Igår höll regeringen presskonferens inför vårbudgeten som ska läggas nästa vecka. Man gick till storms mot de skattesänkningar som den tidigare borgerliga regeringen genomfört. “Lustigt”, tänkte jag. Socialdemokraterna lovade folket inför förra valet att inte höja skatterna, så man står bakom dessa skattesänkningar man så hårt kritiserar.

Det sägs att man inte kan bli rik i Sverige. Fast likt i många andra korrumperade stater finns det ett sätt – att bli toppolitiker. Expressens Michael Syrén har tagit en titt på gamla socialdemokratiska pampar och de miljonbelopp de numera håvar in i en artikel med rubriken “lyxvillor, gods och snabba sportbilar”.

Nybloggat på HAX.5July.org:UK: The Lauri Love case » Skall brittiska staten ha rätt att tvinga en person att dekryptera sina hårddiskar? Skall staten ha rätt att tvinga individen att tillhandahålla bevis mot sig själv?

I dag presenterade regeringen sin vårbudget. Mest slående var inte att Vänsterpartiet lyckats få in det Jonas Sjöstedt stolt kallade “tio vänstermiljarder” till kommunerna eller att staten lånar till detta utan att regeringen fortfarande verkar tro att det är valrörelse.

Nej, jag hade inte så många bra bilder på känd offentlig konst, som inte längre får publiceras i databas på Internet, dvs en sökbar websida. Tar tydligen inte generellt foton på dito. Det här var vad jag hittade vid en snabb kontroll. Finns ingen pixeliseringsfunktion i Apples Photos, så jag körde bara retuchering rakt av, därav kanske det blir lite otydligt.

Visst är det pikant att den svenska bank som förkommer i Panamaläckan är en bank som delvis ägdes av staten när skatteplaneringen genomfördes. Det är en viktig lärdom för dem som tror att centralplanering och hierarkiska strukturer är lösningen. Bara för att någon har beslutanderätt och formellt ägarskap innebär detta inte att vederbörande kontrollerar verksamheten. Mats Odell kände knappast till Nordeas verksamhet med brevlådeföretag. Frågan är om han ens misstänkte att något sådant pågick.

Norge har som bekant delvis fortfarande kvar värnplikt, undantaget den anställda Telemarksbataljonen. Med plikten följer också skyldigheter, som att transportera upp de värnpliktiga till exempelvis Bardufossområdet där en stor del av armén och flygvapnet hittas. Svaret är den chartrade Bardufossexpressen från Gardemoen till just Bardufoss.

Upphovsrättslagstiftningen är helt otidsenlig. I dag har Högsta Domstolen kommit fram till att lagen säger följande: Det är förbjudet att digialt avbilda (fotografera) offentlig, skattefinansierad konst och sedan publicera bilderna på nätet.

Den nyhet som DN avslöjar idag om att svenska biståndspengar används för att köpa Sverige en plats i FN:s säkerhetsråd är varken någon nyhet eller något egentligt avslöjande, åtminstone inte för den som studerat hur bistånd och FN fungerar. Snarare faller händelsen in i ett decennielångt mönster av just sådant beteende.

Efter ett beslut av Högsta Domstolen är det förbjudet att fotografera konstverk och att sedan lägga upp fotografierna på Internet. Så tänk er för innan ni tar en bild på Poseidon på Götaplatsen eller Kristallvertikalaccenten i mitten av fontänen på Sergels Torg. Det kan vara otillåten användning. Att Wikimediastiftelsen inte hade något kommersiellt syfte med att lägga upp en databas över konstverk hjälper inte.

IDG rapporterar om att Högsta Domstolen nu slutligen dömt i målet mellan Wikimedia och Upphovsrätt i Sverige. Det är nu förbjudet att publicera offentlig konst på Internet, t ex ett foto på dig själv poserande framför Poseidon eller Kopparmärra i Göteborg, eller en bild på någon byggnad med offentlig konst på sig.

Forbes har granskat diverse länders skuldbubblor i förhållande till BNP-tillväxt. Sverige kommer listas som tredje högsta risklandet för att drabbas av en skuldkris inom tre år, baserat på den privata skuldbubblan.

För ett drygt år sedan skrev jag en bloggpost i vilken jag väldigt förenklat jämförde att driva en stat med att förvalta en fastighet. Båda måste skötas och underhållas, inkomsterna måste långsiktigt vara större än utgifterna och viss grundläggande service förväntas finnas på plats varje dag, året om. I gengäld åtar sig invånarna/hyresgästerna att följa vissa bestämda regler och inte ligga andra till last.

Läckan vid namn Panama Papers är igång. Bland 11.5 miljoner läckta dokument om i Sverige antagligen lagliga, men moraliskt tveksamma skalbolagsaffärer, hittas inga skandaler om svenska makthavare under åren 1970 – 2016 om man ska gå på Wikipedias sammanställning. Bland 11.5 miljoner läckta dokument omfattande tidsperioden 1970 – 2016 hittas alltså inga svenska makthavare. Därmed är inte sagt att Sverige inte finns med, men det blir i sedvanlig ordning småfisk. Kalmar FF, som tydligen är någon förening för sk sport, finns med.

Expressens Michael Syrén har gjort ett slagkraftigt reportage om hur tidigare socialdemokratiska politiker lever idag. Med “Internationalen” i bakgrunden visas lyxvillor, snabba sportbilar och mångmiljonsinkomster. Det hade varit vass satir — om det inte bara varit en rak rapportering av fakta.

