Det talas en hel del om radikalisering, om “högerextrema” och “främlingsfientliga” krafter, som påstås hota Europa. Men faktum är, när man synar tongivande politiker och opinionsbildare, att det är de som kallar sig för liberaler och socialdemokrater, som radikaliseras mest.

Så kallade “storbråk” börjar bli allt mer vanligt förekommande i tidigare sömniga Sverige. Mainstreammedierna rapporterar neutralt – men boende på de drabbade orterna har ofta mer detaljerade utsagor.

Sverige är definitivt de ryggradslösa politikernas land. Låter det för bra för att vara sant – så är det troligtvis det. Så kan man sammanfatta Nyamko Sabunis senaste utspel i migrationsfrågan.

Den svenska kulturkampen är inte lika lättförståelig som de andra skandinaviska ländernas. Vi har ingen offentlig folklig tradition av nationalism annat än den förljugna glättiga svenskheten som makthavarna vill upprätthålla med alla medel.

Sverige har inte fört statistik över brott och ursprung sedan 2005 då Brottsförebyggande rådet (Brå) publicerade en undersökning på det temat. Då saken kom upp i debatter sa justitieminister Morgan Johansson (S) sa i januari 2017 blankt nej till att ge myndigheten i uppdrag att ta fram ny statistik som skulle visa brottsmisstänktas ursprung.

Socialdemokraterna har lagt fram ett lagförslag under föregående mandatperiod (2017:70, lag om utlandsspionage) som, om det går igenom, kommer att drastiskt påverka yttrandefriheten i Sverige.

Dansken Lars Hedegaard är Skandinaviens viktigaste tänkare om vår tids största hot: islamiseringen av vårt samhälle. Precis därför blev han nästan mördad av en kula avfyrad av IS, den Islamska Staten, vilket paradoxalt nog också gjort honom till Danmarks folkfiende nummer ett.

Aldrig tidigare har vi haft fler incitament att byta från den laglydiga och hårt arbetande banan, till ett liv i kriminalitet och soffliggarmentalitet.

Sveriges medborgare, män som kvinnor, har inte längre råd att fortsätta svälja de statligt serverade lögnerna om våldtäkt. BRÅ med Jerzy Sarnecki som hantlangare kommer göra allt i sin makt för att lägga ut socialistiska dimridåer om det ökade sexulbrottsvåldet mot kvinnor, flickor och pojkar.

Fula hus som ingen vill bo i är något de allra flesta av oss ser som utmärkande för det moderna Sverige. Arkitekternas förakt för folkviljan har samma ideologiska bas som all vänsteristisk kulturrevisionism: man vill att vi ska glömma och tappa kontakt med våra rötter.

Återigen bli Staffanstorp historiskt, då man som första svenska kommun inför integrationsplikt som bland annat innebär slöjförbud för barn i förskolan och i grundskolan. Integrationsplikten innebär också ett tydligt nej till könssegregering i till exempel fråga om separata badtider för kvinnor och män.

Hyckleriet hos dem som i dag drar på sig en rosa fittmössa och har mage att kalla sig feminister har skapat en motrörelse som drivs av tillnyktring och större realism.

Att ens överväga ett förbud mot fornnordiska symboler är komplett galenskap och visar tydligt att den nuvarande regeringen missbrukar sin makt och har tappat kontakten med verkligheten. Enligt regeringsförslaget kan även fornnordiska symboler och smycken komma att förbjudas som hets mot folkgrupp.

I sitt botaniserande bland skandinaviska kulturyttringar i modern tid har det blivit dags för att rikta blickarna mot Sverige från 70-talet och framåt.

Under lördagen demonstrerade flera hundra islamistanhängare mitt i Stockholm då SÄPO hastigt satt deras nationella ledare i förvar.

Att Centern är ett parti som inte verkar ha någon större kontakt med verkligheten blir allt tydligare. I sin nya politiska kampanjfilm uttalar sig en rad Centerkvinnor om sina framtidsvisoner för Sverige. Dessvärre är det ett faktum att det de pratar om är ett hån och ett slag i ansiktet på flickor och kvinnor i dagens sönderfallande Sverige.

Märkliga saker pågå i konungariket Sverige. En av de allra märkligaste är hur vissa typer av kriminella får absolution och omhuldas av den svenska staten.

Ju närmare vi kommer EU-valet den 26 maj, desto märkligare blir rapporteringen om den svenska verkligheten i svensk mainstreammedia. I Aftonbladet ger man nu utrymme till Mikael Tofvesson som är enhetschef på MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Han menar att det finns en pågående generell kampanj där främmande makt försöker få oss att ändra uppfattning om vårt land.

I en fortsatt granskning av tonåringarna i Staffanstorp visar det sig att en dysfunktionell kriminell kultur råder bland de unga killar som satt skräck i den lilla orten.

“Högerpopulism” och “nationalism” är ett slags retorisk spökdräkt som vänsterliberala makthavare och debattörer drar över politiska motståndare för att rikta bort uppmärksamhet från sanningen

Många hävdar att integrationen är på väg att förbättras och att man kan se att allt fler invandrare och nyanlända anställs, att socialbidragen inte ökar. Men det är en illusion, beroende på statligt subventionerade arbeten.

Nyheter Idag skriver att Anna König Jerlmyrs (M) blågröna styre i Stockholm kommer satsa på boende, mat och ”dagligverksamhet” för utländska tiggare i Stockholm. Samma König Jerlmyr flaggade för ett tiggeriförbud före valet 2018 – något som visade sig vara en ren och skär lögn.

Norsk kulturkamp skiljer sig från dansk, som är mer resolut konservativ. Norrmännen har sina fjordar, fjäll, hytter och ett eget lantligt språk, nynorskan, vilket ger deras strid mot invandring och islamisering en prägel av provinsialism och av kärv bondsk sturighet eller stolthet om man så vill

Daniel Svensson har läst Länsstyrelsens nya handbok i hudfärg och undrar vad fan får vi för pengarna

Den växande krisen i Sverige har lett till att många funderar över svenskarnas egenskaper och karaktär. Trots de tydliga tecknen på mycket negativa konsekvenser av massinvandringen valde fyra av fem svenska väljare att i valet 2018 återvälja samma politiker, som orsakat krisen.

Vårt grannland Norge har haft liknande debatt om islam och invandring som Danmark och Sverige, men är något öppnare än vi och därmed mer stängt än Danmark.

Medan bostadskön i Stockholm sätter nytt rekord med 636 000 köande, antalet hemlösa kvinnor och barn ökar och fattiga gamla sover på bussar och i portar då de inte har någonstans att ta vägen, satsar Stockholm stad 23 miljoner kronor på att skaka fram bostäder till afghanska män.

Att vi lever i märkliga tider kan inte ha undgått någon. “Det infantila samhället” talade jag om med Alexander Bard redan hösten 2017 och sedan dess har barndyrkandet accelererat och sprängt alla gränser.

Sveriges statsminister Stefan Löfvén, som höll presskonferens efter terrorattacken mot moskéerna på Nya Zeeland, är påpassligt tyst när kristna barn slaktas. Det är inte mycket prat om solidaritet nu.

De finns överallt, dessa mentala dissidenter. Förklädda till åsiktslydiga medborgare som på ytan håller med om det som är accepterat att yttra inom ramen för Åsiktskorridoren. I fikarum, på luncher, på middagar, bland grannarna, på föräldramöten, skolgårdar, tjejmiddagar…