En aforism som följt mig genom livet kommer från Ordspråksboken 29:18 och lyder ”Där profetia icke finnes, där bliver folket tygellöst”.

Skälet att man väljer att bli libertarian är i grunden (a) känslan av att vara en självständig individ och förståelsen för det fantastiska, att man är unik som människa; (b) att man då känner behovet av stor självständighet och frihet för att verkligen kunna realisera sig själv.

Hörde Märta Stenevi, Miljöpartiets nya språkrör, sitta och prata och skratta i SVT och anklaga Sverigedemokraterna och Jimmie Åkesson för “kvinnohat”. Hon har ondgjort sig över “nationalism” (att man älskar sitt ursprung och sitt eget land) och kallar det för “ett gift som underminerar samhället”.

Nu återstår bara ett steg – behandling i Europaparlamentets plenum – innan EU:s förordning om terror-relaterat innehåll online träder i kraft.

Resonemanget går att förstå men det baseras på vad jag tror är en felaktig världsbild (såväl i USA som i Sverige). Det utgår från att de politiska förhållandena fortfarande är som för femtio år sedan då det existerade en gemensam värdegrund, ett samfällt narrativ, som gjorde att högern och vänstern kunde tolerera varandra och faktiskt samexistera tämligen fredligt.

Nekrologer i det svenska kulturlivet är väl till sin karaktär inte så mycket minnesord om den hädangångne och dennes betydelse, som en möjlighet för den som skriver eller talar att lyfta fram sig själv.

Senaste tidens debatt har präglats av prat om konservativa partiers påstådda försök att inskränka den svenska aborträtten och att det på något sätt skulle vara ogynnsamt för kvinnor om socialdemokraterna ihop med Centerpartiet och Miljöpartiet inte längre bestämde i Sverige.

Tillståndet i den lilla randstaten i norra Europas utkant, konungariket Sverige, synes gott för dem som uppbär olika chefspositioner i myndigheter och förvaltningar.

I Vilhelm Mobergs roman Rid i natt! från 1941 grävs huvudpersonen Ragnar Svedje ned levande i jord som straff för att han kräver sin rätt till sin gård och sin frihet.

För några år sedan undrade förre Scaniachefen och dåvarande ordföranden i Svenskt Näringsliv Leif Östling vad skattebetalarna får för sina skatter. ”Vad fan får jag för pengarna?” sa han närmare bestämt och för det blev han petad som ordförande i den främsta svenska företagarorganisationen. Det var en deplattformering som hette duga innan man ens visste att det hette deplattformering.

Under våren kommer Europaparlamentet att rösta om förordningen om terror-relaterat innehåll online (TERREG/TCO).

över nationen vilar en unken övertygelse om att vårt elände inte beror på det självklara att befolkningen till stor del ägnar sig åt annat än att göra saker som andra vill ha och betala för. I stället intalar vi oss att nationens vedermödor beror på att dess invånare består av för många rasister och andra slags förtryckare som indelar sig i minst sju av staten fastställda arter eller ”förtrycksklasser”.

Politiken och politikers existens hänger på problem, inte att lösa problem utan att uppmärksamma hur viktig man är eftersom det finns problem samt ge sken av att man kan lösa problemet. Sällan åskådliggörs detta faktum så tydligt som i frågan om plastkassar.

Enligt officiella register har den nytillträdda presidenten i USA när detta skrivs signerat 9 (nio) så kallade executive orders. Det är den förväntade röran av gravt vänsteristisk politik som ska sättas på plats. Det märks att det är dags att betala för stödet, USA ska sist och slutligen bli en godhetssignalerande stormakt!

Men samtidigt är det uppenbart för mig liksom, antar jag, för dig att det – framför allt i oklara fall – är känslorna som bestämmer ens ställningstaganden. För övrigt ska man inte nedvärdera känslornas funktion som kompass vid seglats över det outforskade hav som framtiden utgör.

Med stor sannolikhet finns det bara ett sammanhang där den nya förstå-sig-på-eliten lägger sig platt. På yogamattan.
I allt övrigt är de sådär härligt passivt aggressiva, fullständigt uppfyllda av sin egen godhet och högljudda som man blir när förståndet är klenare än talets gåva!

Några väpnade revolutioner utsätts vi inte för längre. Men på det mentala planet är vänsterrevolutionen i full gång. Allt ska göras om. Alla hierarkier ska ifrågasättas. Alla identiteter ska upplösas. Alla individer ska frigöras från kollektiva kategorier. Mohammed är lika svensk som Kalle. En man är lika mycket kvinna som en kvinna om han säger att han är det… Det är klart att det spårar ur.