Nu har jag då sett partiledardebatten. Det finns många saker att säga om den, men det mest intressanta var kanske när Stefan Löfven fann sin ”inre Sjöstedt” och gick till angrepp mot ”vinster i välfärden”. Bland annat så hävdade han att det innebar att barn ”var till salu”. Ehhh, vad?

EU har blivit alltför utopiskt och inriktat på likriktning. Är det möjligt att någon i Bryssel kan vara självkritisk? Kanske. Den förre polske premiärministern Donald Tusk, som nu är Europeiska rådets ordförande (den ordförandepost som tidigare cirkulerade mellan medlemsländernas regeringschefer), uttrycker varningar för att EU genom sin ständiga makthunger underblåser motstånd mot unionen.

Hushållens skulder ökar snabbare än BNP. BNP första kvartalet backade med 69 844 MSEK, eller cirka 70 miljarder kronor (GSEK). Samtidigt ökade hushållens skulder med 48 957 MSEK, eller om man så vill 49 GSEK.

Så kom den äntligen – Statistiska centralbyråns väljarundersökning. Efter ett antal mätningar med spretande resultat konstaterar SCB att allt är som vanligt. Nästan. Men det finns ett parti som ligger oväntat illa till – Kristdemokraterna.

Häromsistens var jag uppe i Stockholm och såg en pjäs som inte är värd att kommentera. Programbladet till pjäsen var skrivet av Per Wirtén, och jag saxar: “Efter kriget samlades företrädarna [för ‘nyliberalismen’] i det så kallade Mont Pèlerinsällskapet. […] Kretsen runt Mont Pèlerin försökte rädda, omformulera och förnya de gamla liberala idéerna om fria marknadskrafter, konkurrens och entreprenörskap. De var sällan särskilt eniga. Omvärlden betraktade dem som reaktionära överlevare, men deras betydelse skulle så småningom bli enorm.

Gårdagens partiledardebatt bjöd på det sedvanliga käbblet men också på hetta och viss nerv.Debatten hamnade i ett intressant läge med två block som pucklade på varandra och med Jimmie Åkesson i mitten som något slags “domare” (för att låna Margit Silbersteins uttryck), vilket tydligen gick hem i stugorna.Det som fascinerar mig mest är hur Jan Björklund låter numera.

Carlos Moedas som är EU:s forskningschef har inom ramen för konkurrenskommittén presenterat ett förslag som kommer att befria alla vetenskapliga uppsatser som publiceras i Europa från de stora tidskriftsförlagen. Det skulle i så fall vara en av de viktigaste reformerna på länge för att sprida forskning till länder där forskarna inte har råd att köpa svindyra vetenskapliga tidsskrifter.

I samband med gårdagens partiledardebatt i SVT mätte Demoskop partiledarnas betyg via en panel bestående av 1.098 personer. […] Folkets entusiasm över landets ledare förefaller vara begränsad. Av betygen ovan kan man för övrigt dra slutsatsen att det i dag inte finns någon partiledare som förmår att entusiasmera massorna. Vilket inte är så konstigt. Alla ägnade sig åt att dra varandra i skägget. Ingen talade till folket, pekade framåt eller ingav en gnutta hopp om en bättre morgondag.

I gårdagens partiledardebatt i tv kläckte statsminister Löfven ur sig att börsintroduktionen av ett företag som driver friskolor innebär att man kommer att köpa och sälja barn på börsen. Det är naturligtvis lågt och ett resonemang som är förenklat och förvridet till det absurda. Men det är effektiv kommunikation. Mycket effektiv. Detta är precis vad vänstermänniskor vill höra. Och det är ett budskap som är så förenklat att det genast sätter sig hos mottagaren.

Statsmakten har i alla tider haft extraordinära befogenheter. Den har rätt att ta dina pengar, förfarandet kallas för skatt. Staten kan också stifta lagar, och dessa måste vi alla följa, annars kan statsmakten kräva oss på böter, eller sätta oss i fängelse. Om vi spjärnar emot, och vägrar betala och dessutom försöker försvara oss, då finns det en risk att statens tjänstemän (polisen) skjuter oss. Det är det här som kallas för våldsmonopolet. Staten är den enda instans som får bruka våld.

