“Det här har vi aldrig sett eller upplevt tidigare.” Migrationsverkets ställföreträdande generaldirektör Mikael Ribbenvik är tydlig i kvällens Rapport. Det asyltryck som Sverige just nu upplever är unikt. Det historiskt höga asyltrycket mot Sverige ställer enorma krav på kommunerna. I fredags fick jag via jobbet veta att Stockholms stad har samlat sin krisledning för att hantera trycket från det växande antalet ensamkommande barn/ungdomar som kommer och som kommunen ansvarar för (olikt de vuxna vars ansvar är Migrationsverkets initialt). Tidigare kom ungefär tio ensamkommande i veckan. Nu kommer 50 – om dagen.

Uppskattningsvis kommer vi de närmaste fem åren att behöva minst 460.000 nya lägenheter i Sverige. Och då har Boverket ändå inte tagit hänsyn till den tilltagande flyktingströmmen. Regeringen planerar under samma tid för 250.000 nya lägenheter. Det kommer alltså att fattas minst 210.000 bostäder. Detta om fem år, trots att bostadskrisen är akut. I söndagens SVT Agenda försökte man ställa bostadsminister Mehmet Kaplan (MP) till svars. Men man fick inga begripliga svar. Det blir inget. Det kommer helt enkelt inte att finnas tillräckligt många nya lägenheter.

Verkligheten överträffar dikten brukar man med skämtsamt allvar säga. Tyvärr är det allt för ofta sant. SvD hade i veckan en intressant debattartikel om äganderätt och strandskydd. Den är skriven av Clarence Crafoord och Anna Rogalska Hedlund, båda jurister på Centrum för Rättvisa, inlägget handlar om ett verkligt rättsfall där de båda försvarar en markägare. Ola Hjelm har köpt en tomt på 1600 kvadratmeter och bygglov från kommunen. Men länsstyrelsen sa nej, med hänsyn till strandskyddet. ”Stranden” är en vassbemängd liten insjö 160 meter från den tänkta platsen för byggnaden.

“Jesus ville driva ut månglarna ur välfärden.” – Göran Greider på Twitter. Det var inte det enda Jesus ville, så Göran Greider gör väl bäst i att följa Jesu påbud i övrigt också. Copyright (c) 2015 I fablernas land (Twitter, Facebook). Återpublicerad med stöd av cc-licens. Satirtecknaren I fablernas land är från och med idag också publicerad som ledarsatir hos Schibsted/SvD. Välförtjänt och kul tycker jag, och gratulerar till I fablernas land. Kvalitet lönar sig.

Det är en märklig tid vi lever i. Polaristeringen i Sverige har aldrig varit större under mitt liv. Och den drivs på av de mäktiga, de som styr samhället i politik och media. Samtidigt medger de som ingår i denna maktsfär att de inte vet vad som ska göras när tusentals människor från Mellanöstern och Afrika kommer till landet. I fredags var jag på en inofficiell träff där en av riksdagspartiernas talesperson i migrationsfrågor medverkade.

Ni kanske minns SVT:s reportage från Rinkeby, där Mona Walter (tidigare muslim, numera kristen) och SVT:s filmteam angreps verbalt och deras bil fick utstå äggkastning. Inslaget bekräftade den bild som många har skvallrat om i åratal men som medierna och det politiska etablissemanget velat dölja: att delar av Sverige har förvandlats till… något annat. De bevingade orden “Det här är inte Sverige!” har skurit genom de sociala medierna sedan Aktuellt-inslaget sändes. Den som besöker Rinkeby får nog hålla med. Det är åtminstone ett väldigt annorlunda Sverige.

“Den svenska bostadsbristen är en ursvensk uppfinning som funnits med oss sedan långt före Syrienkriget, men immigrationen sätter oförmågan i blixtbelysning.” – Viktor Barth-Kron. Bonnier/DN:s Viktor Barth-Kron totalsågar svensk bostadspolitik, eller snarare frånvaron av en sådan i en krönika hos DN. Tyvärr är i princip hela krönikan så välskriven att det inte finns någon enskilt citat som gör den rättvisa.Den enda politiken man har är att stödja byggandet av sk Kaplanslum, dvs undermåliga bostäder utan långsiktig plan eller planering.

