Trots EU-domstolens upprepade beslut om att datalagring (lagring av data om alla medborgares alla telefonsamtal, meddelanden, nätuppkopplingar, mobilpositioner m.m.) inte får ske urskiljningslöst och inte utan misstanke om brott – så envisas EU:s medlemsstater med att vilja ha ett nytt datalagringsdirektiv.

Bland annat vill man att icke-auktoriserade liveströmmar skall blockeras av internetoperatörerna inom 30 minuter (vilket är hälften så lång tid som föreslagits vad gäller terror-relaterat innehåll). Vilket dels är praktiskt svårt för små ISP:ar som inte har dygnet-runt-bemanning med beslutsfattare som kan göra ett informerat ställningstagande om att stänga ner trafik. Dels är blockering ett trubbigt verktyg, som lätt kan kringgås.

I USA ger HD-domaren Justice Clarence Thomas uttryck för åsikten att sociala plattformar och nätjättar med dominerande ställning (Twitter, Facebook, Google m.fl.) är kollektiva nyttigheter, närmast att jämföra med telekom-infrastruktur. Därmed skall de även vara skyldiga att tillhandahålla sina tjänster till alla.

Efter Encrochat vill Moderaterna ha större möjligheter till avlyssning och övervakning. »Nu behöver svensk lagstiftning ta ett ordentligt kliv framåt för att ge vår egen polis samma möjligheter som den franska.«

Vad man vill komma runt är att telefonens och SIM-kortets ID-nummer enligt uppgift krypteras i 5G-systemet. Vilket gör det svårt att sortera ut de kommunikationer som myndigheterna är intresserade av.

Man måste hålla isär saker och ting när man talar om automatiserad ansiktsigenkänning.

2013 avslöjade Edward Snowden den globala massövervakningen. Dessa avslöjanden rörde inte bara USA, utan även samarbetsländer som Tyskland (och Sverige). Trots all kritik som följde på avslöjandet fortsatte Tyskland sin verksamhet – genom att man antog en ny lag som i stora drag gjorde sådant som var förbjudet och kontroversiellt lagligt.

Ett år har gått sedan polisen fick möjlighet till hemlig dataavläsning. Den innebär att myndigheterna kan installera spionprogram hos personer som är misstänkta för brott (och i deras omgivning) som ger tillgång till allt som görs och allt som finns lagrat i en dator eller på en surfplatta eller mobiltelefon.

Ett 60-tal organisationer har skrivit brev till Europaparlamentets ledamöter och vädjat till dem om att rösta nej till förordningen om terror-relaterat innehåll online (TERREG/TCO).

Idag är det åter utskottsförhör med Facebooks Mark Zuckerberg i det amerikanska representanthuset. I ett skrivet uttalande som skall ligga till grund för utfrågningen säger Facebook något intressant och möjligen oroväckande om den omdebatterade sektion 230 i the Communications Decency Act (som ger plattformarna budbärarimmunitet så länge de tillhandahåller en ren tjänst utan att göra egna redaktionella överväganden):

Vi har gjort en kort video av en av förra veckans bloggposter – om rätten till privatliv och privat korrespondens, speciellt online.

Decennier av krypskytte mot kryptering från regeringar världen över; EU:s idéer om avkryptering och granskning av meddelanden och e-post; FRA-lagen med sin ändamålsglidning som ger allt fler myndigheter tillgång till innehållet i våra elektroniska kommunikationer… Exemplen på hoten mot vår rätt till privatliv och privat kommunikation online är många.

Sociala medias ofta till synes slumpartade censur av inlägg och avstängning av användare är en ständig källa till irritation. Speciellt som det inte går att kontakta de olika plattformarna – och då den som censureras inte får reda på varför. Vilket blir extra problematiskt med tanke på nätjättarnas dominerande ställning i debatten.

EU är på väg att införa granskning av alla dina meddelanden och även din e-post.

Det europeiska polissamarbetet Europol (som numera är en EU-myndighet) skall få ett nytt regelverk.

EU-kommissionen har presenterat sina digitala mål för år 2030. Ett par exempel: Man vill skapa ett digitalt EU-ID, som man hoppas att minst 80% av medborgarna kommer att använda. Det skall ses mot bakgrund av att man i EU i 10-15 års tid har diskuterat ID-krav för att över huvud taget kunna koppla upp sig mot eller verka på nätet. Detta är viktigt att hålla ögonen på.

En ögonblicksbild från EU:s beslutsapparat:

När myndigheter vill snoka i folks privata elektroniska meddelanden brukar det påpekas att det är lika fel som om staten skulle ta sig rätt att läsa medborgarnas fysiska brev. Nu utreder regeringen hur myndigheterna skall kunna få rätt att kontrollera innehållet i vanlig post.

Regeringen går nu fram med en proposition som går ut på att privatpersoner skall kunna tvingas lagra digitala bevis för misstänkt brottslighet – upp till 180 dagar. Om det inte sker kan straffet bli böter eller fängelse. Lagen är tänkt att träda ikraft redan nu i vår.

Vi vet redan att EU-kommissionen och EU:s ministerråd vill se ett nytt datalagringsdirektiv.

EU-domstolen har idag meddelat dom i ett fall som gäller myndigheternas användning av data om mobilpositioner. I sitt pressmeddelande (PDF) skriver domstolen:

Det är mycket nu. Här är en listning av några saker som är på gång i EU när det gäller internets frihet, yttrandefrihet och övervakning:

Med risk för att tjata: EU är på väg att införa kontroll, övervakning och analys av innehållet i alla alla nätanvändares alla meddelanden och all e-post. Detta omfattar även krypterad information, hur nu det är tänkt att gå till.

I Europaparlamentet kommer man under våren (förmodligen under april-sessionen, vecka 17) att rösta om förordningen om terror-relaterat innehåll online (TERREG / TCO). Det känns som att jag tjatar om detta. Och som att aktivister, media och allmänheten inte riktigt bryr sig. Ändå handlar det om att införa censur av åsikter på nätet. Vilket är en stor sak.

Skaparen av World Wide Web, Tim Berners-Lee, riktar hård kritik mot Australiens »länkskatt«. Han menar att sådana lagar gör internet oanvändbart (unworkable).

Ett antal medarbetare på Internationella Valutafonden (IMF) föreslår i en rapport att människors sökhistorik skall kopplas till deras kreditvärdighet. Vissa av författarna är också kopplade till World Economic Forum och även Europeiska Centralbanken (ECB) verkar vara med på ett hörn.

Alla dina meddelanden och all din e-post kommer att granskas och analyseras. Är dessa meddelanden krypterade är det plattformens problem att avkryptera dem. Detta är konsekvensen av ny lagstiftning som just nu är på väg i EU.

Frankrike och Tyskland ligger långt framme med egna repressiva internetlagar och vill gärna att EU:s nya Digital Services Act skall återspegla deras aktuella lagstiftning. Eller i vart fall ge utrymme för sådan parallell lagstiftning. Speciellt gäller detta Frankrike.

När EU antog sitt nya upphovsrättsdirektiv våren 2019 var vi många som varnade för att artikel 17 (tidigare artikel 13) skulle komma att leda till uppladdningsfilter. Detta hävdade rapportören, MEP Axel Voss (CDU/EPP, DE) var överdrifter och skräckpropaganda. Även den tyska regeringen har försökt tona ner sådana farhågor. Nu har vi facit, på temat vad var det vi sa..?

Med anledning av det pågående bonde-upproret har den indiska regeringen givit Twitter order att stänga eller göra 1.100 konton osynliga, då de anklagas för att ha uppmanat till våld och att spridit falska nyheter.