Begin typing your search above and press return to search. Press Esc to cancel.

Lästips (blogg)

Category

Vilket västland blir först med folklig resning, revolution?

Samtidens samhällsutveckling är inte bara förbryllande, den är också skrämmande, på flera sätt. Vi har ett klimathotsnarrativ som har eskalerat från ganska stillsamt för 30 år sedan till medial skräckpropaganda idag. Inte vid någon tidpunkt under dessa trettio år har media gjort någon grundlig granskning av IPCC och klimathotet.

Män, gråterskor och kakaoceremonier

Den som vill passa in i samtidens bild av politisk korrekthet och samtidigt göra sig attraktiv för det motsatta könet har en inte en helt enkel ekvation att lösa. Den nya avkönade mannen är nämligen föga attraktiv. Män uppmuntras ständigt till att bejaka sin feminina sida, men vilken kvinna tänder på den svage, gråtande mannen som är i kontakt med sina känslor hela tiden? Feminismens krav krockar med verkligheten och biologin.

Lagstiftaren, folket och nationen

Vad konstituerar en nation? Är det dess folk, kultur, vanor och ovanor eller dess juridiska ramverk – eller alltihop? På vems uppdrag verkade äldre tiders lagstiftare; Lykurgos, Solon eller Amerikas grundlagsfäder? Folket fanns ju redan, men det var inte sammansvetsat eller enigt.

Får kommunen förbjuda eldning i kaminer?

Den frågan ställde jag mig idag efter att ha sett ett flertal kommuner under hösten göra just detta. Eller det har kallats förbud i media.  Idag har t ex SvD en artikel med rubriken ”Nya tumregeln – elda max två gånger per vecka”. Vi som läser ska läsa ”förbud”.

Arkitekturen måste inte spegla sin samtid

Om fasadernas utseende är av underordnad betydelse, varför är det då så viktigt att människors efterfrågan inte hörsammas? Om arkitekturen måste spegla sin samtid, varför ser vi hela tiden upprepningar av 1930-talets och 1960-talets arkitektur? Och om det är för dyrt att bygga vackert, varför bygger vi så mycket fulare idag än för 100 år sedan, när resurserna var så mycket knappare?

Kulturkriget och halmgubbarna

Ända sedan Sverigedemokraterna blev ett riksdagsparti för 12 år sedan har det pågått en uppjagad och lätt febrig diskussion som går ut på att SD är ett hot mot landets homo-, bi- och transsexuella. Mycket har hänt i samhällsdebatten sedan 2010, men detta narrativ är alltjämt intakt.

Var är gammelfeministernas raseri?

Sophia Kianni är en tjugo år ung (snart tjugoett) klimataktivist från USA som går omkring i kortkort på COP 27 mötet i Sharm el-Sheik och tror att hon upphöjts till ungdomsrådgivare för att hon är så kunnig.

Skolan, politiken och religionen

Religionens roll i skolans undervisning har i många år varit ett återkommande ämne för debatt. Debatten brukar ta extra fart när det uppmärksammas hur konfessionella friskolor anses gå över gränsen. Genom åren har detta gällt såväl kristna som muslimska skolor, och i vissa extremfall har skolor stängts som en konsekvens.

Modernitetens senkomlingar

Vissa folk anlände sent till moderniteten. De ville ingå i det framgångsrika västliga protestantiska samhället, men samtidigt tycker de illa om det. De dras med avundsjuka och utanförskap, dels för att de inte kunde bygga något liknande själva, och dels för att de nu tvingas leva i någon annans goda samhälle.

Vapen, en rättvisefråga!

Rätten för hederligt folk att beväpna sig och kunna göra motstånd är givetvis en hörnsten i varje frihetsälskande ideologi. Särskilt gäller det kvinnor som av helt naturliga skäl oftast befinner sig i ett underläge mot en starkare man. Det är helt enkelt ett sätt att utjämna oddsen.

Västvärldens alla misstag

En lista över västvärldens misstag borde kanske börja med slaveriet anser många, men det är förstås felaktigt, ty det var länderna i väst med England i spetsen som avskaffade det, även om det levde kvar än i våra dagar i delar av Asien och Afrika.

Oppositionens överdrifter och lögner

Den avgående regeringen tycktes, med vissa undantag, tämligen sansad när den avgick. Magdalena Andersson önskade Ulf Kristersson lycka till, Anders Ygeman sade att det finns något högtidligt i maktskiften och arbetsmarknadsministern lämnade till och med en handskriven hälsning till sin efterträdare.

