“Slutsatsen bör bli att migrationshanteringen havererar nästa vecka. Resultatet blir en av tre möjliga utfall. […] 3. Invandringen släpps helt ultraliberalt fri och vem som helst släpps in i landet och kan de facto stanna så länge de kan ordna uppehälle (kåkstad ala romerna) och försörjning. 1. eller 2. är omöjliga då man har målat in sig i ett hörn med humanitär stormakt och öppna hjärtan och samarbetar inte med rasister. Då det helt enkelt saknas infrastruktur att hantera dessa strömmar blir resultatet därmed 3. […]”

Migrationsverket varnade för att oktober skulle bli “svår” ur boendesynpunkt. Och mycket riktigt: redan nästa vecka räknar Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, att det första tältlägret för asylsökande sätts upp i Sverige. Det som inte har skett sedan flyktingmottagandet från Balkan i början av 90-talet är nu åter verklighet.

Den vanligaste gated communityn i Sverige är en bostadsrättsförening eller hyreshus med portkod och låst port och gård. Tydligen debatterades sk gated communities i SVT:s sk debattprogram Debatt igår. Vilket kan väcka funderingen om en riktig gated community är möjlig i Sverige. Svaret måste bli nej, då löneläget helt enkelt inte gör det möjligt.

Nybloggat på HAX.5July.org:Economic evolution, technology and politics »Måhända att politik slår pengar – men teknik slår politik, som Jan Stenbeck en gång uttryckte saken. En betraktelse om teknisk utveckling och den nya delningsekonomin.

Asylinvandringen sägs, om vi får tro public service och Aftonbladet, bidra med ett veritabelt kompetensregn över Sverige. Men om det är någonstans det behövs kompetens just nu, är det i riksdag, regering och statliga myndigheter. Vart tog kompetensen vägen? Professionalismen? De sansade rösterna? Någon har sagt att dagens politiker är för unga. Och ja, Gustav Fridolin är fortfarande lillgammal, Ebba Busch Thor har inte ens fyllt 30, Jimmie Åkesson är inte heller lastgammal. Många makthavare går direkt från ungdomsförbundet och in i rikspolitiken utan att ens ha snuddat vid den riktiga arbetsmarknaden.

Varför lät partiledningarna i Alliansen Decemberöverenskommelsen falla, om man inte vill använda sina mandat i riksdagen att påverka politiken? Det är fullständigt obegripligt att skrota DÖ men sedan ändå inte göra något. Då har man både sålt smöret och tappat pengarna. DÖ tvingade på S ett antal regler mot att Alliansen inte skulle sänka budgeten. Att då bryta DÖ, och frigöra S, för att sedan ändå inte sänka budgeten är ren idioti.
Den linje Anna Kinberg Batra hade i gårdagens partiledardebatt betyder att Alliansen tar semester från politiken i tre år.

Till dags dato har 122 länder lämnat sina förslag på vad COP21 ska besluta för att rädda klimatet. Längst går kanske Bolivia, vars kommunistiska ledare Evo Morales förklarar att för att rädda klimatet måste kapitalismen krossas. Redan till klimatmötet i Köpenhamn 2009 hade Bolivia föreslagit att en internationell domstol för att döma i brott mot klimatet skulle inrättas. Nu förnyar man det kravet. Se även gårdagens inlägg om att höga jurister konfererat om att göra det olagligt att ifrågasätta klimathotet.

Henrik Mitelman skriver hos Bonnier/DI (betalvägg) att utländska investerare nu börjar dra öronen åt sig angående investeringar i Sverige eller svenska obligationer. Detta på grund av den pågående asylkrisen och bostadsbubblan, och politikernas oförmåga att hantera detta. Jag har de senaste veckorna skrivit att något sådant här riskerar att hända och nu är det tydligen på gång. Snabbare än vad jag trodde. Mitelman skriver bland annat nedanstående och nämner också framtida underskott på hundratals miljarder kronor, samt att migrationsfrågan är så känslig i landet att i princip ingen makthavare analyserar de ekonomiska konsekvenserna, eller vågar ta tag i frågan.

