Tillåt mig att bli lite personlig. En gång fick jag frågan hur jag skyddat mina barn mot feminism. Varför är det värt att spendera digital trycksvärta på detta? Jo, män och kvinnor har i alla tider samarbetat för att bygga sina samhällen.

Visst kan man frukta mycket här i världen och tillvaron. Men när du känner hur hjärnan står still medan hjärtat travar som Propulsion på upploppet på Solvalla för ett år sedan … det är då du ska besinna dig och betänka att det finns de som vill att du ska vara rädd.

Vid upprepade tillfällen har jag skrivit om islam, både i mina böcker och på bloggen. Som jag minns det har jag inte haft ett enda gott ord att säga. Jag har heller aldrig hört någon svensk politiker förklara vad som är positivt med islam.

En konsekvens av den vänsterliberala hegemonin är underskottet av forskning om vänsterliberaler, oavsett om det sedan gäller psykologi, ideologi, realpolitik eller rentav dialektiken mellan alla dessa. Det ”forskas” flitigt om ”högerextremister”, ”populister” och andra, men hegemonin betraktas sin föränderlighet till trots som det ständiga, oproblematiska normaltillståndet.

Det handlar om den svenska polisen och hur den beter sig vid demonstrationer – eller snarare, hur olika den beter sig vid demonstrationer. Hur olika ni, poliser, behandlar oss människor. Hur ni faktiskt diskriminerar missnöjda SVENSKAR som kritiserar makten – medan ni bemöter grovt kriminella med silkesvantar, dialog, pizza, och knäböjande. Jag känner inte igen mitt Sverige. Jag känner inte igen min polis.

Bör världen oroa sig för ett land med ett BNP per capita som ligger mellan Montenegros och Botswana, och samtidigt har en kris i befolkningsfrågan?

Kvällstidningen Expressen visar i ett stort uppslag upp flera hot som dess hjältemodiga medarbetare får ta emot från sexister, rasister och andra. Tidningen menar att ”sanningen har ett pris”.

För två och ett halvt år sedan uppmärksammade jag ett, som jag tyckte, ganska kreativt sociologiskt projekt vid Chalmers. som handlade om att klimatskeptiker, konservativa, invandringsskeptiker, folk som vill att det ska finnas en flygplats i Sälen (jag lovar!), #metoo-motståndare och en hel del andra slags anti-PK-ister är vita män över 40. Vidare är de högernationalister och ofta kopplade till konservativa tankesmedjor.

Om man kommer till den lilla västmanländska staden Nora ska man inte missa ett besök på den vackra strandpromenaden. Bäst gör den sig kanske på sommaren, men även höst och vinter har sin charm i vackra, idylliska Nora. Och oavsett årstid kan man alltid beskåda statyn av Maria Lang, ortens förnämliga deckarförfattarinna.

Det väckte visst uppseende, också i Sverige, att i Frankrike ett tjugutal generaler och flera tusen officerare och soldater i ett offentligt upprop varnade för ett inbördeskrig mellan republikens försvarare och islamister.

Själv anser jag att Sverige hamnat i den mentala gyttjefällan att makt är rätt eftersom vi under årtionden ivrigt strävat dit. Så länge jag har känt Sverige har en enda drift varit förhärskande nämligen viljan att koncentrera makten hos politiker och samhällets övriga centrala organ i den totalitära föreställningen att kraftsamling i samhällstoppen är vägen till framgång och rätt svar på alla frågor.

Attila Yoldas störs över att fikonätarnas fikonspråk kopplas till kriminalitet och våldsdåd … men vilka andra aktiviteter kan man ägna sig åt om man har ett ordförådd som består av ljud som blivit över i olika språk, ljud som ingen verkar velat ha? De som knåpar ihop dessa ljud till något nytt och kallar det ett språk kommer att själva hamna i kategorin för ”dem som ingen vill ha”.

Vid det här laget finns det väl ingen som förnekar uppenbara sanningar om det svenska samhället: att vi styrs av ett härskande politikervälde – oavsett partitillhörighet – som stödjer sig på administratörerna och klienterna i en uppsvullen offentlig apparat där välfärdssystemet är särskilt framträdande, att detta samhällsskick har en egen legitimerande religion, PK-ismen, som förklarar att upplägget i grunden är gott, att media liksom forna tiders präster predikar denna religion, att hela detta system kostar oändliga pengar som motvilligt betalas av en hunsad social klass av nettoskattebetalare.

Allt som varit fast förflyktigas, allt mer av det som varit självklarheter blir samtidigt föremål för politik och manipulation. Ett exempel på detta är brytningen mellan tradition och politik, representerad av bland annat Machiavelli, ett annat är den tendens i riktning mot biopolitik som Foucault beskrev.

 I går, onsdag, hölls en demonstration ”mot Israel” i Uddevalla, då demonstranter bland annat sjöng sånger på arabiska, rapporterar Bohusläningen. 150-200 personer var på plats. Polisen valde att stå och titta på. ”Det är mycket barnfamiljer, strålande sol och protester för en bra sak”, sa polisen Rasmus Sjögren.

I Expressen (10/5 2021) skriver den ”rasifierade” krönikören Atilla Yoldas att ”vita” inte får skämta om språket i teveserien Snabba Cash. Det är typ heligare än arabiska för muslimer.

