Man kan undra vad som händer när politikerna och deras funktionärer måste börja försvara den »svenska modellen« på allvar.

Skatterna höjs. Byråkratin sväller samtidigt som det kommer allt fler rapporter om offentlig kärnverksamhet i kris. Polisen centraliseras och byråkratiseras samtidigt som vanligt folk upplever att den inte förmår upprätthålla ordning och säkerhet. Människor som i alla år betalt hälften eller mer av sin lön till staten inser plötsligt att de kommer att sluta som fattigpensionärer. Detta för att nu bara ta några exempel.

Nu har ett nytt sponsringsavtal registrerats av Borlänge kommun. Denna gång är det Borlänge Handbollsklubb som får 30000 kr för ett år. Från 2016-09-01 till 2017-08-31. Notera att dokumentet är undertecknad först 30 september och inkom till diariet 4 november. Således fem veckor senare.

Precis en månad efter Kanelbullens dag är det dags för en annan temadag. Dagen som är den 4 november är utsedd till att vara ”No Hate”-dagen, en dag med fokus mot näthat och för nätkärlek – och visst är det härligare med kärlek istället för hat?

Den känslan vi skall låta bli idag – och helst alltid – är hatet. Hat är en stark känsla av ogillande eller avsky, medan kärleken är motsatsen. I min värld är starka känslor bra, även om det naturligtvis är så att kärleken alltid är en bättre känsla än hatet. Det som finns mellan kärleken och hatet är likgiltigheten, känslan av att inte bry sig om någonting någon gång. Likgiltigheten är farligare än hatet i det långa loppet.

När det handlar om EU är ett nej sällan ett nej och folkets åsikt inte nödvändigtvis avgörande. Precis som jag vill minnas att jag påpekade redan efter Brexit-omröstningen.

Det ansvariga statsrådet Ygeman står på en gala mot näthat och näthot och lovar att polisen skall bli bättre på att utreda näthot och näthat. Samtidigt, i rikets tredje stad Malmö berättar polisen att det är slut på snut. Det finns inte tillräckligt med utredare för att utreda alla mord, mordförsök och andra våldsbrott. Det är inte slut på snut för att poliserna i Skåne har drabbats av vinterkräkan. Inte heller beror bristen på utredare på semestertider eller VAB-dagar. Poliserna räcker inte till för den brottslighet som Malmö har att hantera, utreda och lagföra…

Noterar att regeringens utredare vill höja skatten på utdelning från 20 till 25 procent. Detta förslag kommer att beröra Sveriges alla småföretag och sannolikt kväva rätt mycket av entreprenörskapet i landet. Med 22 procent bolagsskatt och 25 procents utdelningsskatt blir den effektiva skattesatsen på utdelning 45 procent. Maxbeloppet för utdelning kommer också att sänkas till 100 000 kronor – från dagens 160 000. Skatteuttaget på utdelning hamnar inte så långt från marginalskatten på inkomst av tjänst, som i dag ligger på 60 procent.

Mitt i diskussionen om ett eventuellt vinstförbud i välfärden kommer Sveriges Kommuner och Landsting med nya siffror. Det visar sig att kommunerna i allt större utsträckning tar hjälp av privata företag för att lösa sina uppgifter. År 2015 köpte kommuner, landsting och regioner privata tjänster för 74 miljarder kronor – att jämföra med 29 miljarder 2005.

Det finns två sorters frihet här i världen:
En sort man får, en annan som man tar.
Men den man får är ingen man har kvar.
Den läxan den är dyrköpt, när man lär den.

Alla är jämlika men vissa är lite mer jämlika.

Med de tragiska orden kan man sammanfatta Bromander-gate.

Erik Bromander hade fram till nyligen det högsta politiska tjänstemannajobbet – statssekreterare. Det var han åt infrastrukturminister Anna Johansson. Tidigare var han huvudsekreteterare i Sverigeförhandlingen, ni vet idén med höghastighetståg genom Sverige för 320 miljarder?

Regeringen har fått massiv kritik kring sammanslagningen av landets län till storregioner. Ingen vet varför det ska ske och nu skjuter man upp det hela till efter valet 2018. Regeringens förhoppning är att det ska ske 2019, men kan fortfarande inte förklara varför service ska flyttas längre bort från skattebetalarna, makt centraliseras och lokalt inflytande utraderas.

Ni har kanske läst om fäbodbrukaren som saknade el och möjlighet att ansluta sig till internet men ändå fick krav från Skatteverket att installera en av dem godkänd kassaapparat? Det slutade till slut med att hon slapp det (svt.se) men det krävde en del av henne i form av överklaganden.

När jag läste Tom Woods utmärkta How the catholic church built the western civilisation dök en distinkt tanke upp i mitt huvud. Västvärlden, även i dess moderna dagar, har egentligen aldrig övergett kristendomen. Inte dess värderingar och huvudsakliga utgångspunkter. Moderniteten vill gärna låtsas som om den är något fundamentalt annorlunda än vad kristendomen representerar, men i själva verket är alla dess centrala tankegångar, deras etik och betoning av att vetenskap har en förmåga att säga oss något om vad som är sant och inte ett arv som odiskutabelt härstammar från den kristna traditionen.