Alliansen sänkte skatterna med ungefär 130 miljarder kr under sin tid vid makten. En rad skadliga skatter avskaffades eller gjordes om, inkomstskatterna för alla som arbetar sänktes rejält. I dag har Sverige en skattehöjarregering som hittills utannonserat skattehöjningar på 30 miljarder kr. Och det kommer mer, var så säkra. Ekonomifakta berättar att om regeringens nästa budget går igenom, vilket den enligt Decemberöverenskommelsen kommer att göra, får Sverige världens högsta marginalskatt på galna 60 procent.

Det Sverige vi kallar demokratiskt är inte detsamma som det Sverige där alla myndiga svenskar fick rösträtt 1924. Då var demokratin ett förbund mellan staten och individerna. Från 1932 skedde en ändamålsglidning. Alltmer blev Sverige ett korporativistiskt land, medborgarna har blivit tvingade att tillhöra en grupp, en korporation, för att kunna påverka politiken, eller för att inte utsättas för övergrepp av byråkratin.

I SVT:s politiska fredagspanel talade man om regeringsförklaringen som statsministern lämnade vid riksdagens öppnande i veckan. Då sa Lars Ohly följande:
– Vad vill Stefan Löfven med vårt land? Någon form av vision. Vad är de stora problemen och hur ska man angripa dem? När det gäller de sociala orättvisorna så kom han bara att skruva lite på olika kranar men han talade inte om vad han egentligen vill. Vi skulle behöva en social rättviseutredning som också hade till uppgift att lägga förslag på hur vi skulle kunna minska skillnaderna, för de har ökat katastrofalt i vårt land.

Det är så mycket annat nu, men det är värt att notera att Grekland går till val på söndag. Igen. Det ser ut som om Ny Demokrati har en knapp ledning framför Syriza. Men allt är väldigt osäkert. Om Ny Demokrati vinner, då är cirkeln sluten. Grekland har förlorat tid, pengar och anseende – men får då i vart fall en regering som förstår enkla ekonomiska samband.

Diskussionsklimatet i vårt land är märkligt.När det gäller invandring, integration och flyktingsituationen – så hanteras i princip inte de relaterade sakfrågorna. De flesta är överens om att något slags åtgärder krävs, till exempel vad gäller bostäder och tillträde på arbetsmarknaden. Men ingen tycks ha något konkret att komma med. Nada. Istället handlar allt om hur man skall förhålla sig till Sverigedemokraterna. Denna meta-debatt tycks just nu vara mer central än de verkliga och viktiga frågorna.

Jag har vid flera tillfällen sett människor dra paralleller mellan dagens invandring till Sverige och den stora utvandring som skedde från Sverige till Amerika.

Jag tycker att jämförelsen haltar.

Det fanns nämligen ingen välfärdsstat i Amerika, utan de som ville komma in i landet förväntades försörja sig själva och fick också visa att de hade möjlighet till detta.

Miljöminister Åsa Romson vill ha fler solceller på hustaken. Trots att solceller inte gör vare sig någon miljönytta eller ekonomisk dito vill hon kasta många miljoner i skattepengar i subventioner till dem som monterar solceller och därmed perverterar elmarknaden. Miljöpartisterna vill fortfarande stoppa förbifart Stockholm och istället lägga pengarna på lokal kollektivtrafik. Trots att det handlar om helt skilda trafikslag. Det är mycket liten andel kollektivtrafik som kommer att trafikera förbifarten. Däremot kommer förbifarten att ge mer plats för kollektivtrafiken i Stockholm. Men så tänker inte miljöpartister.

“Vinden har vänt.” – Henrik Arnstad. Nu visar hela fyra opinionsundersökningar, samtliga genomförda efter den sk “flyktingkatastrofen” blev medial, att Sverigedemokraterna går framåt mer eller mindre kraftigt trots att “vinden har vänt”. Det handlar om TV4/Novus (telefonintervjuer), Metro/YouGov, Nyheter Idag/Sentio och Aftonbladet/Inizio. Gårdagens nya opinionsundersökningar var alltså TV/Novus, där SD gick framåt 1.4 procentenheter, och Metro/YouGov, där partiet ökade med 2.1 procentenheter och som största parti får 27.3% av opinionen. Flyktingfrågan hamnade också som den viktigaste frågan för opinionen rapporterar Metro.