Skulle det bli nyval på Island i dag kan Piratpartiet bli regeringsbärande. Som ledamot av det svenska piratpartiets partistyrelse är detta givetvis en intressant utveckling. Det innebär också att Birgitta Jónsdóttir har stora möjligheter att bli ny statsminister.

Donald Trump är unik. Han utmanar inte ett etablissemang, utan alla. Det är intressant att höra och läsa Trump. Hans budskap är nydanande, hårddragna, kontroversiella och samtidigt fyllda med taktik och strategi. När hans budskap däremot förmedlas genom journalisternas vinklade tolkningar framstår han som en korkad dåre.

Axel Hägerström var starkt påverkad av Immanuel Kant, även om han tog avstånd från vissa av Kants idéer (se Det hägerströmska pliktmedvetandet). En kort uppsats som han säkerligen läst och begrundat är Synpunkter till en allmän historia i världsborgerligt syfte. Kant menade att målet med vårt liv omöjligt kan vara individens fullkomning – av det enkla skälet att våra liv är alldeles för korta för att vi ens tillnärmelsevis ska hinna bli fullkomliga…

Finansinspektionen lättar redan på amorteringskraven rapporterar Public Service/Sveriges Radio. Tilläggslån ska få en amorteringstid på 10 år, oavsett storlek. Tilläggslån var tänkta att amorteras utifrån hela bostadens värdering, vilket kunde ge två procentenheters amorteringstakt. Om man t ex har ett hus värderat till 3 MSEK och renoverar badrummet för 150 000:- kronor via ett tilläggslån, så kan amorteringstakten på det lånet bli 2% av 3 MSEK, dvs 60 000:- SEK om året. Badrummet ska alltså betalas av på 2.5 år. Fullt rimligt sett utifrån de totala principerna med amorteringskravet.

Vänstern viftar med rasistkortet så fort någon framför kritik som rör flyktingsituationen eller migrationen. Vilket naturligtvis är dumheter. De flesta som oroas över flyktingkrisen gör det för att de ser att samhällets logistik inte klarar situationen och för att belastningarna på välfärdssystemen kommer att bli för ohanterbara. Inte för att de skulle vara främlingsfientliga. Naturligtvis skulle Sverige kunna göra mer. Men tänk er hur det skulle låta från vänstern om man började avveckla bidragen till Filminstitutet, stänga ner universitetens genusverkstäder och höja egenavgifterna i vården för att klara situationen. Vänstern skulle gå bananas.

I boken Den nya jämlikheten skrev jag så här: […] I dagens Expressen bygger Anna Dahlberg upp en liknande halmgubbe och menar att nyliberaler ignorerar behovet av en stark stat. Man kan definiera styrka på olika sätt, men att påståendet att nyliberaler inte vill ha ett våldsmonopol, lag och ordning och en stat som fokuserar på sin kärnverksamhet – att garantera invånarnas rätt till liv, lem och egendom – är helt enkelt inte sant.

DN har under lång tid varit en politiskt korrekt tidning. Lite tråkig. Men någonstans i denna tråkighet och fega nyhetsvärdering har det gått att finna ett slags professionalism. De senaste åren under Peter Wolodarskis ledning har tidningen emellertid drivit allt längre bort från en saklig rapportering. Journalistiken har ersatts av kampanjer. I höstas fick jag nog och sade upp prenumerationen. Då hade DN, i stället för att hålla huvudet kallt och göra en mångsidig rapportering av den högaktuella migrationskrisen, beslutat att dra igång kändiskampanjen #jagdelar för en generös asylpolitik.

Sveriges Radio fortsätter i Godmorgon Kamrat! att ge en besynnerlig bild av världen. Idag intervjuar man en “sanningssägare” som menar att nya partier i väst som är kritiska till migration är farligare än… muslimska terrordåd. I samma reportage hävdas, naturligtvis, att global uppvärmning är viktigare än att islam spränger världen i bitar för hundratusentals människor. Och i väst dör fler i fetma än i terrordåd.

Sundström-affären… Jag kan inte sluta tycka den är underhållande. AP-fondernas statssocialism tar kommandot medan Löfvens facksocialister förvånat tittar på. Och gissa varför Sundström är så arg? Jo, för att Partiet – som råkar ha makten i landet just nu – har svikit honom. I vart fall tycker han det. Men… medvetet? Sossarna? Verkligen? Detta hade knappast skett på Palmes dagar.

Björn af Kleens uppmärksammade intervju med bland andra paret Adelsohn har inte bara fått många nyhetskonsumenter att nicka instämmande om läget i det svenska medielandskapet. Det har också pressat fram tokiga motanalyser. DN:s Amanda Björkman återger vad Ulf Adelsohn sade (“Ingen av oss blundar för att den stora invandringen också kan leda till problem. Men det får man inte säga.”) och tror sig göra en homerun när hon sedan fastslår: “Men det är inte sant; det får man säga. Och det gjorde ju också Adelsohn – i landets största morgontidning.”

Vår globala tid river det som förut var oöverkomliga gränser mellan samhällen och civilisationer. Förr var resor omöjligt dyra, människor utanför väst alltför fattiga för att förflytta sig om man utsattes av förtryck och våld i det egna landet. Så är det inte längre. Många hundra miljoner i Mellanöstern och Afrika har praktiskt sett möjligheter att söka sig till Europa. Då blir det plötsligt vårt ansvar att skaffa oss filosofisk, moralisk och praktisk hållning till yttre gränser för våra samhällen.