Begin typing your search above and press return to search. Press Esc to cancel.

Archives

12 Politiska Kanon

Vår tid behöver en ny politisk grund för att möta de sociala, ekonomiska, politiska och kulturella schismer som uppstått i kölvattnet av dels kulturradikala förändringar av normer, attityder och demografi, dels den ideologiska globalismens tendens att föra över makt och beslut från medborgare till mellan- och överstatliga institutioner.

Diabolopolis

År 2000 vann författaren Dominick LaCapra ett essäpris på 3000 dollar för sitt bidrag i boken Writing History, Writing Trauma.  LaCapras bidrag: Trauma, Absence, Loss tar avstamp i Teodor Adornos berömda mening: ”Att skriva poesi efter Auschwitz är barbariskt” och utvecklar detta till ett perspektiv där Auschwitz får bestämma tonen i den postmoderna relativismen.

 

 

 

 

Kort om monism som metaperspektiv

Går andlighet och religion att förena med en politisk höger och går dessa tillsammans att förena med ett horisontellt perspektiv som är karaktäristiskt för ekonomi och globalisering?

Sverige som kulturradikalt experiment

De flesta av de vänsteridéer som når vårt land i modern tid har först uppstått i Förenta staterna. Så var fallet i synnerhet under 1960-talets vänstervåg. En betydande skillnad mellan Förenta staterna och Sverige är emellertid att vårt land sedan Gustav Vasa genomsyrats av enhetsideologin. Efter reformationen skulle alla vara goda lutheraner.

Om tolerans

I samtida debatt finns det starka ideologiska motiv att tolka toleransbegreppet genom att ställa olika kollektiv mot varandra exempelvis minoriteter mot majoriteter. Detta politiskt korrekta toleransbegreppet tenderar snarare att öka spänningen mellan olika grupper och bortser även från att varje grupp består av individer med olika perspektiv på sig själva och sin omgivning.

En traditionalistisk position, del 1

En första ansats till att i korta satser sammanfatta en traditionalistisk åskådning som samtidigt som den vill uppgradera traditionalismens insikter är en del av en både djupare och bredare, integrerad åskådning.

Sverige och Daesh

Det finns sju aspekter av Sveriges förhållningssätt till Daesh som terrororganisation och av svenska medborgare som stridit för Daesh som är värda att analysera och sammanställa.

Konservatism och Traditionalism

Konservatismens historia är för flertalet en dold historia. Ingen liberal läroinstitution tycks vilja föra på tal dess största intellektuella antagonist och vi befinner oss långt ifrån de västerländska antika kulturernas kärlek till djupa filosofiska debatter där man kunde vara oense i de svåraste och mest grundläggande av frågor och trots detta ha fria och toleranta diskussioner. ​

Postmodernism och Libertarianism

Postmodernism har kommit att beteckna vissa idéer, genrer och stilar inom konst, arkitektur, litteratur och filosofi. Till postmodern filosofi hör dekonstruktivismen och poststrukturalismen. I detta inlägg kommer jag främst att sätta fokus på postmodernismen som den filosofiska riktning som redan under 1950-talet började kritisera den moderna filosofin och vetenskapspositivismen.

Liberalism och Konservatism – Går de att förena?

Om det intellektuella kardinalfelet hos Ann Ramberg är hennes förväxling av globalisering och globalism, liksom hennes naiva tilltro till mellan- och överstatliga politiska system och tjänstemannabeslut, så är kardinalfelet hos de författare som ser liberalism och konservatism som oförenliga att de utgår från snäva definitioner på både liberalism och konservatism.

Jag anklagar Sveriges regeringar

Malmö: våldtäkter, tortyr, antisemitism, skjutningar, sprängningar och budgetunderskott. Paradoxen: Humanismen har fört oss till ett inhumant samhälle. Och jag anklagar Sveriges regeringar.

Skall överheten reglera språket? Jordan B Peterson och lagen om reglerade pronomen.