Med den rödgröna regeringens förslag kommer Sverige nästa år att få världens högsta marginalskatt, på 60 procent. Att vänstern och gröningarna höjer skatten är kanske inte så mycket att förvånas över. Däremot är det anmärkningsvärt att de borgerliga partierna låter dem göra det. Allianspartierna skulle nämligen kunna stoppa skattehöjningen. Men de väljer – i enlighet med Decemberöverenskommelsen – att inte göra det.

Ironin i att ett vänsternätverk med namnet “Allt åt alla” lägger ned sitt frivilligarbete på grund av resursbrist. Ibland blir verkligheten helt enkelt för verklig. Även för drömmare och idealister.

Sveriges Radio hade i Studio Ett idag något så ovanligt som ett inslag som problematiserade folkvandringen från Mellanöstern och Afrika till Europa, Positiv drevjournalistik? Med anledning av att den invandringskritiska opinionen ökar och att Sverigedemokraterna fortsätter att växa (i ny YouGov-mätning når partiet 27,3 procent mot 21,8 för S och 20,0 för M) frågar sig Studio Ett om medierna missat att skildra den oro som finns, den delade opinionen och ökande polariseringen. På tiden kan man tycka.

Nya siffror från OECD-ländernas skoltester PISA, visar att svenska barn som surfar 2 – 4 timmar om dagen klarar sig bäst på PISA-testerna. Detta går tvärt emot de rubriker som felaktigt cirkulerat i media, som antyder att datoranvändande sänker elevernas prestationer. På samtliga testområden presterar just barnen som surfar 2 – 4 timmar om dagen på sin fritid sig bäst. Barn som använder dator extremt mycket, dvs sex timmar eller mer klarar sig sämst.

Den långa regeringsförklaring som statsminister Stefan Löfven lämnade i riksdagen igår skiljer sig på vissa punkter dramatiskt från förra årets bombastiska och självbelåtna. I den nya regeringsförklaringen var allt tal om att Sverige röstat fram vänsterpartierna borta. Allt tal om vinstförbud i välfärden var borta. Istället talade han om att fusk med bidrag ska bekämpas. I ledare i Dagens Industri skriver PM Nilsson, Löfven bör fortsätta sin resa högerut:
Den vänstervind som LO-etablissemanget då och då hoppas på är sakpolitiskt omöjlig att navigera efter och leder bara till väljarflykt. Att Stefan Löfven kämpar för att pressa tillbaka vänstern i det egna partiet går inte att ta miste på. […]

Den uppmärksamme kanske noterade att Stefan Löfven vid gårdagens högtidliga öppnande av riksdagen bar en svensk flagga på kavajslaget, inte den socialdemokratiska partisymbolen. Detta är ovanligt för en svensk statsminister. Men det var ingen slumpmässig händelse utan en del i en strategi som statsministern nu genomför. Löfvens tonläge under det senaste halvåret har varit intressant. Han har lanserat begrepp som “utvecklingsmoral” med betydelsen att alla har en moralisk skyldighet att utvecklas för att göra sig anställningsbar på en föränderlig arbetsmarknad.

The Fraser Institute har gett ut sin årliga sammanfattning av ekonomisk frihet i världen. De ekonomiska parametrar som undersöks är valfrihet på individnivå, frivilligt utbyte av varor och tjänster, fri tillgång till affärsområden och att där konkurrera, samt säkerhet för sin person och privata egendom. Data i undersökningen är från 2013. Av 157 undersökta länder ligger Sverige nu på 42:a plats, sju placeringar ner från året innan! Sedan undersökningen år 2000 har Sverige fallit 22 placeringar! Mer än hälften av de pengar som spenderas inom BNP är politiskt beslutade. Det är högst i världen.

