Den 22 juni i år började jag en ny serie om svensk historia här på Det Goda Samhället. Texterna publiceras under kategorin Hittat på nätet. I juli började jag även använda underrubriken ”Denna dag i svensk historia”.

Sanningskommissioner är bra när man inte kan straffa den skyldige utan måste straffa någon annan. Antag till exempel att du är upprörd över den transatlantiska slavhandeln som tog slut för hundrafemtio år sedan. Det är osannolikt att du hittar någon som medverkade men fortfarande har så mycket liv i sig att det går att straffa honom. Det gör dig frustrerad. Förbrytelser får väl inte gå obestraffade bara för den lilla försmädliga detaljen att det inte finns någon skyldig i livet! Det är i sådana lägen det är praktiskt med sanningskommissioner.

I Sommar berättade Ola Wong hur han efter en mångårig vistelse i Kina kände sig som en utomjording när han återvände till Sverige. Han hade lämnat ett homogent Sverige där man fortfarande vågade diskutera. an kom tillbaka till ett Sverige Han kom tillbaka till ett Sverige där man ängsligt och förstulet försökte undvika att dryfta det man såg

Podd 1154. Ronie Berggren samtalar med John Gustavsson om NeverTrump-rörelsen, alltså de republikaner som inte vill ha Trump som ledare för sitt parti.

En möjlig definition av stammen är den grupp människor man hjälper att föda och att försvara. Ett samhälle som förvägrar sina medlemmar möjligheten att osjälviskt handla på det viset är ingen gemenskap. Så resonerar Sebastian Jünger i Tribe, en givande betraktelse av den moderna världen med stamsamhällets tidlösa perspektiv som utgångspunkt.

Förra året uppmanade en svart rapartist till mord på vita människor. Artisten, som kommer från Nigeria och heter Jesse Ekene Nweke Conable, har många följare på sociala medier och kan påverka, särskilt ungdomar.

För mig förefaller det uppenbart att detta system inte är hållbart (för att använda ett annat modernt och ofta missbrukat uttryck som ofta får mig att resa ragg). Jag kan inte bevisa det men min intuition säger mig starkare än någonsin att vårt land är på kollisionskurs mot verkligheten.

Patrik, Läser dina och de andras artiklar och undrar för mig själv varför det självklara lyser med sin frånvaro för så många. Du har satt ord på det många gånger men ändå har jag så svårt för att begripa varför det inte tränger in hos folk men det är ju mitt problem. Jag ska berätta för dig hur det är idag här på jobbet och vad som diskuteras.

Detta halvår är Tyskland ordförandeland i EU. Bloggaren och aktivisten Matthias Monroy har gjort en djupdykning i dess planer för polis och övervakning:

Det moderna samhällets självbild är positiv på gränsen till skrytsam. Man menar att förr i tiden var det mörkt, våldsamt, dumt och vidskepligt, men tack vare 1789 års idéer och borgarklassens framgångar så har det blivit bättre och bättre.

Trots årtionden av rättsprocesser lever The Pirate Bay vidare som vanligt. Samtidigt fortsätter nöjesindustrin sina försök att få stopp på verksamheten. Nu senast är det filmbolagen SF och Nordisk Film som är på krigsstigen.

Det var kanske bara en tidsfråga, men nu lanseras ett COVI-PASS Digital Health Passport – även i Sverige.

Bland andra Facebook, Twitter, Google, WhatsApp och Telegram har meddelat att de inte kommer att samarbeta med Hong Kongs polis – efter införandet av de nya kinesiska säkerhetslagarna.

I ett dysfunktionellt, trasigt och laglöst land är det fotbollssupportrar som nu får göra jobbet när polisen är upptagen med att knäböja för kriminella och analysera huruvida det är korrekt värdegrund och regnbågsfärg på stringkalsongen de ska bära på sig i Prideparaden.

Den akuta fasen av BLM börjar redan ebba ut, det fysiska vredeskapital som uppbådades institutionaliseras nu istället i storföretags, sociala mediers och myndigheters regelverk och verklighetsbeskrivning. Då är det också dags för den slovenske filosofen Slavoj Zizek att kommentera vissa inslag i det som skett.

Det tycks aldrig ta slut. Nu kommer uppgifter om mer planerad nätcensur från EU-kommissionen. Denna gång är ursäkten kampen mot barnpornografi – vilket är ett säkert kort att spela ut för att tysta kritiker och undvika debatt.