OKG avvecklar nu två av tre reaktorer i Oskarshamn i förtid rapporterar Public Service/SR. Det handlar om O1 och O2, där O2 inte kommer startas upp igen inför vintern. Ringhals stänger nu reaktorer 2019 och 2020 och därmed försvinner 40% av de svenska kärnkraftsreaktorerna till 2020 utan ersättande kraftproduktion. Grovt räknat blir Sverige av med 18% av sin baselproduktion samtidigt som vi beslutat att ta emot 100 000-tals nya invånare om året. SR skriver:”Konkret innebär beslutet att reaktor 2 inte kommer att återstartas och de miljardinvesteringar som gjorts där går till spillo. Även reaktor 1 kommer så småningom att stänga – men exakt när det sker är inte klart ännu.

Sverigedemokraterna låter meddela att de kommer att ändra fokus från arbete i riksdagen till att kampanja mot invandringen runt om i landet – syftande till en folkomröstning i frågan. Och så skall SD köra en mediekampanj i andra länder, som syftar till att bromsa flyktingströmmen till Sverige. Frågan är hur en folkomröstning är tänkt att se ut, i praktiken. Ett ja eller nej till invandring säger i sig inte så mycket som man kanske först tror. Kommer det att gälla all invadring?

Sveriges Radio berättar att Danmark ämnar skärpa kraven för att få danskt medborgarskap. Det ska nu bli “ännu svårare” (neutral beskrivning där). Dansk Folkeparti och Socialdemokraterna har enats om att det ska ställas högre krav på språk- och samhällskunskap. Därtill ska den sökande ha varit självförsörjande i fem år. Exakt vilka krav som ska ställas kan man diskutera fram och tillbaka. Som make till en person från ett utomeuropeiskt land har jag kommit fram till att språkkrav inte är rätt väg att gå.

Statsminister Löfven hotar med flyktingstopp, han yrkar på att flyktingarna ska omfördelas inom EU, och att andra länder ska ta sitt ansvar. Han säger vidare:
Det innebär att Sverige inte kommer att fortsätta ta emot sin del så länge andra länder inte gör sitt. Det kommer jag vara väldigt tydlig med för nu är det på allvar. Sverige kan inte göra allting. Det finns måhända ett smärre fel i resonemanget, och det är att alla dessa flyktingar faktiskt vill framförallt till Tyskland och Sverige.

Det har de senaste dagarna startas två svenskspråkiga podcasts med frihetlig inriktning. Den näst senaste är Rothbardinstitutet diskuterar och den allra färskaste är Den andra dimensionen, vilket gör att det nu finns hela fem stycken aktiva podcasts. Nedan så finns det en lista över dessa fem:

Det var länge sedan utanförskapet var på tal i svensk politik. Så det är väl dags att uppdatera utanförskapssidan. Den finns faktiskt kvar, även om jag inte har den i menyn längst upp längre. Så vad har egentligen hänt med utanförskapet? Sjukfrånvaron stiger och migrationstrycket är högt – borde inte det rendera ett högre utanförskap? Men, nej. Utanförskapet – antalet helårspersoner som försörjs av ersättningar och bidrag – ligger stadigt runt 800 000. Ungefär 200 000 färre än när Alliansen tillträdde 2006. Från 986 922 i september 2006 till 791 432 förra månaden.

I alla fall så lyssnar jag på en debatt i SR:s Studio 1 mellan Stefan Jonsson, professor vid Linköpings universitet, Tino Sanandadji, doktor i nationalekonomi vid University of Chicago samt Lars Trädgårdh är med och säger en rad vettiga saker. Trädgårdh säger en rad vettiga saker och Sanandadji säger det han brukar. Men det är över vad Jonsson säger som jag häpnar. Med en föraktfull ton inleder han med att säga att Sanandadji är ideologisk för att sedan dra en rad normativa och ideologiska argument.

Flyktingströmmen visar inga tecken på att avta. Tvärt om. Och från kommuner och landsting kommer signaler om att saker och ting är på väg att gå över styr.

Att Sverige har stora svårigheter med att absorbera och integrera människor som invandrar från andra länder är en gammal nyhet. Redan 1992, under den förra stora asylströmmen till Sverige, skrev Mauricio Rojas en text som kritiserade Sveriges brister och oförmåga. Hans kritik är förbluffande relevant än i dag, nästan 25 år senare. Skillnaden nu är att läget är mycket allvarligare och betydligt mer akut.

För en tid sedan begärde ett tjugotal amerikanska forskare att president Obama skulle tillämpa maffialagar (de sk. RICO-lagarna) för att tysta klimathotskritiker. En möjlighet som den lagen ger är att åtala folk som innehar offentligt ämbete men ändå tar emot pengar från annat håll.

