Politik Idag

Militären har svårt att rekrytera och behålla personal. Så, eftersom tvång är det enda språk lagstiftare förstår så har man nu landat i slutsatsen att det inte längre ska rekryteras frivilligt till försvaret, istället ska man återinföra värnplikten.

Säg vad du vill
skicka en lavin
av lögner mot mig
placera mig i en flod
av villfarelser och
felaktigheter, jag har
ändå slutat lyssna
på sådana som dig

Jag vet vem jag är
jag känner min plats
i livets myller, är säker på
att det jag ser, känner och
ständigt rör mig i är sanning
och därtill sant på ett sätt
din sort knappast kan
förmå sig att förstå

Att återinföra värnplikten samtidigt som regeringen låter inflationen fortsätta urholka försvarsanslaget är ansvarslöst. Någon återinförd värnplikt är det heller inte tal om – bara en obligatorisk mönstring. Man kan likna det vid en förstärkt marknadsföring av försvaret, där förmålen för marknadsföringen måste lyssna till locktonerna.

Det är svårt att hitta ett mer flagrant, och samtidigt underhållande, exempel på regeringens oförmåga att hantera det nya medieklimatet än arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johanssons eskapader i BBC häromdagen.

Bakgrunden är det regeringen beskrivit som en ”felaktig Sverigebild” i utlandet, en bild som spridits av bland andra Donald Trump, före detta Ukip-ledaren Nigel Farage och filmaren Ami Horowitz och som fascinerat stora utländska medier eftersom den gått på kollisionskurs med omvärldens uppfattning om Sverige som ett land förskonat från allt ont.

Nu sprids det falska nyheter om Sverige igen, och till råga på allt i främmande lands TV-kanaler. Uppenbara felaktigheter om vårt land, rakt in i medvetandet på TV-tittarna i utlandet. Sverigebilden som målas upp stämmer inte. Regeringen måste agera för att korrigera felaktigheterna som trummas ut i världen.

Det senaste i Sverige är att endast vetenskapliga rapporter ska beaktas. Det betyder att alla statliga utredningar, rapporter från politiska partier och all journalistik kan kasseras, då dessa inte är vetenskapligt. Det betyder också att Ilmar Reepalus rapport om förbud mot vinster inom välfärdsföretag kan kasseras. Den är nämligen inte vetenskaplig.

Det är otroligt att följa TV4-morgon när man diskuterar “Hur vet vi att nyheterna är sanna?” Där sitter Expressens chefredaktören Thomas Mattsson och lägger ut texten efter ett inslag om amerikanska diskussionen om fejkade nyheter.

Människor med politiska motiv väljer att sprida en sanning eller delar av en sanning. Det finns politiska intressen i Sverige som väljer att utnyttja det här. Det är en retorik som vi inte är så vana vid, och det är väl en föraning om vad som väntar oss nästa år i den svenska valrörelsen.

Sedan i höstas råder det vattenbrist i Örebro kommun. Kommunen klarar inte av befolkningstillväxten och dränerar sjöarna man har som vattentäkter. Man uppmanar att spara på vattnet och väntas införa bevattningsförbud (på vintern…). Ändå vill kommunen växa.

Jag har redan i ett tidigare inlägg egentligen redan sagt det mesta jag har att säga om den alltmer förvirrade diskussion som börjat föras om konservatismen versus liberalismen. Inte desto mindre fortsätter debatten att präglas av såväl felaktigheter som okunskap, och efter att Johan Norberg i dagarna skrivit en krönika i ämnet finns det goda anledningar att återkomma till saken.

Med anledning av den svenska regeringens beslut om att återinföra värnplikt i Sverige[1] så ska vi här följa upp en tidigare artikel.

Det hela borde vara lätt att förstå: att tvinga någon till att vara beredd att slåss, riskera att bli skadad och kanske till och med dö är inte rätt. Men detta är vad värnplikt innebär. Och, inga argument om ”nödvändighet” kan legitimera värnplikten, eller någon annan typ av tvång.

Vi är väl några som följer den amerikanske journalisten Tim Pools jakt på det svenska utanförskapet. Särskilt mycket sociala problem lyckas han inte finna, men han sätter ändå fingret mitt i ögat på det svenska samhället. Den senaste tweeten är väldigt talande:

“Hur kommer det sig att så många tycker att det är journalistens fel om en journalist blir attackerad eller hotad?”