När jag blev introducerad till libertarianismen så trodde jag först att ideologin gick ut på att hitta strategier för att minimera våldet i samhället så mycket som möjligt. Samhället skulle vara en harmonisk plats där ingen, eller åtminstone så få som det bara är möjligt, riskerade att bli rånad, misshandlad eller mördad. Helst skulle ingen heller lida fysisk nöd på något annat sätt heller. Via marknaden och allt tätare samarbete på global och lokal skala så skulle livskvalitén höjas i en sådan utsträckning att våldsamma lösningar på diverse mänskliga problem i sinom tid blev helt obsoleta.

För liberalen så handlar frihet mycket om förmågan att välja. En individ ska stå fri att kunna skapa och omforma sitt liv på de sätt som hon behagar och för att detta ska lyckas så krävs att hon har så många alternativ och valmöjligheter som det bara går till hands. Det moderna projektet med att förbättra mänsklighetens materiella förutsättningar så mycket som möjligt är med denna frihetssyn som ledstjärna. En fattig person är inte fri på samma sätt som en välbeställd. Det är först när man har nått maximalt antal alternativ och livsvägar att utforska som man verkligen kan kalla sig fri enligt det här sättet att relatera till frihet.

I min gymnasieklass så fanns en person som avskydde konceptet pengar. Han hävdade, med ungdomlig självsäkerhet, att pengar inte alls behövdes eller var nödvändiga. Att idag fanns all önskvärd teknologi för att distribuera varor utan detta förhatliga mellanled. Pengar var ett lurendrejeri, en scam, något som bara förslavade mänskligheten och krånglade till vår vardag. På den tiden var jag väldigt beroende av att försvara status quo, rimligen hade vi den mest förnuftiga ordning som vi hittills kunde uppnå tänkte jag, och försökte käfta emot så gott jag kunde. Men mina argument var hala som såpa medan hans, fortfarande lika plågsamt självsäkra, skar som knivar i min, något lillgamla, världsbild.

Nyss hemkommen från en sprudlande FreedomFest i Stockholm. Över 170 libertarianer närvarade och det var precis lika kul och tankeväckande som det låter. Något som var extra intressant var hur frihetsrörelsens två plattformar Mises- institutet och Bubb.la- projektet samarbetade i arrangerandet av konferensen. Medan Mises höll i själva konferensdagen så stod Bubb.la för en förfest på fredagen. Över 70 premiummänniskor dök upp på en exklusiv fest som man aldrig ville lämna. Och det fick mig att inse någonting. Så många som möjligt måste med på den här båten. Det finns flera anledningar till detta:

Det finns en enkel förklaringsmodell bakom kriminalitetens orsaker i Sverige. Den går i korthet ut på att den som begår ett brott gör det därför att den inte har något bättre val. Detta innebär att den som bränner grannens bil och berättar för en journalist att han gjorde det för att fritidsgården lagts ned eller för att “polisen trakasserar oss”, kan räkna med en hel del förståelse.

Fyra veckor och fyra versioner. Torsdagen den tredje november är det fyra veckor sedan den ena kvällstidningen berättade om några nya turer runt och kring Mona Sahlin och hennes livvakt. Mona och hennes bästa vän livvakten hade tagit en tur till Houston. De bästa vännerna tu, en MMA-gala och ännu ett kapitel i den tragikomiska farsen om Monas liv som sig själv…

Idén om ”proletariatets diktatur” kläcktes som bekant inte av någon proletär – varken Marx eller Engels eller någon av deras sentida efterföljare var själv proletär. Så hur kom Marx på den här idén?

Mer eller mindre av en slump har jag nyligen läst Marx och materialismen. Utvecklingen av Karl Marx’ materialistiska samhällsuppfattning av Gustaf F. Steffen (en reformistisk socialist), utgiven på Tidens förlag 1914.

Det är uppenbart att vi i Sverige måste skärpa reglerna för mutor via jobbyte. Detta är det i dag vanligaste sättet att muta offentliga tjänstemän – så här långt har det också varit juridiskt oantastligt. Tyvärr håller det på att bli en epidemi. Ett, tu, tre befinner vi oss där USA är i dag – att man inte bara säljer jobb i privata företag mot gentjänster, utan också säljer poster i statsförvaltningen till högstbjudande. Amerikanska ambassadörsposter har länge mest varit en fråga om pris. Nu visar en utredning av FBI att Bill Clinton benådat brottslingar i utbyte mot donationer till Bill och Hillarys gemensamma stiftelse.

Försummelsen av globaliseringens avigsidor skakar nu om västvärlden. De gamla makthavarna har tappat bollen. Men istället för att idka självkritik spyr man galla över dem som plockat upp bollen och visar hur man kan skapa ny balans i en ny tid.