Enprocentsmålet är en helig ko som måste slaktas

Utlandsbiståndet som går via staten har diskuterats en del i årets valrörelse eftersom Moderaterna och Sverigedemokraterna har velat minska det. De som opponerat sig mot det har valt att med näbbar och klor försvara det så kallade enprocentsmålet.

Bubblan som vägrar att spricka

Det pratas ofta om bubblor inom ekonomin, särskilt inom bostadsmarknaden. Och det finns säkert en rimlig anledning, eftersom priserna har gått upp i decennier. Våra bostadsutgifter ökar kontinuerligt, och det verkar inte finnas någon ände på prishöjningarna.

Problem PM?

Peter Magnus Nilsson, mera känd som PM Nilsson är en journalist och senast redaktör på Dagens Industri som nu blivit rekryterad till Ulf Kristerssons regeringskansli som statssekreterare. Han är gift med journalisten Helena Gissén på SVT.

Skärpta migrationsregler införda

Det är mycket klagomål från aktivist-vänstern nu på att landet äntligen får rimliga lagar och regler inom många områden, som migration. En sak de, och andra, verkar ha missat är att det redan börjat, eftersom Migrationsverket fått kritik från bland annat Riksrevisionen. Så den 10 oktober 2022 infördes därför skärpta passkrav.  Man baxnar förstås.

Invandringsstaten

Vänsterns samlade reaktion på maktskiftet är den förväntade. Det talas om 30-tal, om ”rasistiskt skräckvälde”, om rättsstatens slut. Aktivister, troligen uppfyllda av sin egen övertygelse om att de står på rätt sida av historien, skriver ”Hédi Fried” i Ulf Kristerssons trådar i sociala medier.

Politikeradeln

Det normala på svensk arbetsmarknad är att en person som sägs upp har tre månaders uppsägningstid. Vi har a-kassa som en omställningsförsäkring mellan arbeten, och inom privat sektor är det inte ovanligt med olika sorters förmånliga avtal som ger extra klirr i kassan vid avsked. Beroende på vilken position den anställde haft.

Kriget och efterspelet

Jag har i flera artiklar möjligen framställt ryssarna i bättre dager än Ukraina, USA och dess allierade. Och det finns egentligen inget särskilt uppsåt i detta. Jag är ingen ryssvän, och inte heller min släkt, varav flera slagits mot ryssarna i det förra stora kriget, och följaktligen led ett hårt och orättvist nederlag.

Krigets mening och mål

Jag tangerade ämnet redan i det förra inlägget, men kom inte riktigt till skott; det handlar om Ukrainakrigets mening och mål, särskilt ur ett Nato- eller amerikanskt perspektiv. Varför skulle väst egentligen intressera sig för en konflikt mellan två f.d Sovjetrepubliker? En konflikt som skulle kunna ha lösts utan blodspillan för decennier sedan.

Slutet för den militära specialoperationen

Invånarna i den ryskspråkiga staden Donetsk i östra Ukraina får återigen söka skydd. Striderna är hårda invid staden. Men invånarna är vana vid artilleriattacker, ty de har pågått i åtta år. För dem är kriget inget nytt. Det är sällan man lyfter det här perspektivet, som medger att ryssarnas invasion inte var ett helt oprovocerat

Revanschen

Högst tonläge hade Miljöpartiet och Vänsterpartiet. Per Bolund lät ruskigt nedstämd i sin klimatapokalyptiska analys medan det var rejäla brösttoner (!) från Vänsterpartiets Nooshi Dadgostar.

Vilken framtid?

Vi lever sedan cirka tre år tillbaks med förändrade villkor och förutsättningar på en mängd områden. Ekonomin började då visa tecken på svajighet, sedan kom pandemin och responsen på den förvärrade läget. Samtidigt seglade en ny och skrämmande misstänksamhet från våra ledare upp mot folket. Till det har kommit kriget i Ukraina med ökad polarisering och risk för spridning av kriget till andra länder. Fullständigt tondövt tar klimatalarmisterna åter i för full hals. För Sveriges del ett plötsligt hallå om att omgående gå med i Nato.

Falsk ekonomi

Nu när elen och bensinen börjar bli smärtsamt dyr, då finns det all anledning att se om sina personliga utgifter. Det första man noterar är alla dessa små månadsbetalningar som dras automatiskt, Netflix, spel, appar, medieabonnemang osv.