Miljöpartiregeringens dränering av 1 700 MSEK SEK i en extra utdelning, som beslutas nästa vecka, innebär att SJ måste låna en miljard kronor eller sälja av tillgångar. SJ:s kassa är nämligen bara på 345 miljoner kronor och det finns alltså inte likvida medel att dela ut 1 700 MSEK kronor med. Förstärkningen av statskassan med 1 700 MSEK handlar alltså om att låna pengar till statens utgifter.Enligt bolagets årsredovisning för 2014 var bolagets kassa den 31:a december 345 MSEK. Därtill hade man övriga kortfristiga placeringar på 760 MSEK.

Dagen efter regeringsförklaringen – och nationen är lite smådeppig. Vilket kan bero på att svenska folket ängsligt förväntar sig att politikerna kommer att lösa alla deras problem och vara alla goda gåvors givare. Men välstånd fungerar inte på det sättet. Politik i allmänhet och rödgrön politik i synnerhet minskar människors frihet, motverkar entreprenörskap och håller tillbaka tillväxten.Hur mycket de än sänder runt pengar i skatte- och bidragssystemen, så kan politiker inte skapa välstånd. De kan fördela andra människors pengar.

Jag har hittills, trots flera förfrågningar, tackat nej till att uttala mig i frågan om näringslivet och Sd. Som en del i näringslivshögern och som en profilerad förespråkare för antirasism och fri invandring känner jag dock att jag vill göra några – ska sägas, högst personliga – kommentarer. För det första: För Svenskt Näringslivs del är det självklart att de ska försöka påverka även Sverigedemokrater i frågor som rör medlemmarnas villkor. Allt annat vore tjänstefel.

Råkade höra med ett halvt öra på Ekot (nyheterna i radio, för er kids som inte känner till det fenomenet) att regeringen vill lägga en massa pengar på att få folk att cykla mer. Samtidigt är det 14% tull på cyklar och inte mindre än 48.5% extra strafftull om cykeln råkar vara tillverkad i Kina. Med andra ord, Biltemas cykel för 999 kr skulle kunna kosta 499 kr hur enkelt som helst.

Regeringen och Folkpartiet tänker fel om tvingande kommunalt mottagande av flyktingar (=asylsökande som fått uppehållstillstånd). Det är helt enkelt inte möjligt för många kommuner att ta emot flyktingar, då det inte finns bostäder till dessa och några tvingande lagar kommer inte trolla fram dessa bostäder, än mindre arbetsplatser. Riksdagsmannen Hanif Bali (m) har tittat på siffrorna och menar att man bör justera ett eventuellt mottagande utifrån arbetande kommuninvånare och inte utifrån befolkningen.

EU-Kommissionen försöker desperat hålla sig utanför bråket om datalagringsdirektivet. Men genom att göra detta sviker den sin roll som EU-fördragens väktare. Fegt och osnyggt. Som vanligt gäller reglerna i EU bara när de passar maktelitens intressen.

En halv miljon människor står i Stockholms stads bostadskö. Även om Bostadsförmedlingen uppger att endast runt 15 procent är aktivt sökande, betyder det att över 65 000 personer i Stockholm är i mer eller mindre akut behov av en bostad. I dag, inte om sju år. Och många fler bostadslösa står inte ens i kön. Boverket uppskattar att det behöver byggas 430 000 bostäder till och med 2020 (det år då Sverige även ska ha EU:s lägsta arbetslöshet, för övrigt). Regeringen har satt som mål att bygga 250 000, vilket alltså är helt otillräckligt.

Känner att det bara är en tidsfråga innan någon fejkar till en webbpanelundersökning riktigt ordentligt. Möjligen går det inte att använda robotar, men det lär inte ta lång tid för att höja något partis röstetal manuellt. Och det är problemet när mätningar får större betydelse – insatserna blir också betydligt större och det börjar löna sig att manipulera mätningarna. Håller det för väldigt osannolikt att SD skulle ha 27,3 procent, som i YouGovs undersökning. Novus undersökning som visar 20,8 ligger nog närmare sanningen. Det är också mycket, men inte fullt så mycket.