Magasinet Axess har i senaste numret intressanta artiklar om varför initiativet glider ur händerna på de gamla makthavarna – men paradoxalt nog instämmer i dessas kritiska syn på nya aktörer. Det här är ett så centralt och övergripande perspektiv att jag tänkt ge tre blogginlägg på temat, först kommentarer om två av artiklarna och sedan en summering.

Politiker i allmänhet och rödgröna politiker i synnerhet vill styra och ställa över våra liv.

Men det blir sällan speciellt bra. Vilket inte är så konstigt, om man tänker efter en smula.

Människor är olika. Vi har olika önskemål, behov och preferenser. Vi gör olika livsval och olika prioriteringar. Vår livssituation gör att vissa lösningar passar oss bättre än andra. Vi trivs bättre, blir nöjdare och lyckligare om vi får välja själva.

Likt en strängt from barnhemssyster som myndighetligt stryker omkring utanför fönstret för att omhändertaga – sålunda dyker det alltid upp ett överhuvud som fångar in vårt badvattens idébarn. Det här med svett, bad och att överlåta ansvar. Är ansvaret en gång borta försvinner kunskapen och makten. Så oändligt mycket svårare att ta tillbaka den än att ge den ifrån sig.

Nu när vinster ska förbjudas eller socialistiskt regleras för välfärdsutövande företag, så är frågan varför inte underleverantörer ska omfattas? Tydligen är det okej att göra vinst på en vuxenblöja, men inte göra en vinst på att byta sagda blöja på en åldring. Svaret stavas förstås historiska kunskaper om vad socialism leder till.

Vi lever i ett sekulärt samhälle, många säger att de inte tror på kristendomen och dess budskap. Men vi bekänner oss ofta medvetet eller omedvetet till dess etik och nedärvda seder, som kan ha sitt ursprung i äldre traditioner, hedendom etc. Och det finns olika sätt att inte tro – det populära begreppet ateism är bara en variant. Låt oss börja med den:

Ateister är övertygade om att det inte finns några gudar, de är självsäkra, och de hänvisar till den moderna vetenskapen när de vill avisa olika gudsbegrepp. Det finns helt enkelt inga gudar, har aldrig funnits, och det går inte att bevisa deras existens. Det handlar om myter och legender som skapats av människor. Den handfasta övertygelsen får ateisterna nästan att framstå som en egen religion.

Det finns en mängd bidrag man kan få för projekt och utveckling på landsbygden. Men staten är inte så givmild som det kan verka. Jag har inte läst villkoren för alla stöd, men denna text återkommer i flera.

Du kan inte få stöd för lön till anställda i ditt företag och inte heller till eget arbete i enskild firma, handelsbolag och kommanditbolag för att genomföra investeringen.

Jaha, vad är det för konstigt med det då, tänker kanske du? Jo, på landsbygden är den vanligaste företagsformen enskild firma med F-skatt, vilket normalt följer av ägande av en jord- eller skogsbruksfastighet. Så när staten säger sig vilja bidra till utvecklingen på landsbygden tillåter man inte majoriteten av företagarna att ta direkt del av stödet.

Novembermörkret faller över Sverige och vi är fortfarande kvar här. Vi har valt att prioritera våra familjer och vänner, så bloggen har legat lite i träda de senaste två månaderna.  Förutom att vi umgås med familj och vänner, så har rapporten “Blockchain – Decentraliced Trust” som Pontus författat publicerats och han har hållit två föreläsningar om Bitcoin och blockkedjeteknik de senaste månaderna och nu har det blivit klart att han ska hålla en tredje föreläsning på konferensen Internetdagarna.

De flesta av oss har väl semestrat med goda vänner. De där goda vännerna kan ha varit halvgoda vänner eller de godaste vännerna som finns, men efter ett tag spelar det mindre roll. Är man riktigt ärlig så landar man efter några dagar, någon vecka eller några veckor i ett tillstånd där påfrestningarna knackar på dörren. Det blir en prövning, och då har man ändå fått stå ut med de som kallas vänner. Hur skulle det fungera med nya bekantskaper, i det egna hemmet – under längre tid än någon semestervecka? Ärligt talat? Apropå det här med hjärterum och stjärterum…?

Västvärldens s.k. demokratier genomgår just nu en mycket omvälvande period i sin utveckling. Många människor i våra länder känner djup oro och rädsla över hur vårt västerländska samhälle är på väg att förvandlas till något främmande som vi inte vill ha. Borta är efterkrigstidens relativa trygghet och gradvisa tillväxt av välstånd och välfärd. Den ekonomiska tillväxt som ekonomerna fortfarande registrerar i sin statistik, tillfaller inte folket utan stannar i allt högre utsträckning hos den procent som sitter på makten i våra samhällen. Dagens medelklassgeneration får det sämre än sin föräldrageneration, medan den ekonomiska och politiska adeln för vart år ökar sitt välstånd genom att själva lägga beslag på den lilla tillväxten.