Knappt hade Europaparlamentet tillfälligt stoppat förslaget om nätcensur i det nya direktivet om upphovsrätt – förrän det kommer signaler från EU-kommissionen om mer nätcensur.

Vad det handlar om är att kommissionen upprepade gånger krävt att det behöver göras mer för att stoppa olagligt innehåll på nätet.

Det ligger uppenbarligen något i påståendet att friheten ständigt måste försvaras.

I veckan vann vi en delseger i kampen mot länkskatt och nätcensur i EU. Där ligger huvuddrabbningen fortfarande framför oss. Men låt mig blicka lite bakåt.

Med anledning av morgondagens omröstning i EU-parlamentet om upphovrättsdirektivet – med de kontroversiella delarna länkskatt och uppladdningsfilter – publicerar vi i dag delar av en text som 5 juli-stiftelsens ordförande Oscar Swartz skrev på SvD Debatt så tidigt som 2005. Tyvärr är den aktuellare än någonsin.

Den så kallade länkskatten (som är en central del i EU:s omstridda direktiv om upphovsrätt) är inte bara en dålig idé i sig. Den går på tvärs mot internets själva sätt att fungera.

Den 20-21 juni 2018 kan internet som vi känner det komma att förändras, till det sämre. Då håller Europaparlamentets utskott för juridiska frågor (JURI) sin nyckelvotering om EU:s nya direktiv om upphovsrätt.

Det här är Anders och Karin. De har just köpt sin första bostadsrätt. Det blev Johanneshov. Visst hade det varit kul att bo på Söder, men det kanske blir om några år. Bostadsmarknaden är ju så skakig nu i alla fall, vem vet vad som händer?

Regeringen tänker ”avreglera” spelmarknaden, vilket i sig är på tiden. Men det förslag som presenterades väcker frågor som bland annat rör informationsfrihet och internets öppenhet.

Den som följt våra bloggar och podcaster vet att nästan allt som nu rapporteras i den så kallade facebookskandalen är gamla nyheter. Det gäller även Cambridge Analyticas verksamhet.

Det som är nytt är reaktionen, inte det som skett. Vilket är intressant i sig. Varför först nu? Varför just nu?

Det har stormat kring det brittiska företaget Cambridge Analytica senaste veckan, trots att det mesta som framkommit egentligen var känt sedan tidigare. Anklagelserna gäller att företaget ska ha kommit över uppgifter om 50 miljoner amerikanska facebookanvändare på ett om inte olagligt så i alla fall omoraliskt sätt, och använt dessa uppgifter för att påverka facebookanvändarna till den grad att det kan ha hjälpt Donald Trump att vinna det amerikanska presidentvalet 2016.

Expressen har den senaste veckan uppmärksammat att det förekommer listor på internet där kända personers religionstillhörighet listas, närmare bestämt att de är judar.

Det kan man ju tycka vad man vill om. Man kan bli upprörd över konspirationsteorier om att judarna styr världen. Eller man kan bli imponerad över den höga andelen judar som fått Nobelpriset. Men oavsett hur man reagerar så är listorna som sådana knappast olagliga. Förmodligen är det därför som Expressen inte skriver upprörda artiklar över de sajter som publicerar listorna (till exempel Wikipedia ovan) eller polisanmäler dem.

Efter att ha skrotats av ett antal EU-utskott är uppladdningsfiltret nu åter en del av förslaget på nytt upphovrättsdirektiv. Filtret ska tvinga onlinetjänster att automatgranska allt som användarna laddar upp, vilket gett det smeknamnet ”censurmaskinen” bland kritikerna.

Som en del i sin så kallat feministiska utrikespolitik vill regeringen påverka innehållet på det användargenererade uppslagsverket Wikipedia. Det framgår av utrikesminister Margot Wallströms utrikesdeklaration och ett pressmeddelande från regeringen.

Regeringens utredare Dag Mattsson presenterade förra veckan sitt betänkande Grovt upphovsrättsbrott och grovt varumärkesbrott.