I den unga Sovjetrepubliken konstaterades tidigt att det ryska språket var hopplöst föråldrat och i behov av språkliga reformer. Den äldre ryskan var hierarkisk och hade uttryck som motverkade ateistiskt medvetande. Inte bara gamla uttryck för Gud och det sakrala skulle förändras till innehållet utan även pronomen, titlar och andra uttryck för kvalitativa skillnader mellan individer och grupper.

Till individens försvar

Det gemensamma för nationalsocialism, fascism och kommunism och oavsett den mångfald som tycks finnas inom respektive ideologi är att de är frukter av den politiska modernismen, evolutionsbiologin och synen på den absoluta staten som föddes under renässansen och senare bekräftades av Rousseau. De alla utvecklar totalitära och auktoritära förtryck över individen, använder ideologisk disciplinering och leder oundvikligen till ett övervakningssamhälle.

Årets Freedomfest (2017)

Det är med stor glädje för mig personligen att se hur den frihetliga rörelsen i Sverige utvecklas år efter år. Rörelsen är precis där som den borde ha varit från början: Fokuserande på konkreta lösningar och på sambanden mellan historisk frihetssträvan och dagens förhållanden utan mellanlandningar i randianska och partipolitiska sidospår.

Frihetlig Traditionalism

De europeiska staternas strävan efter sekulära och konfessionslösa konstitutioner tycks ha lett till att nya stora berättelser har ersatt kristendomen. Det förvånar därför inte att många europeiska staters konstitutioner har skrivit in olika principförklaringar till skydd för nya ideologier i sina författningar.

Konsekvent libertarianism

Ibland får jag frågan hur jag som frihetlig filosof ser på frihet i relation till jämlikhet och då särskilt utifrån min ortodoxt kristna tro. För mig är svaret enkelt eftersom jag ifråga om politisk filosofi hanterar alla individer jämlikt. Filosofiskt tillämpar jag här en logisk tolkning av begreppet neutralitet. Det spelar ingen roll vad en person är eller identifierar sig som. Alla har oberoende av vad de är och identifierar sig som lika rätt till liv, frihet och ett värdigt bemötande om och endast om de inte i handling tvingar, hotar eller bedrar (ifråga om ekonomi) någon annan person.

Det Europa jag älskar är inte eurokraternas Europa

Det Europa jag älskar är inte eurokraternas Europa. Det är inte globalismens Europa och inte heller det Europa som vilar på någon av 1789-års stora idéer om mänskligheten och viljan att låta Europas nationer uppgå i överstatliga strukturer som bestämmer folkens framtid. Mitt Europa har alltid handlat om frihet, mångfald och självbestämmande i en gemensam civilisation grundat på de tre kullarna Akropolis, Capitolium och Golgatha.

Det normkritiska privilegiet

Normkritiken kom ganska sent till Sverige men har idag integrerats som pedagogiska och teoretiska modeller inom samhällsvetenskap och humaniora. Exportlandet är Förenta staterna där normkritiken förekommit under en längre tid och utvecklats ur en rad olika akademiska diskurser som kan hänföras till postmoderna teorier om identitet och postkolonialism, intersektionella studier, queerteori och Frankfurtskolans kritiska marxism.

En radikal världsbild

Världsbilder kan analyseras från både deras djup och deras bredd. Filosofi är ett nödvändigt instrument för djupet på en sådan analys, medan kunskap om historia, geografi och politik är viktigt för bredden. Utöver modern filosofi krävs ofta även kunskap om religioner. Om vi till exempel skall förstå Donald Trump på djupet och på bredden måste vi ifråga om djup förstå de filosofiska perspektiv som påverkar hans världsbild.

Motionslibertarianer och Äganderättslibertarianer 

På grund av vår tids intellektuella konformism som i politiken brukar kallas ”korrekthet” har gapet mellan de traditionella höger- och vänsterpartierna i västvärldens parlament minskat och ersatts av en likriktande politisk kultur. Det finns inte längre en djup skillnad mellan höger- och vänster och debatter mellan parlamentariska partier ter sig ibland som kosmetiska strider i ett sammanhang där alla är överens om globalisering, centralisering av politisk och ekonomisk makt och att humanism och framsteg är liktydigt med ifrågasättande av det lokala och traditionella.