Snacket och skvallret nådde mina öron flera månader innan Expressen frontade Mona, körde upp ett papper i plytet på den dåvarande nationella samordnaren och dödade ännu en av Monas karriärer. Det hade varit tissel och tassel om Mona och hennes livvakt, om en mogen kvinna och en yngre man. Det handlade om snusk, synd och allt det där som flesta tassade runt när Mona ännu en gång blev kvinnan som skapade de största rubrikerna.

Ni har säkert hört uttrycket mansplaining. Man brukar säga att det beskriver mäns sätt att nedlåtande förklara saker för kvinnor, helst sådant kvinnorna redan kan. Jag kan uppfatta uttrycket som sexistiskt mot män, men vi tar inte det just nu.

Jag har nämligen upptäkt en värre förklaringssjuka, media-splaining. Jag ser det som medias sätt att skriva läsarna på näsan. Media har i hög utsträckning lämnat sitt gamla uppdrag och sitt gamla arbetssätt. Förr ansågs det vara medias uppgift att granska makten och informera läsarna om makten samt annat väsentligt för att kunna göra informerade val i såväl vardagen som vid de demokratiska valen.

Jag förstår – och delar i princip – den liberala ståndpunkten att det är fel att tvinga någon att göra värnplikten. Brösttoner höjs om att det är en form av slaveri. Förvisso är det sant. Staten tar ett år av ens liv. Värnplikt är slaveri precis lika mycket som skatt är stöld.
Men debatten idag handlar nästan uteslutande om de månader man gör värnplikten. Ingen verkar diskutera det egentliga syftet med värnplikt.

Det kan aldrig vara så illa att det inte kan bli värre. Ett våldtäktsoffer tillbringar sin första tid i kaoset på en akutmottagning. Hon har råkat ut för någon som är en skam för mänskligheten. Hon har fått en träff med någon av de mer eller mindre vidriga. Hon lämnar ett signalement efter bästa förmåga. Kanske och eventuellt innehåller de anteckningar som polisen får med sig ord som mörk hy och dåligt svenskt språk.

Troligen kommer värnplikten nu återinföras. Regeringen är för, liksom Vänsterpartiet, Sverigedemokraterna och ”Liberalerna”.

Skälet sägs vara att för få vill frivilligt ansluta sig. Men om så är fallet, varför gör inte försvarsmakten som alla andra arbetsgivare vid personalbrist och erbjuda högre lön och/eller bättre arbetsvillkor?

I radio bubbla från den 26e februari pratas det om Magdalena Anderssons kamp mot företagare som försöker minska mängden skatt de betalar: Enad syn på “hybrida missmatchningar mot tredjeländer” nyspråk för ökad beskattning inom EU

Magdalena Andersson menar att man som medborgare bör se sig i spegeln om man t ex tar sin pension och drar till Portugal.

Idag beslutades det att värnplikten skall återinföras. De flesta reaktioner är positiva. Varför?

Det verkar som om de flesta som ”legat i lumpen” (visserligen andra också) tycker att det är bra att värnplikten ska återinföras. Hur är det ens en åsikt som kan anses normal eller ens rimlig, än mindre vara den dominerande?

Göteborg är en stad med påtaglig vänsterprägel. På få ställen kan man sannolikt se så många olika vänsterpartier demonstrera på första maj och inte sällan springer samma människor mellan demonstrationerna för att medverka. Det kan förstås ses som ett försvagande argument, men man kan också konstatera att människor är engagerade.

Det närmast omöjligt just nu att inte skriva om Trumps handelspolitik. Dels för att den är viktig för oss alla i hela världen, men också därför att den är en provkarta på politiskt vansinne.

Trump bjuder helt enkel på bra pedagogik.

Det är sådant här som skapar medieförakt och sänkt förtroende för traditionell media. När man har olika regler.

De säger att de är konsekventa, som den utmärka reglen att inte publicera etnicitet på icke dömda. Men då och då frångår man obegripligt detta och publicerar plötsligt etnicitet på en icke dömd person, i samtliga fall har personen i så fall en icke kontroversiell bakgrund som europé eller svensk.

