Den intoleranta revolutionen – lansering av PK listan


De intoleranta rättvisekrigarna inom kränkthetsmaffians har under det senaste årtiondet dominerat debatten och kontrollerat mediecyklerna genom massanmälningar och twitterdrev. Deras inflytande är på uppgång—men det är blott ett synbart utslag för en mekanism som länge varit allenarådande, nämligen minoritetens diktatur (så som den kallas av Nassim Nicholas Taleb i ett av banden i hans verk INCERTO). Det Taleb så effektivt visar i sin text är hur små minoriteter kan sätta agendan för hela samhället utan att majoriteten är medvetna om vad som pågår, ja ibland till och med utan att minoritetsdiktaturen avsiktligt försöker påtvinga majoriteten sina preferenser.

Texten är en av de viktigaste som skrivits om samhällsutveckling och fundamentet till Talebs resonemang är valmöjlighetsassymmetrier—som exempel äter en jordnötsallergiker aldrig produkter som innehåller jordnötter, men icke-allergiker kan äta jordnötsfria alternativ. Har du en nötallergiker i gruppen kommer därmed förmodligen hela gruppen anpassa sig och äta jordnötsfritt eftersom alternativet är besvärligare.

Det låter måhända inte så uppseendeväckande, men det blir desto mer intressant när man undersöker hur mekanismen påverkar attityder och preferenser systematiskt från individer till grupper. Om en person i en familj bestämmer sig för att bojkotta GMO (genetiskt modifierade produkter) kommer resten av familjen gå med på att rata GMO, det både minskar friktionen och eliminerar besväret med att laga dubbla måltider. I grannskapet blir det känt att familjen inte äter GMO-produkter och vid nästa grillfest så ser värden till att handla GMO-fritt. Affärerna i lokalområdet snappar upp trenden och slutar sälja GMO-produkter och så fortsätter det.

Exemplet är förstås förenklat och preferenser tar längre tid att sätta sig men orsakssambandet är fullt tänkbart. Det Taleb anför som kriterier för att ett helt land ska drabbas av en minoritets effekt kan sammanfattas i tre punkter:

Minoriteten är fullständigt intolerant mot alternativ som inte är enligt deras preferenser,
anpassning till minoritetens önskemål kostar i varje steg inte mycket ekonomiskt eller emotionellt,
minoriteten är relativt utspridd över hela landet.

Effekten påverkar inte bara produktutbud utan den formar även vårt språk och i slutändan hur vi resonerar. Betänk dessa exempel från den svenska vokabulären: Chokladboll. Romer. Funktionsvariation. Nyanlända. Ensamkommande.

Hur blev det så? Låt oss stanna för ett ögonblick vid ordet chokladboll. Troligtvis har det alltid funnits en liten minoritet som tyckt illa om benämningen negerboll, men de har under de 60-70 år som bakverket existerar likväl knutit handen i fickan och ätit negerboll när det serveras, under 90 talet förändrades det dock när en kränkthetsmaffia började växa fram. Kränkthetsmaffians medlemsantal var, och är, inte särskilt stort men de är fanatiskt intoleranta. När en Picciotto ser en negerboll på ett konditori så kommer hon inte bara vända på klacken och dricka sin mocaccino någon annanstans, med en viss sannolikhet kommer hon även konfrontera konditorn och ställa till med en besvärlig scen. Innan pulsådern på hennes pannan slutat bulta så har hon dessutom postat sitt rättmätiga vrede på twitter, kontakta sin Capo inom media (typexemplet är Sjöbo konditori härvan) och kanske även involvera några knölpåksbeväpnade grobianer från AFA för att vandalisera etablissemanget.

Både konditor och kund står inför ett asymmetriskt val. Konditorn vet att majoriteten av vanliga Svensson inte har några problem med att äta chokladbollar samtidigt som det är förenat med risk, ja det kan till och med bli våldsamt eller juridiskt problematiskt om konditorn säljer negerbollar. Som vanlig kund vet man att om man frågar efter en negerboll kan man skambeläggas i ett offentligt sammanhang, men det alltid är säkert att be om en chokladboll. Slutresultatet blir att inget fik i Sverige längre serverar negerbollar. En försvinnande liten minoritet, framförallt inom media, har därmed gjort bruket av benämningen negerboll omöjlig trots att den överväldigande majoriteten anser att det är trams. Man kan idag inte säga negerboll vid fikabordet utan att ens kollegor börjar skruva på sig besvärat.

Ibland kan de språkliga förändringarna ske mycket snabbt, som när det visade sig att de ensamkommande flyktingbarnen behövde benämnas som ensamkommande ungdomar vilka sen blott blev ensamkommande. Oviljan att stöta sig med någon har fått oss alla att säga nyanländ istället för invandrare. Själva begreppet svensk har helt och hållet bytt innebörd för att de som använder ordet inte ska råka exkludera en enda person från att kunna bli svensk.

Minoritetseffekten förändrar alltså inte bara utbudet i affärer, dess betydligt signifikantare påverkan är att det är mekanismen genom vilken språk, moraliska normer och tankemönster etableras. Föregående mening tål att upprepas eftersom det är så viktigt, moraliska normer etableras inte genom gruppkonsensus utan de härstammar från minoritetsdiktaturen!

Mekaniken framgår med tydlighet här, oavsett var man står i sakfrågan. Om man vill veta mer kan man läsa Talebs text eller ännu hellre köpa Skin in the Game.

