Begin typing your search above and press return to search. Press Esc to cancel.

Arpi i borgerligt kammarspel

Arpi i borgerligt kammarspel ”Ivar Arpi talar ut om hoten från extremvänstern!  Köp era biljetter nu!” Betalväggsridån går upp framför prenumerantpubliken.  Nu blir det samhällskritiskt drama utifrån en etablerad ledarskribents personliga erfarenheter av vänsterextrem terror.

In i grottan

I kulturen finner vi inte bara konst, musik och litteratur, utan också en mycket användbar värdemätare på civilisationens dagsform. I den på en och samma gång både suggestiva och dekadenta centraleuropeiska 1920-talskonsten finner vi till exempel inte bara alla kännetecken på hur de sista resterna av feodalismen dukar under för att ersättas av en liberal ordning, utan också en fingervisning om vad som komma skall.

En liten ideologisk utflykt del 3 – oikofilen känner lukten av blod och jord

När man under en lång tid har blivit serverad fullproppade dosetter så händer något egendomligt, varje ny dos slinker nämligen ner lättare och stadiet då varje dos upplevdes som ett taggigt stolpiller försvinner bort i minnets dimmigare regioner. Det är kanske hjärnans neuroplasticitet som förbättras med träning eller så kanske det är en gryende sinnessjukdom – över det får de lärda tvista – men resultatet är detsamma, den förankring man har till sin samtid släpper.

Jag skriver i Norrbottens-Kuriren om den konservativa reflexen

Genom Scrutons böcker löper som en röd tråd kärleken till det som är vackert och storslaget, som är värt att värna och slå vakt om. De är en påminnelse om att den konservativa reflexen är en positiv sådan, oavsett om det rör sig om ett landskap, ett stadskvarter eller det litterära kulturarvet: det här är någonting vackert och värt att älska, förstör det inte.

Schumpeter från höger

Schumpeter noterade här att en rationell inställning i kombination med bristfällig information mycket väl kan leda till sämre beslut än de som drivs av ”fördomar” och förknippas med ”låg IQ”.

En introduktion till Konservatismen

Utifrån mina undersökningar har jag kunnat se åtminstone fyra former av konservatism. Den första kan vi kalla fransk, den andra anglosaxisk, den tredje tysk och den fjärde inspirerad av olika idétraditioner som mer betonar andlighet och kultur som utgångspunkt än politik och som brukar kallas ”traditionalism”.

MOHAMED OMAR: Blodtörstiga turkar

En mindre bra artikel publicerades ganska nyligen, ”Rubriken om blodtörstiga turkar skulle göra Breivik glad”, den 5 februari 2020. Orrenius kritiserar tidskriften Världens historias sätt att skildra slaget vid Wien år 1683. Han tycker att beskrivningen ”blodtörstiga turkar” är olämplig. Artikelns sätt att skildra slaget skulle göra terroristen Anders Behring Breivik glad, menar han.

PATRIK ENGELLAU: Vilka är fascister?

Numera är dogmen om statens allsmäktighet allmänt accepterad och därför gör folk inte spontant motstånd mot initiativ som syftar till att ge staten ökat inflytande över samhället och människornas egna liv. Själva utgångspunkten för samtidens tänkande är att staten i princip kan lösa alla problem – arbetslöshet, skogsbränder, flytande kontinenter av begagnade ICA-påsar i Stilla Havet, nedstämdhet, neuropsykiatriska sjukdomstillstånd etc – bara den vill.

RICHARD SÖRMAN: 1900-talsfilosofin tillhör inte vänstern

Ibland ser man att vänsterkritiska opinionsbildare talar om ”vänsterns filosofer” samtidigt som man avfärdar dessa tänkare som en samling charlataner. Det är ett stort misstag. Den nya högern ska istället bemöda sig om att försöka förstå de ofta mycket subtila och inträngande analyser som gjorts inom 1900-talets kontinentala filosofi av hur människan fungerar som individ och i grupp.

GUNNAR SANDELIN: Keep your hands off her!

I artikeln beskrivs hur några transsexuella män reser omkring och läser ”normkreativa sagor” för småbarn, påhejade av den omgivande ”professionella” vuxenvärlden. Inspirationen kommer från San Fransisco och nu har turen kommit till de svenska förskolebarnen att få lyssna till identitetsöverskridande berättelser.

Jorden Anropar Karin Olsson

I efterdyningarna av SAS reklamdebacle frågar sig Expressens kulturchef och ställföreträdande ansvarig utgivare Karin Olsson: ”Hur kunde vi hamna i situationen att några tusen människor som inte har något bättre för sig än att klaga på en reklamfilm ska få bestämma hur SAS marknadsför sig?”

Torsdag 13 februari 2020

I dagens avsnitt bland annat: Coronaviruset byter namn till Covid-19, förövares utanförskapskänslor orsak till ungdomsrån med våta förnedringsinslag, SAS konstaterar att ingenting är verkligt skandinaviskt i ny reklamfilm, Paula Bieler (SD) lämnar riksdagen och alla politiska uppdrag, Matteo Salvini ställs inför rätta för sin hantering av båtflyktingar i juli 2019 samt Joe Biden väntas tappa donatorer efter katastrofalt primärvalsresultat

Andrej Tarkovskijs filmkonst

Dagens människa med ett allt mer krympande uppmärksamhetsspann skulle förmodligen inte kunna sitta igenom den första timmen av en film regisserad av Tarkovskij utan att behöva sträcka sig efter mobiltelefonen, och det är någonting som smärtsamt tydligt reflekteras i den nutida filmbranschen med sönderklippta produktioner anpassade för en allt dummare publik

Nej, alla kraschlandningar beror inte på ryska troll

Men i Skandinavien går det utmärkt att nedvärdera den egna befolkningen, och därmed de egna kunderna. Trodde man. Men SAS gick på en nit. Filmen blev snabbt viral och på Youtube ökade antalet dislikes från ett hundratal till drygt 13 000 på några timmar samtidigt som hundratals arga kommentarer fyllde SAS Facebook-flöde.

PATRIK ENGELLAU: Utträdesanmälan och inträdesansökan

På det hela taget har det varit den vite mannen med stöd av den vita kvinnan som genom uppfinningsrikedom, strävsamhet, entreprenörskap, pliktkänsla och goda värderingar under de senaste seklerna lyft världen till ett oanat välstånd inte bara för sig själva utan även för andra folk. För detta har den vite mannen fått skäll, till och med av den vita kvinnan.

Livmoderskriget, islam, kina – en framtidsspaning

Det spelar i verkligheten ingen roll hur siffrorna ser ut vid startpunkten. Har vi två olika grupper, varav den ena utvecklas med 0 eller 1% per år och den andra med 2 % eller mer varje år och det förhållandet håller i sig över tid. Då kommer den gruppen med större tillväxt att vid något tillfälle att bli större än den med lägre. Det är enkel matematik.

En reklamfilm för mycket

Att man på SAS i dagarna lyckats skjuta sig i foten medelst en herostratisk reklamfilm har sannolikt inte undgått någon som läser denna text. Vad som är intressant i denna fas av nyhetscykeln är dock vare sig filmen som sådan (alla relevanta analyser av denna var för länge sedan redan skrivna när den nu aktuella filmen släpptes) eller de reaktioner den gett upphov till, utan framför allt reaktionerna på reaktionerna.