Ett flertal attentatsmän som redan var kända av polisen har utfört terrordåd i Paris. De är efter stor dramatik och två gisslandraman nu döda. Men trots att dessa personer var kända lyckades myndigheterna inte stoppa de senaste dagarnas attentat. Samtidigt lägger många av EU:s regeringar stora resurser på att övervaka människor som inte är misstänkta för något brottsligt över huvud taget. Det finns skäl att anta att det vore bättre att hålla ögonen på människor som man vet är farliga, än att övervaka vanligt hederligt folk.

DN slår ju ofta knut på sig själv i sin vilja till politisk korrekthet, och idag lyckas man igen. Läs artikeln Våld och hot stoppar inte satiren. I slutet av artikeln frågar man sig om det är rätt att ställa sig bakom Charlie för att skämta med islam: “Men om du hela tiden missbrukar yttrandefriheten för att understryka dess existensberättigande så visar du ju aldrig vad den är bra för.”

Ibland säger en lösryckt mening rätt mycket om skribentens världsuppfattning. Som när Åsa Linderborg i en krönika i Aftonbladet skriver: “Orättvist nog gick han lös med en kalasjnikov i just Frankrike, som hade integritet nog att inte delta i ockupationen av Irak.” Hm, “orättvist nog”. Karikatyrtecknare som bor i länder som deltog i Irakkriget får dock skylla sig själva.

I ett inslag hos SVT härom dagen meddelar forskaren Jonas Andersson Schwarz från … vänta … ni vet vad som kommer … Södertörns Högskola att sociala medier och specifikt yttrandefriheten på Twitter eller andra sociala medier är “ett demokratiskt problem”. Till skillnad mot de 3-4 stora mediahusen som kontrollerar gammelmedia dominerar nämligen ett 50-tal personer på svenska Twitter.

Det tog någon dag. Tills den akuta chocken hade lagt sig. Sedan började de komma, de förutsägbara men ack så tröttsamma – för att inte säga hårresande – analyserna från vänster om allt egentligen är kapitalismens fel. Det var de globala klassklyftorna som tvingade in två män med automatvapen på redaktionen i Paris, skriver Ulf Lundén i Dala-Demokraten. Detta trots att de två mördarna tillhör en global övre medelklass.

I dag är alla yttrandefrihetsförespråkare. I går kallades vi som stod upp för Dan Park och Lars Vilks, och som kritiserade lagen om hets mot folkgrupp som en inskränkning i yttrandefriheten, för yttrandefrihetsfundamentalister.Yttrandefrihet, brukar det sägas när någon vill inskränka den, betyder faktiskt inte att man får säga vad som helst. Nej, men nästan. I Sverige har gränsen dragits snävare än i andra europeiska länder. Här sätter vi konstnärer i fängelse. Här diskuterar vi problemen med en generös yttrandefrihet snarare än värdet och styrkan i den. Här är vi så rädda för att någon någonstans ska kunna ta illa upp av något som någon säger, att vi helst vill att folk håller käften. I synnerhet när det gäller religion (att säga att man vill döda borgare är mer rumsrent).

Den saudiarabiske bloggaren Raif Baddawi är dömd till tio års fängelse, 266 000 USD i böter och spöstraff. I dag börjar man utdela spöstraffet. Det blir 50 rapp en gång i veckan i 20 veckor, totalt 1 000 piskrapp. Baddawi har drivit siten Free Saudi Liberals, där han anklagas för att ha förolämpat islam. Det finns skäl att tro att denna anklagelse mest är en täckmantel för en politisk dom – avsedd att vara ett varnande exempel för saudiska fritänkare och oppositionella. Saudiarabien är ett skitland – som tyvärr inte alls får den kritik det förtjänar från våra västerländska demokratier.

Efter terrordåden är medierna och politikerna ovanligt tydliga om värdet av yttrandefriheten. Tyvärr tror jag det i huvudsak beror på att vi inte är direkt berörda av dåden. Hade det skett i Sverige skulle vi ha krupit för terrorismen – som vi brukar.

