Begin typing your search above and press return to search. Press Esc to cancel.

Cress Welsing och afrocentrismen

Två historiska faktorer borgar för att den miljö som ibland ges namnet afrocentrism under de kommande decennierna kommer flytta fram sina positioner markant. Den första är den demografiska, människor av afrikansk härkomst ökar snabbt i antal både i det gamla Aftonlandet och i Afrika.

RICHARD SÖRMAN: Trovärdigt, Dick Harrison?

I de stora perspektiven kanske Harrison har rätt; vi har inte facit än. Om hundra år kanske svenska folket tackar gudarna för millennieskiftets omfattande invandring. Men finns det något idag, 2020, som tyder på att så ska bli fallet? Finns det något som tyder på att framtidens svenskar kommer att hylla Reinfeldt och Löfven för deras framsynta investeringar i humankapital och samhällelig hållbarhet?

PATRIK ENGELLAU: En produktiv och intellektuell författare

Det må vara befogat att hata Lenin och allt han skrev men att han genom sitt plitande, för det var så han påverkade de stora massorna, fick avgörande betydelse för världshistorien går inte att förneka. Genom honom förvandlades marxismen till marxism-leninismen och blev därmed en mer vildsint och levande kraft.

Om Zonen och dess möjligheter

Vad är egentligen Zonen? Låt oss inte inleda denna text med att hymla; Zonen är så klart en trop, hämtad från den spekulativa fiktionen, och som i egenskap av sådan återkommer i oräkneliga inkarnationer, varav den vi får möta i Andrej Tarkovskijs film Stalker måhända tillhör de mest kända

De likriktade massmedierna

En fråga som inställer sig är varför alla dessa medier är så likriktade? Varför tycker de ungefär samma sak, och varför håller man detta för den “godkända, etablerade” åsikten? Varför mobbas folk med annorlunda åsikter? Hur blev det såhär?

MOHAMED OMAR: Iranierna och islam

På grund av Irans långa historia, starka indoeuropeiska språk och folkets etniska tillhörighet har det inte kunnat assimileras i arabvärlden. Det gör också att islam bara har varit en del av iraniernas identitet. Det har alltid funnits en medvetenhet om att man som iranier är mer än så.

PATRIK ENGELLAU: Några observationer kring ämnet nationalekonomi

Det märkvärdiga är att alla nationalekonomer tycks ha samma mål, nämligen att maximera statens intäkter, ehuru de har olika uppfattningar om hur detta ska gå till. Jag tycker det hade varit tilltalande om åtminstone några nationalekonomer haft som mål inte att maximera politikerväldets intäkter utan att värna om skattebetalarnas rätt att få behålla så mycket som möjligt av vad de hederligt tjänat ihop.

Sanningsministeriet – Toxisk individualism

Det inre partiet har bytt energileverantör och fokuserar på kärnan i energiproduktionen, och hoppas även att att Busch gör det samma med public service. Därefter funderar vi på om svenskarna håller på att dö. Och flytta ut. Slutligen borrar vi hål i skallbenet där vi ser matrisen bakom vår verklighet, och drömmer om ett tertiärt lager av kognition med Neuralink.

Lek med tanken…

Motsättningen är förstås konstlad eftersom ytterst få har krävt nollinvandring de senaste 30 åren. Men låt oss leka en tankelek och för den sakens skull köpa denna uppfattning rakt av. Hur hade Sverige sett ut om vi inte haft någon som helst asylrelaterad invandring under det nya millenniet och 90-talet? Vilka för- och nackdelar hade detta inneburit?

Om Utsatthet och “utsatthet”

När invandrare och deras barn hemfaller åt kriminalitet eller andra former av antisocialt beteende – som till exempel då en koranbränning i Malmö nyligen följdes av ett upplopp under vilket polismän blev måltavla för grovt våld – påstås detta ofta bero på att de som begår dessa dåd skulle vara Utsatta.

Statsmakten utmanas från oväntat håll

Det finns olika slags ideologiska perspektiv på brott och straff. Den klassiska synen är att gärningsmannen ska straffas och/eller isoleras från samhället så att medborgarnas slipper hans gärningar. Den socialistiska eller vänsterliberala synen är lite mer komplicerad.

PATRIK ENGELLAU: Hur ska en vit person som jag förhålla sig till Black Lives Matter?

Ett stort raseri härjar i USA och små raserier på samma tema försöker etablera sig i kulturella lydstater som Sverige. Till exempel försökte Afrosvenskarnas Riksorganisation driva kampanj för att riva skeppsbrostatyn över Gustav III för att kungen haft vinstandel i den slavhandel på svenska kölar som bedrivits under hans liv sedan den västindiska slavön Sankt Barthélemy år 1784 blivit svensk.

RICHARD SÖRMAN: Jesus står och väntar på oss i framtiden

Den första Renässansen, den som ägde rum på 1400- och 1500-talen, gav oss Reformationen. Kanske kommer vi även denna gång få en kristendom som vill vara mer autentisk och mer trogen det ursprungliga budskapet. Den andliga påverkan som nu sker från det buddhistiska Österlandet lär inte gå obemärkt förbi.

Norrmalmstorg och sverigesyndromet

Vad gör det svenska folket så mottagligt för självdestruktiva mönster, och än viktigare hur kan de stävjas? Är det rotlösheten och historielösheten som gör oss till en rädd, osäker och självutplånande fårskock? Ett problem med psykisk ohälsa att den sjuke ofta inte själv förstår sitt tillstånd. Någon snabbverkande medicinering eller något vaccin mot sverigesyndromet är inte allmänt känt. Men på lång sikt torde en bättre självkännedom och tacksamhet över vårt arv vara läkande.

Projektionsnarrativet

Dialog mellan meningsmotståndare är, enligt en utbredd föreställning, någonting uppbyggligt, ädelt och eftersträvansvärt. Exakt varför det skulle förhålla sig så förklaras dock sällan, liksom inte heller de mekanismer genom vilka sådan dialog skulle leda till ett bättre samhälle.

Ska Sverige räddas måste det ske på skruv- och mutternivå

Jag arbetar mig duttvis genom sociologisk  litteratur och har ganska nyligen stött på den lysande men lite krävande Raymond Boudon. Boudon  klargjorde en del begrepp för mig, begrepp som jag kände igen utan att helt ha rätt etiketter på dem, och som jag tror många andra också ser som ganska självklara.

Coronademonstrationerna – bakom rubrikerna

Är de tyska demonstrationerna mot corona-insatserna bara ett högerextremt jippo – eller är de tecken på att något annorlunda håller på att ske i samhällsdebatten? Kanske något politiken och media missar? Och är det i så fall bra eller dåligt?

Den klassiska liberalismen – ett återbesök

Klassisk liberalism brukar ibland likställas med libertarianism, vilket inte är helt korrekt ur ett idéhistoriskt perspektiv. Den klassiska liberalismen (upplysningsliberalismen) hade sin storhetstid ca 1780-1900, långt innan libertarianismen såg dagens ljus. Den klassiska liberalismen skulle förenklat kunna sammanfattas enligt följande punkter:

Sanningsministeriet – Anarkotyranni

Det inre partiet inleder med att anföra krisbevis! Vi ställer vidare frågan hur det kommer sig att vissa protester anses grundlagsskyddade medan andra inte är det. Svaret stavas “anarkotyranni”. Därefter redogör vi för det kulturkrig som drivs från väst, och förklarar varför ingen längre talar om pensionerna.