Vänsterintellektuella i Sverige hämtar det mesta av sina argument och idéer från amerikansk vänster. Det finns skäl för socialkonservativa i Sverige att också följa debatten på andra sidan av Atlanten, om än andra röster då. En intressant sådan röst är John O’Sullivan, britt som varit chefredaktör för amerikanska National Review, och som nu analyserar varför Donald Trump vann republikanska nomineringen och varför detta inte är ett fientligt övertagande av en liberal storstadsbo av det konservativa partiet i USA.

Nybloggat på HAX.5July.org: Bitcoin rate on the move » Just nu rusar Bitcoin-kursen. Frågan är om det är något tillfälligt eller en mer långsiktig trend. Det finns tecken som tyder på att kursen kan fortsätta utvecklas positivt.

Fjolårets extrema inflöde av asylsökande fick en rad konsekvenser. Det ledde dels till en kollaps i det akuta mottagningssystemet, dels till att boenden av undermålig kvalitet upphandlades i panik. Existerande boenden förtätades. Fler asylsökande skulle alltså dela på samma sovsalar, samma toaletter och duschar. En annan konsekvens som nu är tydlig är de mycket längre handläggningstiderna.

Partiledardebatten visade tydligt att svenska politiker inte förstår sin samtid. De kan därför inte heller peka ut en politik för framtiden. Titta på listan nedan. Detta är vad tittarna ansåg vara de viktigaste frågorna. Notera att i princip det enda tittarna var intresserade av var invandring och invandringarnas integration. Men dessa procentsiffror presenterades inte i programmet. Några reagerade på att endast SD och KD ville utvisa de asylsökande som begår brott, i synnerhet sexualbrott. Lövin, MP, ansåg detta vara oförskämt mot flyktingarna.

Det pågår ett inbördeskrig i Sverige. Mellan polisen och kriminella. Allt medan politiker lutar sig tillbaka och struntar i att landet går mot laglöshet. Här är fyra artiklar publicerade de tre senaste dagarna från fyra olika håll i landet. Attackerna sker ingalunda enbart i storstadsförorter.

“Stora utmaningar har aldrig skrämt oss socialdemokrater”, har Stefan Löfven upprepat inför partikollegor det senaste året. Som om det finns något spännande och lite roligt i att behöva ta itu med gigantiska samhällsproblem. Kanske är det den inställningen som krävs för att inte gråtsnyftande lämna både partiet och politiken. Ty nog finns de utmaningar att ta itu med.

Den alltid intressante kolumnisten Charles Krauthammer skriver i brittiska Daily Telegraph: “Idealister tror att internationella system till slut kan utvecklas och lämna det Hobbianska naturtillståndet [allas krig mot alla] till något mer mänskligt och hoppfullt. Det man ofta bortser ifrån är att denna hoppfullhet om att nå ett högre plan för global gemenskap kommer i två färger: en röd och en blå.

Läser artikel i Svenska Dagbladet om Chicago och stadens sociala problem. Bortsett från att rubriken är ett klickbete – jag ser inte riktigt var Facebook kommer in i diskussionen – är beskrivningen av problemen intressant. Särskilt statens tendens att backa ur när situationen blir alltför besvärlig: “Mellan januari och mars 2015 stannade och kroppsvisiterade polisen i Chicago 157 346 personer som man ansåg betedde sig misstänkt. I år föll den siffran till 20 908, en minskning med 86 procent.

Planerna på ett boende för ensamkommande i Saltsjö-Boo resulterade i protester från många grannar. Oro över kriminalitet, fallande pris på den egna bostaden och andra farhågor har kommit upp i ljuset.Denna oro har hånats av såväl Aftonbladet som liberala tyckare. “Okunskap! Hur kan de vara så ogina?” tycks vare en vida spridd fråga.

Det finns en tydlig distinktion mellan anarkokapitalister och libertarianer i synen på staten. Framförallt handlar det om olika tolkningar och begrepp, som jag kommer att försöka belägga här, och det bygger egentligen inte på en tvist eller delade uppfattningar.