Skriver i National Review om svensk invandringspolitik. Open Hearts, Open Borders, Immigration chaos brings down Sweden’s libertarian Right. Tyvärr bakom betalvägg. Utdrag:
“Reinfeldt’s party, Moderaterna, once offered a more moderate immigration platform, but its libertarian wing has since gained control of immigration policy. The party has now followed its open-borders ideals to their logical conclusion. Reinfeldt himself appears to be a true believer in the libertarian open-borders ideology. In one speech to Middle Eastern immigrants, he declared that “the fundamentally Swedish is merely barbarism. The rest of development has come from abroad.”

Att göra en muslimsk version av Life of Brian är nog otänkbart i dagsläget. Filmen där Monty Python-gänget driver med kristenheten, romarna, Jesus och hans följeslagare. Det var märkligt nog en präst som introducerade mig till filmen, han tyckte den var hysteriskt rolig. Jag har sett den många gånger, senast under julhelgen, och den håller än idag. Det som kanske mest roar nu i vuxen ålder är alla de politiska grupperingarna som bekämpar romarna, fast mest bekämpar de varandra.

Under debatten om Jyllands-Postens publicering av Muhammedkarikatyrerna år 2006, sa Mehmet Kaplan följande… “Det här handlar inte om yttrandefrihet utan att man kränker människor i deras tro. Jag kan inte se någon yttrandefrihet råda i detta. Det är en provokation som inte går att stödja.” Detta uttalande är anmärkningsvärt och farligt i sig. Satt i sammanhang med gårdagens händelser i Paris blir det än värre. Mehmet Kaplan får naturligtvis tycka vad han vill – men i dag är han minister i Sveriges rödgröna regering.

Bostadsminister Mehmet Kaplan (mp) stöder inte Charlie Hebdos tryckfrihet. Han har konstaterat att det inte går att stödja karkikatyrer på Muhammed. Mehmet Kaplan sade bland annat 2006, i samband med de sk Muhammedkarikatyrerna följande: “Det här handlar inte om yttrandefrihet utan att man kränker människor i deras tro. Jag kan inte se någon yttrandefrihet råda i detta. Det är en provokation som inte går att stödja. […]

Jag gillar Fredrik Önnevall. Han har gjort många bra reportage från Kina och Asien. Han ledde programserien Kinas mat i SVT (två säsonger som tyvärr inte finns att se någonstans längre), som jag verkligen tyckte om och som min fru satt som klistrad vid. Fredrik Önnevall har ett lyssnande öra och ställer inte sig själv i centrum. Det är nästan lite ovanligt i dagens medieklimat då journalisten själv ofta ska ta plats.

Islamofobi är ett intressant ord, kanske ännu mer intressant hur det används. Ordet ska tolkas som en överdriven rädsla för religionen islam, precis som agorafobi är torgskräck, en överdriven ängslighet för öppna ytor (agora är gammelgrekiska för torg). Ofta används ordet ibland närmast synonymt med rasist, eftersom kritik mot religionen islam av någon anledning har svårt att accepteras av somliga utövare, och därmed dras debatten över på högre växlar.

Hade Charlie Hebdo kunnat ges ut i Sverige? Förmodligen inte. Den svenska lagen om hets mot folkgrupp hade förmodligen satt stopp för satir som riktar sig mot enskilda religioner. Man kan även anta att svensk tryckfrihetslagstiftning om förtalsbrott är en stoppkloss. Charlie Hebdo hade sina huvudsakliga inkomster från lösnummerförsäljning. Hade en sådan tidning över huvud taget fått distribution i Sverige? Hade tidningskioskerna låtit den stå framme? För övrigt var det inte så många år sedan Säpo och UD tvingade SD att stänga ner en webbsida med karikatyrer.

Jag gillar inte islam. Det är inget utslag av fördomar eller främlingsfientlighet. Jag har läst Koranen och konstaterat några saker. Dels att det förmodligen är den sämsta bok som skrivits. Dels att den är skriven för att vara hjärntvätt och skapa sekterism. Dels att den är full av motsättningar och bristande logik i beskrivningen av vad gudomen är och vill av människorna.

