Nu när vinster inom sk välfärdsutförarbolag ska begränsas kan det vara intressant att titta på hur staten själva tar ut vinster från statliga kärnverksamheter som rättsväsende och försvar. Detta via sk affärsverk eller statliga företag. Upp till 53% av det sk myndighetskapitalet togs ut som vinst 2016, att jämföra med de motsvarande 7% av operativt kapital som välfärdsutförare ska få ta ut.

Efter att nyligen ha sett dokumentären Eat That Question: Frank Zappa in His Own Words blev jag åter påmind om den amerikanske musikern Frank Zappas geni, en verkligt kreativ tänkare och konstnär. I USA blev han alltjämt en talesperson för rätten till det fria ordet i en tid då kristna konservativa försökte censurera kulturen – medan han i Europa mer har blivit ihågkommen som en musikalisk innovatör.

Om detta må ni berätta. Vi har sett Sverigedemokraternas partiledare Åkesson be om ursäkt för partiets historia. Vi har hört Sverigedemokraternas gruppledare i riksdagen, Mattias Karlsson, vara tydlig med samma sak. Sverigedemokraternas framfödelse ur extrema politiska grupperingar då är deras största problem nu. Men det är ett problem som alltfler människor väljer att strunta i. Det är här och nu som gäller, dagens problem och ‘utmaningar’. Sverigedemokraternas historia är även det som statsminister Löfven har hakat upp sig på. Som en gammal repig LP-skiva med Röda Bönor återkommer han alltid till det ämnet. Ett parti med nazistiska rötter kan en annan gång bli ett parti med rötterna i nazismen. I nästan varje tal, i väldigt många debatter hamnar statsministern där – och är Åkesson på plats blir det alltid så. Ett parti med nazistiska rötter med rötterna i nazismen…

En riksdagsminoritet sägs nu vara överens om begränsning av vinster hos välfärdsutförare, som vårdföretag och skolor. Företagens underleverantörer får däremot göra hur stora vinster som helst.

Det pågår en kampanj som syftar till att Kalifornien ska lämna USA och bli en självständig stat. Det är svårt att veta hur många som omfamnar dylika idéer, men separationen kommer i Trumphatets kölvatten, vilket innebär att det vänsterliberala Kalifornien är missnöjt och kanske en dag verkligen kräver utträde ur unionen.

Skälen till utträdet sägs vara höga skatter, att pengarna går till det förvuxna försvaret, dåliga handelsavtal, utnyttjandet av naturresurserna, kontroll över migrationspolitiken, miljöfrågor, utbildningsfrågor,  sjukvårdsfrågor mm. Enligt kampanjen finns det mycket missnöje, mellan raderna inser man att det mångt och mycket handlar om den nya presidenten.

Nu har jag drivit den här bloggen i över två år, det innebär att jag har fått en del intressanta erfarenheter.

För det första kan jag konstatera att jag har klarat mig undan mycket av de värsta avarterna, som jag trodde att jag skulle råka ut för. Jag har inte fått några hotfulla meddelanden eller liknande saker som jag trodde att jag skulle få. Kanske kan det bero på att jag skrivit på ett sätt som inte retar upp folk så väldigt mycket.

580 000 personer står i bostadskö i Stockholm i augusti 2017, ett fullständigt absurt antal. Vad borde antalet vara? Ifall våra politiker inte brydde sig om oss och våra bostäder skulle det vara noll, 0, zéro, nul, nada. Hur många personer står i kö för att få köpa falukorv i Stockholm? Hur många står i kö för att få köpa en bil?

Men när det offentliga organiserar något så blir det köer. Milton Friedman sade att ifall staten tog över Sahara skulle det bli brist på sand inom fem år. Det låter rimligt.

Jeff Deist, ordförande för det amerikanska Ludwig von Mises-institutet, höll i slutet av juli 2017 ett uppmärksammat tal – vilket har rört upp många känslor bland libertarianer världen över. Talet, som är utpräglat höger-konservativt, beskriver bland annat vikten av konservativa värderingar för att upprätthålla civil ordning och trygghet i avsaknaden av en stat.

Svenska Dagbladet skriver i en rubrik att “Stockholmare tjänar 1 200 kronor om dagen bara på att bo”. Tyvärr ligger artikeln bakom betalvägg, men siffran fick mig som ekonom att fundera. Är det möjligt att en stockholmare tjänat 1 200 kronor om dagen på att bara bo – alltså mer än vad många tjänar på att arbeta.