Utredningen föreslår att upphovsrätts- och varumärkesbrott får en särskild straffskala, där brott som betecknas som ”grova” ska kunna ge mellan sex månader och sex års fängelse.

Sverigedemokraterna gick igår ut med att de vill låta svenska folket rösta om de ”ändrade mediegrundlagar” som regeringen föreslagit. Om minst en tredjedel av riksdagsledamöterna begär folkomröstning så måste en sådan äga rum.

5 juli-podden goes bokcirkel, typ, och först ut är Kevin Mitnicks bok The Art of Invisibility.

I ett samhälle som omfattar demokratins djupare värden och principer ska vanliga, laglydiga medborgare ha rätt att bli lämnade i fred av staten. Denna rätt till privatliv och privat korrespondens är så viktig att den anses vara en grundläggande rättighet, som till exempel (i vart fall i teorin) skyddas av Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna.

I detta specialavsnitt av 5 juli-podden ringer Henrik ”Hax” Alexandersson från fängelset och diskuterar följande teman med Karl Andersson…

I dag klockan 15 skulle beskedet kommit från en brittisk domstol (hur många besked har vi inte väntat på under åren): Skulle arresteringsordern för Wikileaksgrundaren Julian Assange hävas?

EUs ministerråd vill se ”fri rörlighet för data”. Företag och myndigheter i ett EU-land skall fritt kunna använda molntjänster i ett annat EU-land.

Som vi redan rapporterat välkomnas detta av industrin – medan till exempel den tyska regeringen är skeptisk.

Den svenske konstnären Dan Park har återigen blivit spärrad från den Facebookägda sociala fotodelningsappen och -sajten Instagram.

I Frankrike har president Macron meddelat att man tänker lagstifta mot ”falska nyheter” – och att speciella lagar kommer att gälla för internet i samband med allmänna val. Detta väcker flera viktiga frågor om lagstiftning, teknik, yttrandefrihet och själva ”sanningens” väsen.

Kampen mot massövervakningen är bara en del av kampen mot Storebrorsstaten. Den berör det faktum att överheten vill veta vad vi säger, skriver, tycker och gör. Detta är viktiga verktyg för makthavare som vill kunna kontrollera folket och öka sin makt.

Så var det dags igen – två nya säkerhetshål har drabbat världen:

Meltdown och Spectre angriper processorns själva kärna, där data passerar okrypterat. Forskarna som upptäckte buggarna beskriver dem i detalj på Meltdownattack.com.

Det har blivit rutin för auktoritära regimer att kväsa uppror genom att blockera internet eller delar av det. Sedan Etiopien blockerade Facebook och vissa andra sociala medier häromveckan har turen nu kommit till Iran och Kongo.

I detta specialavsnitt av 5 juli-podden ringer Henrik ”HAX” Alexandersson från ett fängelse i Sverige till Karl Andersson i podcaststudion i Berlin Kreuzberg.

Europol har nu officiellt lanserat Sirius (”Shaping Internet Research Investigations Unified System”), en plattform där poliser i olika EU-länder ska kunna utbyta information om terrorism och dess bekämpning:

Bitcoinkursen har fördubblats på två veckor och passerade just 16 000 dollar – sedan sjönk den en aning.

Som ett brev på posten hörs nu ropen på förbud.

Tyska nät- och medborgarrättsaktivister är i uppror efter att landets inrikesminister Thomas de Maizière föreslagit att industrin måste bygga in bakdörrar i snart sagt varenda elektronisk produkt tyskarna kan tänkas köpa.

Så har då utredningen om hemlig dataavläsning presenterats. Den föreslår att myndigheterna skall få installera spionprogram på folks datorer, plattor och telefoner. Med stor sannolikhet kommer regeringens proposition att ligga mycket nära utredarens förslag.

I dag presenterade regeringens särskilda utredare Petra Lundh delbetänkandet Hemlig dataavläsning – ett viktigt verktyg i kampen mot allvarlig brottslighet.

Utredaren föreslår att Sverige inför en tidsbegränsad lag som tillåter ”hemlig dataavläsning”.