Terrordådet i Paris i går fick parisare att spontant gå man ur huse. Människor gick ut, i tystnad, i en samlad protest mot våldet, mot terrorn, och för yttrande- och pressfriheten. Även i London hölls demonstrationer.Jag hoppas att vi aldrig behöver få reda på det, men jag undrar hur Sverige hade reagerat om det varit en motsvarande svensk tidning som attackerats. En tidning som blivit känd för att häckla religioner, inte minst islam, och i synnerhet religiös extremism. Hade vi tagit den i försvar eller hukat oss?

Någon på BBC i kväll sade nog vad många känner om de extremister som dödade 12 oskyldiga människor i dag.Laugh them back into the dustbin of history where they belong!Ty det är viktigt att fortsätta skratta. Att inte förlora förmågan att driva med de jävlar som begick detta dåd.Tecknare världen över har till stöd för de mördade på den franska tidningen Charlie Hebdo ritat just satirteckningar. En fin gest och en utmärkt protest mot det vedervärdiga vansinnesdåd som riktades mot vår press- och yttrandefrihet.

Politiker och medier i väst ägnar sig nu åt att “fördöma” terrordådet mot satirtidningen Charlie Hebdos. Det är ju fullständigt meningslöst. Politiker har ansvar att skydda civila mot våld. Det är statens huvuduppgift. Pladdra leder ingenstans. Däremot vore det intressant att höra om Turkiets president Erdogan, Irans president Rouhani och andra framträdande ledare i den muslimska världen träder fram och tar avstånd från terrordådet.

Terrorism skapar skräck. Terrorism skrämmer till tystnad. Terrorism får det öppna demokratiska samhället att kväva sig självt. Det infernaliska i dagens terrorangrepp är att det kan komma att stigmatisera människor som etiketteras som muslimer – men som över huvud taget inte har med saken att göra och som ofta inte ens är speciellt religiösa. Vilket kan driva unga med invandrarbakgrund bort från samhällsgemenskapen och in mot religiös radikalisering. Islamistiska terrorister och främlingsfientliga “västerlänningar” verkar på så sätt i symbios som riskerar att skapa fler radikaliserade, militanta islamister.

I dag angreps yttrandefriheten då tungt beväpnade män attackerade den franska satirtidningen Charlie Hebdo och dödade minst tio personer, däribland två poliser. Just yttrandefriheten är en av våra viktigaste institutioner och bör därför försvaras mot alla former av kränkningar. Filmer och fotografier från dagens terrordåd spreds snabbt över internet. Yttrandefriheten ska självklart gälla, men – som Christian Christensen, professor i journalistik, skrev på Twitter – ”att sprida videon på när den franska polismannen avrättas är en rättighet du kan välja att inte använda.”

Islamistiska terrorister har verkligen ingen humor. Nu har den franska satirtidningen Charlie Hebdo åter igen utsatts för ett attentat. Denna gång uppges 12 människor ha dödats. Ett fruktansvärt dåd. Gärningsmännen ska ha ropat “Allah akbar” innan de begick morden.Detta är ett angrepp på yttrandefriheten, på pressfriheten och på fundamentala rättigheter i ett öppet demokratiskt samhälle. Tidningen har utsatts tidigare. 2006 publicerade Charlie Hebdo teckningar på profeten Muhammed, vilket ledde till rabalder. 2011 bombades redaktionen efter publicerade Muhammed-teckningar. Och i natt publicerades på tidningens Twitterkonto en satirteckning av IS-ledaren, vilket skulle kunna vara skälet till den dödliga attacken denna gång.

Den franska satirtidskriften Charlie Hebdo har utsatts för ännu ett terrorattentat. Denna gång med ett fruktansvärt pris i människoliv. Av allt att döma på grund av att några stollar anser att det kringsvävande andeväsen de tror på har kränkts. Detta är inte “bara” ett angrepp mot tryck- och yttrandefriheten. Det är ett angrepp mot vårt öppna demokratiska samhälle. Detta kommer att få många, mycket dåliga konsekvenser. I ett ögonblick som detta är det viktigt att Europa står samlat bakom våra medborgerliga och mänskliga fri- och rättigheter.