Stefan Löfven höll vid lunchtid sitt årliga sommartal, denna gång i Eskilstuna. I förväg hade han och justitie- och inrikesminister Morgan Johansson på en pressträff låtit meddela att regeringen föreslår en miljardsatsning på polisen.

Blommor. Tysta gator. Och uppmaningar om att inte låta terroristerna vinna. Känns det igen? Det borde det, ty detta är närmast vardag i Europa i dag.

Ännu ett terrordåd. Än en gång oskyldiga människoliv släckta utan mening och förnuft. Än en gång ett tomt politiskt svar. Barcelona är drabbat, och finsk polis misstänker att en knivattack i Åbo har terrormotiv.

Oseriösa finansminister Magdalena Andersson (s) hotar nu att skada Sverige allvarligt. Detta då hon kallat missförtroendeomröstningar mot statsråd för just detta, men nu hotar att sosseriet ska göra det samma efter de förlorat regeringsmakten nästa val. Enligt Stefan Löfven (s) är Magdalena Andersson (s) oseriös.

Jag som skriver detta är inte arkitekt, är inte utbildad som snickare eller målare. Jag har sett otaliga hantverkare i arbete på mitt eget hus, men även om jag lyckas reparera och skapa vissa saker själv hävdar jag absolut ingen expertis på området att bygga hus. Vad jag beskriver är dock baserat på fundamentala principer som är lika tillämpliga på husbyggandets område som på t ex skolans område.

Ibland faller jag till föga och går med på att spela ett parti ”Nya Bondespelet” med min son. Det är i ärlighetens namn, inte ett speciellt roligt spel. Mest handlar det om att ha tur när man slår med tärningen.
Jag har dessutom en bestämd känsla av att spelet är en aning ”daterat”, och i stort behov av att moderniseras för att bättre spegla verkligheten.

Ett hemskt terrordåd i land lite längre bort en innergård i Malmö, mer avlägset än akuten på Karolinska. Ett terrordåd i Barcelona, en stad vid Medelhavets strand med massor av turister – och helt uppenbart också några terrorister. Statsministern uttalar sig i de sociala medierna tämligen omgående. Ett djupt deltagande i sorgen, medkänsla med offrens familjer och alla skadade. Socialministern hänger på, med ungefär samma tankegångar. Justitie- och inrikesministern gör samma sak.

Det existerar ingen dokumentation över att statsminister Stefan Löfvens säkerhetsråd någonsin existerat. Beskedet till riksdagsledamöten Jan Ericsson (m) är att det inte existerar några som helst handlingar kring rådet, inte ens kallelser, än mindre mötesanteckningar, närvarolistor och liknande.

När jag skriver det här är det två år och tre dagar sedan sångfågeln Malena Ernman sjöng lovsånger till Magnus Betnér. Det var en ny version – på Facebook – av ”Tryggare kan ingen vara”. Ståupparen Betnér hade försökt vara allvarlig om tryggheten i Sverige. Sådant gillade Malena Ernman. Hon tyckte minsann att vi borde eller skulle vika tre minuter av livet att titta på hennes kompis på YouTube.

För att förstå ekonomi är det bra om man inser att vi lever i en värld av begränsade resurser. Ekonomi är nämligen läran om hushållande av begränsade resurser. Om man lever i tron att det finns ett överflöd av allting och att man inte behöver hushålla och prioritera – då har man väldigt svårt att förstå ekonomi.

Visst är det märkligt att vissa delar av välfärden – som hemtjänsten – präglas av ett tayloristiskt synsätt där centrala datorsystem håller reda på vad medarbetarna gör, ner på minutnivå. Hur tänkte kommunerna när de började med detta? Förmodligen tänkte de bara – vi kan göra det här rent tekniskt, därför gör vi det.

Våra populistiska politiker skriker hela tiden om hårdare lagar mot ditten och datten, så fort de får frågor kring t ex brottslighet, terrorism, kriminalitet och annan dålig stämning. Men när lagarna ändå inte tillämpas så hjälper inte hårdare lagstiftning. Utan ett fungerande rättsväsende är hårdare lagstiftning meningslöst.

Svenska Dagbladet Näringsliv, som jag tar upp som ett exempel på tidningar som tyvärr allt för ofta blandar ihop News och Views i sin Näringsbilaga och därmed skapar mer agendasättande journalistik än rapportering, fortsätter att göra smygreklam för koncernbolag.