Oswald Spengler är idag mest känd för sitt magnum opus Aftonlandets undergång. Han var även en flitig brevskrivare, om än en bitvis ofrivillig sådan.

Tillståndet i riket, juli 2020, kan beskrivas så att avstånden ökar. Mellan de vanliga hennen på gatan råder, teoretiskt, plikt om så kallad social distansering. Mellan socialdemokrater och miljöpartister i rikets ledning tycks det vara ett migrationspolitiskt avstånd. Har vi riktig tur kan det senare innebära att dessa två partier sist och slutligen distanseras från regeringsmakten.

Slavoj Zizek är en av samtidens mest intressanta tänkare, ofta rör sig hans analyser bortom den rena vänstern och kan läsas av alla. Ett exempel på det är The Relevance of the Communist Manifesto från förra året. Zizek återstiftar där bekantskapen med det beryktade manifestet (att jämföra med vår egen läsning av manifestet från höger).

Det förekommer medvetet felaktig information på nätet om corona-krisen. Det kan handla om allt från främmande makt som vill använda krisen för att destabilisera det västeuropeiska, fria och öppna samhället – till reklam för verkningslösa eller farliga läkemedel.

Per Gudmundson och Alexandra Ivanov gästar Smedjanpodden för att tala om nattväktarstaten och försvaret av medborgarnas frihet och säkerhet.

Den enda ljusglimten är att det vakna kapitalet inte ens försöker gömmer sig, om Unilever, Coca Cola och Patagonia vill diskriminera bort alla högerröster (dvs dig och dina vänner) från internet så ska vi förstås inte köpa deras produkter. Om du ser dig om i samhället idag och efter det ändå kan gå och köpa en glass av märket Ben & Jerrys då är du kort och gott en del av problemet.

Slavoj Zizek är en av den samtida vänsterns mest namnkunniga företrädare, den slovenske kommunisten är även en av de mer givande. Detta inte minst på grund av hans intresse för populärkultur, konsumism och ideologi, hans lacanska psykologi och hans tillgänglighet.

Fem minuters folkbildning om EU:s nya förordning om terror-relaterat innehåll online – och dess problem.

Vi lever i en märklig tid, då frihet kallas fångenskap, jämställdhet märks som förtryck och vi har en liten skrikig grupp som tjänar pengar på att polarisera och kalla allt för “rasism”. En av dessa individer är den beslöjade aktivisten Bilan Osman, som i gårdagens debattartikel i Expressen utmålade Sverige som “vithetens högborg”. Ja, Sverige och resten av Europa ÄR vithetens högborg, precis som Bilans eget fosterland Somalia är brunhetens högborg.

Svensk krishantering liknar vanligtvis en nationell version av djurens ”spela-död-taktik”: Om något okänt, skrämmande och potentiellt farligt hotar, så rulla ihop dig i en boll och spela död. Gör absolut ingenting, så kommer det hotfulla förhoppningsvis att passera. Historiskt är det en taktik som har fungerat ganska bra. Förutsett att man inte har något behov av att stå upp för något eller behålla någon form av självrespekt, så går det att undvika konflikter genom att ständigt vara passiv. Allt löser sig ju med tiden – på ett eller annat sätt. ”Panta rei”, som de gamla grekerna sa.

Ett problem med sociala media är att du oftast inte själv kan bestämma vad du får se – och vad av ditt innehåll andra kan se.

Vi lever i en historisk fas då otryggheten, både den upplevda och den verkliga, breder ut sig. Detta kan hanteras på flera olika sätt, att förebygga samhällets fortskridande barbarisering genom politiskt och kollektivt handlande är ett av dem, ett legitimt sådant. Men lika värdefull är den mentala aspekten

Under lördagen postade opinionsbildaren Jenny Piper  ett inlägg på sin Facebook-profil där hon kritiserar förekomsten av heltäckande, religiös klädsel på svenska badstränder. I skrivande stund och på mindre än ett dygn har den beryktade ”abaya-tråden” renderat i drygt trettontusen kommentarer. Låt mig återge ett axplock av de mer sansade:  ”Det är bara att acceptera det gumman. Vänta några år till för då blir ni svenskar främlingar i erat eget land.”

Oswald Spengler (1880-1936) var en av 1900-talets viktigaste tänkare, inte minst har han lärt många läsare att tänka historiskt med utgångspunkt i högkulturers uppgång, livslopp och fall. På många vis kan han betraktas som högerns Karl Marx. Snarlik på grund av det historiska perspektivet, olik på grund av den totala avsaknaden av utopier