till användning av hemliga tvångsmedel – det vill säga hemlig övervakning. 28 gånger nekades sådant tillstånd (7,1 promille).

Twitter kan komma att förbjudas i EU om yttrandefriheten blir för stor, varnar EU-kommissionen.

Ett skäl till att vi som vill ha ett fritt och öppet internet allt oftare förlorar striden kan bero på att många av oss har tappat fokus och ägnar sig åt annat än kärnuppdraget.

Grönt ljus för konvention som ger myndigheter rätt att kräva ut data från privata företag i andra länder.

Med risk för att vara tjatig: En orwellsk dystopi där innehållet i alla våra elektroniska kommunikationer granskas av maskiner är på väg att bli verklighet i EU.

Media har fått berättigad kritik för att ha struntat i den inskränkning av våra fri- och rättigheter som riksdagen beslutade om i veckan, tills det var för sent. Ändå händer det igen, just nu.

Sverige har en unik historia av yttrandefrihet, tryckfrihet och offentlighetsprincip. På senare år har dessa värden naggats i kanten. Och på onsdag tar riksdagen ännu ett steg mot att begränsa tryckfriheten.

Med hänvisning till landets konstitution har parlamentet i Österrike fattat ett bindande beslut om att säga nej till #ChatControl / CSAR.

Vi närmar oss en punkt där vi inte bara skall kameraövervakas på offentlig plats – utan även identifieras och får vårt beteende analyserat i realtid, av massövervakningens algoritmer.