Tänker man i termen av minoritetseffekter så klarnar mycket av händelserna under det föregående årtiondet. Sett ur den synvinkeln är det inte alls konstigt att debattklimatet har blivit ängsligt och att svenska storföretag idag håller på med trams som mångfaldsträning och har instiftat “Diversity and Inclusion officer” som topposition. Det förklarar varför kulturmarxism och tredje vågens feminism har erövrat media och politik och hur RFSL/RFSU kunnat få fria tyglar att bedriva sexuella experiment med dagisbarnens könstillhörighet och attityder. Rättviseförmedlingen framstår i kontexten som den mest briljanta, underdogförklädda, maktapparat som startats på den här sidan millennieskiftet.

Utrustad med vår nya visdom kan vi även blicka frammåt och förutspå att könssegregerade skolor och badhus kommer att bli allt vanligare samt att böneutrop från minareter kommer ljuda över de flesta svenska större tätorter inom tio till tjugo år—om intoleranta minoriteter fortsatt tillåts ha detta fullständigt ohejdade inflytande. Redan idag ser vi hur klan och sharialagar gör sitt intåg vid domstolar  i Sverige.

Tyvärr har den moderna västerländska kulturen i allmänhet och den svenska i synnerhet visat sig ha ett väldigt dåligt immunförsvar mot minoritetseffekter. Vi har blivit en oerhört tolerant kultur och det riskerar leda till vår undergång. Förmenta liberaler gör situationen värre genom sin tendens att blanda korten i frågan om vad som är önskvärt med det faktum att människor bör vara fria att agera efter eget huvud. Det stämmer i sak, men ageranden kan fortfarande vara förkastliga och dåliga, och de kan definitivt falla under kategorin “saker som högljutt bör kritiseras”.

Hur kan vi vända trenden och vinna över intoleranta minoriteter? Medvetenhet om fenomenet är nödvändigt, och det gör också att det är enkelt att kopiera strategin och mekanismerna till vår fördel—att bli den starkaste intoleranta minoriteten! På sätt och vis gör det vårt jobb mycket lättare, vi behöver inte slösa energi på det monumentala jobbet att konvertera majoriteten av svenskar till ett frihetligt konservativt synsätt, det vi behöver göra är att diskriminera allt och alla som inte är moraliskt uppbyggliga enligt våra värderingar.

Martin och Boris hade en intressant diskussion om detta i radio bubb.la (lyssna på inslaget nedan) som säger allt man behöver veta om hur man ska agera i sitt privatliv. Jordan Peterson har på ett liknande sätt förklarat hur man bör agera på sin arbetsplats. Det som bör tilläggas är en strategi för hur vi som konsumenter ska agera. Företag är oerhört lyhörda och livrädda för drev vilket vi till fullo bör utnyttja och att rösta med plånboken är ett av de kraftfullaste verktygen vi förfogar över.

Om ett bilmärke anlitar civilisationens fiender, om ett filmbolag använder sig av skådespelare med rutten karaktär, om en bank förespråkar storstatlighet, om ett evenemangscenter hyr ut lokaler till partier som vill bryta ned sunda värderingar — då ska vi skoningslöst bojkotta dem. Köp aldrig mer Audi, titta inte på Altered Carbon, ta bort dina besparingar från Avanza, ät inte på Subway.

Den intoleranta revolutionen kan inledas med att vi inte lägre frivilligt göder monstren. Skär bort dem ur ditt liv, jaga ut dem från din arbetsplats och ta ifrån dem den ekonomiska makten! För att kunna göra det effektivt måste vi veta vad vi ska bojkotta och därför har vi startat PK-listan. Det är fritt fram för vem som helst att rapportera de nedbrytande företeelser ni ser runt er i vardagen. Listan växer fram när dekadenta fenomen rapporteras av oss alla, och blir en bra fingervisning gällande vad vi ska diskriminera. Diskriminera mera!

PK-listan

 

4 Comments

Add yours
  1. 1
    Tolerant tallefjant

    Smart. Listan borde dock få en mer överskådlig utformning och bli mer av en sökbar databas, som jag förstår det är det just nu bara en sida med länkar till blogginlägg rörande “PK-representanter”?

    Gör en tabell. Kolumn A: namn på företag/person/organisation. Kolumn B: Sammanfattning av PK-beteende. Kolumn C: Relevants sökord/hashtag. Kolumn C: Länk till mer info om ärendet.

    Bra med info om Avanza och Claes Hemberg, hade missat det. Ska se över alternativa banker att flytta mina besparingar till. Listan har redan tjänat sitt syfte.

    • 2
      Johan Simu

      Tack för feedback! Vi kan helt klart vidareutveckla konceptet och finslipa sökfunktionaliteten och dina förslag är bra! Det är något som kommer växa fram när mer rapporter ramlar in och mängden blir svårare att överblicka.

      Den enkla sökrutan som finns nu är dock rätt kraftfull men än så länge onödig eftersom alla rapporter rymms på en sida.

      Kul att du fick upp ögonen för Avanzas PKerier!

  2. 3
    JAN BENGTSSON

    När vi har Muslimer i skolan,
    då slutar man servera fläskkött,
    ärtsoppa med fläsk osv…

    Bara torra nötköttbullar e kycklingköttbullar alternativt vegetariska…

+ Leave a Comment