Det har varit partiledardebatt i SVT. Snuttifierat som vanligt. På de flesta områden fördes den politiska debatten inte en millimeter framåt. Det låsta läget i svensk politik är precis lika låst som tidigare. Möjligen har man grävt lite djupare skyttegravar. Det enda man “lyckas” med är att sömngångaraktigt leda in Sverige i en energikris.

Stefan Löfven gjorde ett sällsynt förvirrat intryck under partiledardebatten. Först går han ut med förhandsinformation om att han tänker angripa Akademedia och de friskolor som drivs med vinstmotiv. Men sedan – när han får chansen att förklara vad han menar och vad han vill göra – säger han att det hela ligger i en utredning. Medan Jonas Sjöstedt som vanligt får framstå som den stora vinstmotståndaren på den rödgröna sidan.

Med ”libertarianism” brukar moralfilosofer mena en viss typ av rättighetsetik. De typiska rättigheterna härleds ur den moraliska grundsatsen att varje människa äger sig själv och därför är berättigad att göra vad hon vill med sin egen kropp. Jag har skrivit om det så kallade självägandeskapet förut på Frihetssmedjan. Som politisk teori måste dock etiketten omfatta mer än så.
Det finns dem som kallas för libertarianer av både sig själva och av andra utan att hänge sig åt ovan nämnda typ av rättighetsetik.

Alldeles nyss fick jag ett intressant tips: Sveriges Radio använder numer någon sorts cookie som inte går att ta bort, i alla fall inte enligt deras egna instruktioner.

Jag provade detta på följande sätt:

Min webbläsare är inställd på att radera cookies vid avslut, och tredjepartscookies tillåts inte alls. Dessutom har jag ett tillägg som tar bort LSO:er, så kallade ”supercookies” eller ”flashcookies”. Jag har också en anonymitetstjänst.

Jag besökte sverigesradio.se och fick upp Stockholm som lokal station. Det har den alltid återgått till förut, även efter att jag ändrat den till någon annan lokal kanal – eftersom jag som sagt raderar cookies vid avslut.

Folkomröstningen i Storbritannien om att stanna eller lämna EU går nu in i sitt slutskede inför valdagen 23 juni. Kampanjen för att lämna har publicerat en drygt timme lång dokumentär som tar upp viktiga aspekter kring demokrati och makt liksom principfrågor om frihandel, tullar och regleringar.

Miljöpartiet Islamisterna presterar som bekant sämre i val än den sämsta opinionsundersökningen om partiet. Nu har på kort tid två opinionsundersökningar visat att Miljöpartiet med god marginal åker ur riksdagen om det är val idag.

Fastighetsprofessorerna Hans Lind och Stellan Lundström vill införa subprimelån i Sverige, så hushåll som idag inte får låna pengar ska kunna skuldsätta sig och köpa en bostad. Tanken är att staten ska garantera allas bostadslån.

Konst ska provocera brukar det heta från vänstern. Men när konst inte faller inom vänsterns vanliga perspektiv, då blir det plötsligt väldigt nervöst och stingsligt. Kulturhuset i Stockholm blev som arbetsgivare anmält till Diskrimineringsombudsmannen när konstnären Makode Lindes utställning visades i våras. Nu meddelar SVT, DO avslår rasismanmälan mot Kulturhuset. Det är intressant att SVT i sin rapport inte återger det som upprör, som utställningens titel, “Negerkungens återkomst”. SVT censurerar alltså konsten.

Läser att Margot Wallström vill förklara EU-motståndet med okunskap. “De mest fruktansvärda lögner om EU har fått stå oemotsagda”, menar hon. Säkert skulle många i Bryssel välkomna en lag mot förtal av EU. Det är förbjudet att förtala privatpersoner, så varför inte politiska institutioner som EU? I vissa länder kan man bli stämd om man förtalar juridiska personer. Uttalandet illustrerar den bubbla som brysselfolket lever i. Inte höra, inte tala, inte se unionens tillkortakommanden.

I en statlig utredning föreslås att det ska bli enklare att avhysa personer som vistas olovligen på annans mark (presskonferens). Utredaren menar att markägaren inte ska behöva identifiera samtliga ockupanter. Det ska räcka att denne har gjort ett försök. Denna förenkling sker i så fall inte en minut för tidigt. Markägare har i praktiken stått helt rättslösa när tiggarläger upprättats.