Jag vill inte anklaga det svenska politikerväldet för att utgöra en diktatur. Vi har fria val och etableringsrätt för nya partier så om medborgarna faktiskt vore missnöjda med politiken så kunde de för länge sedan ha åstadkommit storartade förändringar. Det visar sig emellertid att Orwells uppochnedvända språk med fördel kan användas även i en demokrati som den svenska.

Tidigare M-politikern Sven-Otto Littorin skriver i ett Facebook-inlägg att ”Folk är inte kloka” som tackar nej till Astra Zenecas vaccin. Att dö av vaccinet är (enligt Littorin) lika osannolikt som att träffas av blixten, och risken att han som 55-åring ska dö i Covid hela ”800 gånger större”. Därför uppmanar han oss att sluta lyssna på ryska desinformationskampanjer.

Under 1950-talet skedde en historisk ökning av Sveriges välfärd, som skulle kulminera under den senare delen av 1960-talet, den tid som brukar kallas för Rekordåren. Under den här perioden stod Sverige på sin höjdpunkt som välfärdsnation, men också vad beträffar anseende i världspolitiken, genom sin neutralitet och alliansfrihet.

När det är ramadan är muslimer glada. De umgås och har trevligt. De är också fromma, ödmjuka och generösa. Det är den bild av ramadan man får av många muslimer. Vad de egentligen tänker får man i stort sett aldrig veta, eftersom det är tabu att kritisera ramadan.

”Ni har misslyckats med integrationen!” Så sa en framstående svensk partiledare med darr på stämman till sin politiske huvudmotståndare. Det var en anklagelse för svek och okänslighet inför de invandrade offrens lidanden. Man förstod att partiledaren var en god politiker som aldrig själv hade underlåtit att genast integrera invandrarna.

Jag promenerar under lunchen genom Karolinskas sjukhusområde i Solna. Där finns de gamla stora massiva byggnaderna i mörkrött tegel. Skyltarna talar ordentligt om vad man ägnar sig åt i de olika husen – typ: endoskopi, fostermedicin, hematologi, infektion, koagulation. Ja, ni fattar, jag kan sluta uppräkningen, ni förstår att jag går genom ett område där man ägnar sig åt medicin och läkande.

Förra året trädde the European Electronic Communications Code (EECC) i kraft. Dess syfte var att garantera internetanvändares rätt till privatliv, vilket den också gjorde. I kombination med eHandels-direktivets förbud mot allmän, svepande övervakning gav den användarna det skydd som vi rimligen har rätt att kräva – om man tillämpar Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna och vad denna har att säga om rätten till privatliv på våra liv online.

Mira Aksoy har läst Olof von Dalins “Tal till Fruentimret angående Könets goda ryckte” från 1732. Med glimten i ögat hävdar Dalin att det egentligen är kvinnorna som styr världen eftersom män i grunden lever för att ställa sig in hos kvinnor. Är inte detta en bra beskrivning av vår märkliga samtid? Accepterar inte många män idag att ge avkall på traditionellt manliga dygder för att de tror att kvinnor förväntar sig att de ska göra just det? Där kvinnorna finns (fysiskt och åsiktsmässigt), dit går männen.

En av mina käpphästar är att den demokrati som inrättades för ungefär hundra år sedan i Sverige – och som faktiskt medförde ett avsevärt folkligt inflytande över landets styrelse – gradvis har förvandlats till ett politikervälde. Skälet kan vara vad den tyske sociologen Robert Michels kallade ”oligarkins järnlag”. Järnlagen innebär att partiproffsen alltid tar makten över medlemmarna.

Inför valrörelsen år 2002 gav journalisten Anders Isaksson ut en fortfarande aktuell liten bok: Den politiska adeln, en beteckning som han hade myntat själv. Den syftade på socialdemokraternas omvandling från ett politiskt parti, som bars fram av en folkrörelse, till ett nätverk för politiska karriärister.

Gunnar Hedlund, som ledde Centerpartiet på den tid då bönderna ville ha en knipslug man som sin anförare … han brukade säga att: ”Man ska inte sälja skinnet innan björnen är skjuten”.

Enligt Mark Steyn får Europas muslimer 3,5 barn per kvinna medan sekulära européer får 1,3 barn per kvinna. Han säger att om du har sådana födseltal och du har 10 procent muslimer och 90 procent sekulära européer i ett land så kommer de två grupperna att få lika många barnbarn.

Det tog lång tid för mig själv att erkänna det som var uppenbart för Runeberg och Sven Duvas kamrater, nämligen att det finns folk med klent huvud (som förstås kan vara nog så nyttiga för samhället). Jag och Skolverket hade fått samma felaktiga uppfostran. När vi förnekar det uppenbara så får det åtminstone två skadliga effekter.

Jag tror inte ett dugg på det där. Jag tror att kommunen helt enkelt känner sig kränkt kollektivt av att deras jävla tramsande om läsken har gjort människor så förbannad. ”Hur har de mage att kritisera oss, vi som är så himla bra och kompetenta” liksom. Beslutet står fast för att kommunen vill visa vem som har makten, helt enkelt.