Vi lever i intressanta tider. Det får man ändå tillstå. Men också förbryllande. I dag var det partiledardebatt i riksdagen, och föga förvånande var asylmottagandet en fråga som upptog en hel del av debattörernas tid. Jimmie Åkesson uppgav att han kände hopplöshet, och det är nog en känsla som delas av alltfler i dagsläget.

I riksdagen ger Jimmie Åkesson besked om att Sverigedemokraterna röstar på Moderaternas budget när deras eget förslag fallit, och om de tre övriga Allianspartierna också gör det i slutvoteringen kan man anta en borgerlig budget istället för regeringens.

Kristdemokraternas Ebba Busch Thor gick idag ut med att hon vill se en alliansgemensam budget, som potentiellt kan fälla regeringens budget. Moderaternas Anna Kinberg Batra förtydligar dock att hon avser att stöda regeringens budget och inte invända ens mot några detaljer.

KD vill se en gemensam borgerlig budget senast om ett år. SD kan tänka sig att rösta på Moderaternas budget (som skulle kunna bli motförslag mot regeringens budget vid en kontrapropositionsvotering) redan nu i höst. Det ser hotfullt ut för den rödgröna regeringen. Men, den räddas av Allianspartiernas bristande vilja och förmåga.

Jag noterar med stigande förundran nyheten om att 750 flyktingar skall inkvarteras i Riksgränsen och intilliggande Björkliden. Detta är tänkt att ske fram till dess att skidsäsongen däruppe börjar, i februari – då man avser att återgå till ordinarie verksamhet. Om du inte vet hur det ser ut, då har du Riksgränsenanläggningen på bild ovan. Den ligger på samma breddgrad som Kolahalvön och Alaskas nordspets. Det är i allt väsentligt en polarstation – under midvintern omgiven av snöstorm i minus 40 grader och evigt mörker.

Nu kommer räkningen till Vattenfalls kunder för Nuonaffären. Det är enkelt att lösa ekonomiska problem när man har monopol på elnätet. Bara att höja nätavgiften. Samma lösning lär företaget använda för att täcka de pengar som saknas vid avvecklingen av den tyska kärnkraften. “Zhalen bitte!”. Att svenska staten inte har något emot detta är lätt att förstå. Som ägare till konkursboet ställs den inför två alternativ – att höja skatten eller att höja elnätsavgifterna. Staten föredrar det senare – av naturliga skäl. Man vill ju inte få skulden för det man ställt till med.

Sveriges riksdag ska vara folkets högsta beslutande organ. Men partierna låter sig representeras av dem som inte upprätthåller lag och ordning. Ledamoten Daniel Sestrajcic (V) polisanmälts och misstänks bland annat för våld mot tjänsteman.

Tittade lite i Socialstyrelsens publikation Öppna jämförelser av ekonomiskt bistånd och noterade att det i genomsnitt går 33 biståndshushåll på varje socialsekreterare som arbetar med försörjningsstöd (eller heter det möjligen enbart “ekonomiskt bistånd” numera). Tydligen tvingas man med jämna mellanrum döpa om stödet. Först hette det “socialbidrag”, sedan blev det “försörjningsstöd” och nu är det “ekonomiskt bistånd”. Bara man inte blandar ihop det med det andra “biståndet”, som jag fortfarande kallar “U-hjälp” – trots att det också bytte namn för många år sedan.

I går samlades beslutsfattare efter regeringens inbjudan på någon slags galaliknande spektakel om flyktingkrisen. Bland annat sjöng en kör ”halleluja” och hashtagen #sverigetillsammans introducerades för folket. Gott om realpolitik var det dock tyvärr ont om.

Finansminister Magdalena Andersson (S) är orolig att Alliansen ska agera på samma sätt som Socialdemokratin gjorde året före valet, då man tillsammans med Sverigedemokraterna stoppade en sänkning av inkomstskatten. Man bröt ut en del av budgeten och eftersom kostnaderna inte ökade ansåg man det vara inom ramen för riksdagens regelverk.

Facebook blir allt mer dominerande som aktör bland sociala media. Men hur kommer företaget att utvecklas? Kommer Fejan att bli ett verktyg för gammelmedia och makteliten – eller för mångfald och pluralism? Det bestämmer du, genom ditt handlande.

Jag medverkade idag i P3 Studio Ett om flyktingkrisens långsiktiga konsekvenser på välfärden. De andra gästerna var historieprofessor Lars Trägårdh samt literaturvetare och professor i etnicitet Stefan Jonsson, som även är skribent för DN-kultur.