Extremism och fundamentalism inom religionerna tar sig mycket olika uttryck

När jag som ung man inspirerades av österländska religioner och senare av kristendom, fann jag mycket stora skillnader inom och mellan religionerna vad rör extremistiska och fundamentalistiska uttolkningar av deras urkunder. En slutsats jag drog var att jag inte behövde frukta vissa strikta ”fundamentalister” inom vissa religioner. Tvärtom inspirerades jag av deras ofta andliga och asketiska liv.

Thomas Hobbes och John Locke som vattendelare? 

Båda var engelsmän och empiricister. Båda brottades med 1600-talets stora omvälvningar och religiösa konflikter mellan katoliker, protestanter och puritaner i Storbritannien. Båda förhöll sig till den nya, baconska och newtonska, vetenskapsoptimismen och i Lockes ungdom var han inspirerad av en liknande pessimistisk människosyn som den Thomas Hobbes förfäktade. Jag är personligen tacksam för att Locke modifierade sina filosofiska utgångspunkter vilket leder honom till att värdera mänsklig frihet, jämlikhet och autonomi.

Angående ”kulturmarxism”

Det pratas fortfarande om ”kulturmarxism” i svensk debatt – senast nämndes beteckningen av Patrik Engellau på det Goda Samhället där Wikipedias artikel om ”Kulturmarxism” citerades. Här står det att ”kulturmarxism” är en konspirationsteori med antisemitiska inslag. ”Kulturmarxism”, heter det, är en teori om att judiska intellektuella kommit samman i Frankfurtskolan under det öppna syftet att förgöra den Västerländska kulturen och den kristna religionen för att bereda mark för marxism.

Fem områden där jag tackar vänstern

Det finns fem områden där jag som frihetlig står i tacksamhetsskuld till vänstern. Dessa områden gör inte mig själv till ”vänster” lika lite som jag vill identifiera mig med någon ”höger”. Jag argumenterar enbart utifrån en konsekvent tillämpad naturrättslig teori om individens själväganderätt och en kantiansk socialetik där varje individ är ett mål i sig själv.

Att integrera traditionalism med upplysning

Under 1900-talets andra hälft stod en del av upplysningsprojektet, nämligen den jakobinska och socialistiska, mot en västerländsk, liberal och demokratisk samhällssyn. Emellertid är motsatsförhållandet mellan liberalism och socialism inte lika djupgående som det perspektiv som den svenske författaren Tage Lindbom förde fram och som vill se både liberalismen och socialismen som två sidor av samma mynt vars motpol är traditionalismen.

Libertarianismens dygder

Jag blev libertarian med motstånd då jag inte längre rationellt kunde förneka tre av dess premisser om icke-våld, individens äganderätt till sig själv och friheten som grund för varje form av rationellt och moraliskt handlande. Vid en närmare analys motsvarar premisserna dygder och är därför förenliga med en klassisk dygdetik.

 

Om att regeras av Annie Lööfs mage

Det finns en tolkning av likvärdighetsprincipen som jag köper rakt av – den att alla människor oavsett härkomst, uppfattningar, trosföreställningar, funktionshinder, kön och sexuell läggning, det vill säga oberoende av vad och vem de är,  har lika rätt till liv, frihet och att genom sin frihet kunna förverkliga sina mål.

Praxeologi och diskursiv mening

Hans Herman Hoppe har en bakgrund inom filosofin vilket möjliggjort att han kunnat bidra inte endast med ekonomisk analys utan även med filosofiska argument för praxeologin. I detta inlägg vill jag titta närmare på det praxeologiska argumentet visavi ett visst reduktionistiskt synsätt som frånskriver mening och syfte från mänsklig handling och se vad detta får för konsekvenser på svensk politisk debatt.