När det rätta är att aldrig utan undantag publicera etnicitet på icke dömda personer, för man är oskyldig i Sverige tills man är dömd. Det gäller alla, inte när media godtyckligt väljer att avvika från den principen.

Efter åratal av mentalt utmattande rättslig strid med myndigheterna har min skatteprocess nått vad som verkar vara vägs ände. Jag förlorade i Hovrätten och fick inget prövningstillstånd i Högsta Domstolen. (Mer om det senare nedan.) Vilket lär leda till att jag kommer att bli satt i fängelse ett tag, dock oklart när.

Det är så det kan bli när man bott utomlands något tiotal år och saker hamnar mellan olika stolar. (Ett tips: Tro aldrig att staten släpper greppet om dig, bara för att Skatteverket tvångsutskrivit dig ur landet.)

Genom att dagen efter Försvarsmakten och ÖB lämnat sitt budgetunderlag och konstaterat att det saknas 6.5 miljarder kronor i anslag, så väljer regeringen att återinföra värnpliktsutbildning. Detta sparar inga pengar, men beslutet kommer för att rikta bort uppmärksamheten från Socialdemokraternas och Miljöpartiets ovilja att anslå ytterligare 6.5 miljarder till försvaret för de politiska beslut man redan fattat. Istället kommer vi nu få en okunnig debatt om värnplikt.

SVT utreder att eventuellt starta en egen faktagranskningstjänst. DN kallar idén ”intressant” – att avslöja lögner är ju public service. Medievärlden skriver att ”[t]anken är att faktakollen ska ge flera olika perspektiv på frågor, fördjupa politiska uttalanden och hjälpa publiken att sätta dem i rätt sammanhang.”

Kassörskan på det statliga alkoholmonopolets butik i förorten vägrade ge sig. Hon hade börjat, vänligt men bestämt. Hon förklarade att det behövdes legitimation för att den unge mannen skulle få ta med sig de varor han hade plockat åt sig. Han hade svarat att hans skäggväxt var bevis nog. Kassörskan köpte inte det. Hon vidhöll att hon inte kunde avgöra hans ålder på lite fjun i ansiktet.

I boken The Wealth of Nations skriver Adam Smith “Nothing, however, can be more absurd than this whole doctrine of the balance of trade, upon which, not only these restraints, but almost all the other regulations of commerce are founded.”

Frågan är om Adam Smith eller Donald Trump är mest pålitlig i ekonomiska frågor?

De flesta av oss skulle sätta en dollar eller så på Adam Smith.

Mosul är på väg att intas av den irakiska armén och Islamiska staten sjunger på sista versen. För oss här i Europa innebär det att riskerna för terrordåd ökar mångfalt. Al Baghdadi har uppmanat IS kärntrupper att bege sig till sina hemländer och fortsätta kampen.

Allt oftare läser jag om människor som arbetat hela sitt liv och ändå lever som fattigpensionärer.

Allt oftare läser jag politiker, företrädesvis moderater, som upprörs över att människor inte har sparat till sin pension. Hur tänkte de?! Det var ju uppenbart att pensionen inte skulle räcka!

Är Södermalm en intellektuell no-gozone? Är Özz Nujen roligare än att se målarfärg torka? Det beror på vem man frågar. I det senaste presidentvalet röstade 87% av invånarna på Södermalm på Hillary Clinton. En genomsnittlig Södermalmsbo äter 106 kg kimchi per år och dricker 1 345 koppar dekaffinerad sojalatte. Hen har gjort minst en könskorrigering och gått först i lika många Prideparader. Södermalm rankar – kanske just därför – topp fem på World Socialist Forums index över världens öppnaste, minst inskränkta platser (före både Greenwich Village och Pyonyang). Men hur mycket värdegrund tål Sverige? Av Sveriges 4 580 åsiktsregistrerade journalister bor 4 267 här. Problem eller utmaning? Vi åkte dit för att undersöka…

Regeringen med statsminister Stefan Löfven (s) och socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (s) avser nu skrota premiepensionssystemet, oavsett vad oppositionen tycker. Degen ska in och premiepensionerna är satta åt sidan till skillnad mot övriga pensionsinbetalningar.