Men det finns också ett hyckleri i begreppet de låga förväntningarnas rasism. Detta blir bland annat uppenbart i de skolor där man vänt en negativ trend genom att införa en kadaverdisciplin som varken finns eller behövs i svenska skolor. Tvång och disciplin är nämligen också ett sätt att visa att normala förväntningar inte fungerar.

Svenskarna är tålmodiga men inte hur tålmodiga som helst. Det kommer sannolikt att leda till urladdningar i form av våld mot och till och med lynchningar av invandrare. PK-isterna kommer då att skylla på svenska folkets strukturella rasism. I själva verket är felet PK-isternas som stått i vägen för det västerländska samhällets normala konfliktlösning som i sista hand bygger på att till varje pris värna sitt våldsmonopol.

Även julen har påverkats av globaliseringen. Alla ser samma amerikanska filmer, alla dricker Coca Cola och alla firar jul med en hohoande, rödvit tomte. Var man än åker i världen ser man samma tomteluvor. Hur mycket man än gillar denna tomte, så känns det tråkigt med likriktning. Ni vet, gilla olika och så…

Svensk kultur kan definieras som en monotankekultur vilket betyder att social konsensus byggs runt en tanke åt gången. Detta gäller också i massmedia, vilket har förödande konsekvenser för samhällsdebatten, som i praktiken ofta är icke-existerande.

Varför är Sverige inte ett fullfjädrat Sovjetunionen? Det är ingen trivial fråga. Vad håller sådana som Morgan Johansson tillbaka?

Vår tids mest heliga trossats är kanske den att alla människor är så lika. Men är vi verkligen så lika? Är det rimligt att ha samma förväntningar på alla människor oberoende av varifrån de kommer? Varför ser länder och kulturer så olika ut om vi alla är så lika?

Jag läste nyligen nyheten om en pappa i Emmaboda som polisanmält rektorn för en skola i staden. Hans barn, som går på skolan, hade berättat om en religionslektion där eleverna ska ha tvingats att falla ner på sina ansikten i riktning mot Mecka och tillbe Allah.

Enligt en miljöreporters erfarenhet har ingenjörer särskilt svårt att ta till sig klimathotets allvar: ”Det verkar extra svårt just för ingenjörer i den generation som fick uppleva den rekordsnabba tillväxten under 1900-talets andra hälft”. Det är tydligen likadant i Norge, säger tidningen, ty ”63 procent av de konservativa männen” i grannlandet har samma uppfattning som vi svenska ”klimatförnekare”.

En artikel med ovanstående rubrik hade omedelbart blivit nedsablad i svenska medier och av förståsigpåare – såsom varande konspirationsteorier – fram till för några dagar sedan. Men nu är situationen en annan. Internutredaren Michael Horowitz rapport om avlyssningen av Trumpkampanjen som pågick under 2016 och 2017 publicerades den 9 december 2019.

Men varför skyddades han inte bättre av svenskarna? Eller representanter för den skötsamma allmänheten, hur den nu ska definieras? Om vi nu bryr oss så mycket om Lamotte, varför lämnar vi honom ensam med ett femtital maskerade huliganer som tydligt visar att de vill skada honom?

Om det finns någonting vi förknippar med jul så är det halmprydnader av olika slag. Redan innan julgranen gjorde sitt intåg i den svenska floran av jultraditioner pryddes stugorna med halmslöjd av olika slag; stjärnor, hjärtan och kanske allra mest julbocken.

Statsminister Stefan Löfven har fått mycket skäll för att han i teve erkänt att han ”inte sett våldet komma”. Jag tycker att han förtjänar mer sympati än hån och förebråelser för detta. Knappt någon hade sett våldet komma. I varje fall har ingen pekat på oroande tecken och dragit ut trender och på den basen formulerat idéer om mot