Vi står inför en veritabel “shitstorm” av omotiverad klimatpolitik, Sverige och svenska politiker vill naturligtvis vara bäst i klassen och gå före. Min sammanställning visar hur falskt budskapet är, samt med vilken hög grad av samordning budskapet framförs.

Till vänsterns mer karakteristiska egenheter hör nämligen att stora delar av dess tankegods anses vara neutralt, trots att få skulle tveka att peka ut motsvarande högerpositioner som i allra högsta grad politiska.

Fråga mig inte varför, men jag har för vana att följa alla partiledardebatter, såväl dem som utspelas i TV-studio som i riksdagen. Det är en sorts självplågeri, men samtidigt är det viktigt att hänga med i vad som faktiskt sägs och jämföra det med vad som görs. I synnerhet när landets statsminister står och gör bort sig i debatt efter debatt.

Ett tag var det massa snack om åldersbestämningar, nu är det tyst. Men det betyder inte att de inte görs. Jag har kollat på hur det går med det. Myndigheten som utför dem heter Rättsmedicinalverket och där kan läsa om metoder, och statistik.

Det skylls förvisso på dåliga, naiva och inkompetenta politiker. Aldrig någonsin har vi haft ett så värdelöst ledarskap. De är så usla att ingen fattar hur de kan ha tilldelats sina uppdrag.

Podd 1008. Ronie Berggren analyserar Demokraternas sjunde primärvalsdebatt, den 14 januari 2020

Det har upprepats i all oändlighet – välfärden skulle gå under utan alla utlandsfödda som arbetar där. Jag har aldrig sett en enda siffra som backar upp det och det finns ett skäl till det tror jag. För det är lite mer komplicerat.

De rödgröna har förbrukat allt förtroende. De bör hållas borta från statens kärnverksamhet – eftersom de är inkompetenta. Och de bör hållas borta från makten – eftersom de värderar sin egen makt högre än allmänintresset.

Jag har i en artikel diskuterat de krafter, som driver människor med kulturmarxistiska ideal. Det gällde främst tre: två negativa (rädsla och skuld), och en positiv (godhet), medan den fjärde faktorn (hoppet) nog har mindre betydelse (1).

Jag har på flera håll hört folk förringa den senaste tidens bombdåd. Man tar upp exemplet med nattklubben Fontainebleau i Stockholm som sprängdes på 1980-talet. Det hände minsann sånt här förr i tiden också, menar man. Medan andra menar att Sverige är ett av de tryggaste länderna på jorden oavsett bombdåden.

Jag är ingen psykolog, men jag tycker mig ha observerat ett mänskligt drag som innebär att om man håller på att förlora kontrollen någonstans, så försöker man desperat skaffa sig sådan på annat håll för att kompensera. Jag tycker mig kunna se samma sak även på samhällsnivå.

Hur kommer det sig att statlig verksamhet gång på gång visar sig misskötas – utan att problemen åtgärdas, utan att högsta ansvariga informeras och utan att väljarna utkräver ansvar?

I dag lanserar jag www.kulturpolitik.se en hemsida där jag samlar mina texter och annat som rör svensk och internationell kulturpolitik.

Varför är jag så kritisk mot sossarna och den offentliga verksamhet sossarna byggt upp under alla år i regering och via utpressning från LO?

Sossarna är experter på att fixa nya institutioner som de sedan kan fylla med sina egna och använda som kran av skattemedel till vänstersaker.  2002 skapade de därför Folke Bernadotte-akademin, som en egen myndighet. Trots att de sysslar med samma saker SIDA gör, ytterligare ett sosse-fäste.

S+MP vill skapa ett grovt brott av att inneha ett vapenmagasin till ett vapen man inte har licens för. Ett magasin är en plåt eller plastdosa som kan hålla patroner så att dessa kan matas in i ett vapen så att det blir laddat för avfyring. Ett magasin är fullständigt ofarligt utan själva vapnet.

Podd 1007. Ronie Berggrens 77:e del om USA-valet 2020; en statusuppdatering inför debatten i Iowa den 14 januari

Borgarna har i princip accepterat hela den socialistiska världsbilden, och där står vi nu. Det bidrar ju inte direkt till någon klarhet den dag det blir riksdagsval. Vilka man än väljer så bidrar vi till samma världsbild, även om somliga alternativ givetvis är sju resor värre och accelererar utvecklingen.

Man tar i dagens samhälle en del risker och möter ständigt motstånd, ifall man hävdar individualistiska principer. Men det är inget intellektuellt skäl för att avstå att hävda individens rätt. Varför är det då egentligen så viktigt för människor att säga nej och gå emot kollektivistiska förslag och avvisa åsikterna hos grupper med den ideologin ?

Oavsett om man kallar sig för liberal, libertarian eller någonting annat bör man därför ha klart för sig att vad som förenklat uttryckt skulle kunna kallas för konservatism är en förutsättning för frihet, och att individualismen, nihilismen och hedonismen effektivt undergräver förutsättningarna för ett verkligt frihetligt samhälle.

Dessvärre är kostnaden för Sverige ännu högre. Priset för den sittande regeringens tillkortakommanden betalas av vanligt folk varje dag. Det betalas i vårdköer, rånade barn, våldtagna kvinnor och livrädda boende som ser sina kvarter tas över av tonårsgangsters utan minst respekt för vare sig polis eller människoliv.

Vem är egentligen svensken? I en artikel redovisade jag några åsikter om den frågan tillsammans med min egen. Roland Huntford hade i sin bok från 60-talet (1) en intressant synpunkt, när han beskrev svenskar som medeltidsmänniskor.

Verkligheten överträffar inte sällan dikten, tyvärr. Framför allt i Sverige. Jag som granskat LO länge, och public service, blev trots detta ändå förvånad när jag fick det här tipset.

Socialdemokraternas ego kan endast mäta sig med deras enastående inkompetens. Ju mer makt de lägger under sig, ju mer saker kommer att gå åt skogen. Det är den där viljan att centralstyra. Att ställa sig i vägen för samhällets och individens naturliga evolution. Att ändra på saker bara för att man kan, vilket ofta leder till att de slutar fungera.

De som ser sig som frihetens institutioner känner sig allt mer besvärade av folks krav på frihet och att få bli lämnade ifred. Myndigheter både här och där (Sverige, EU, USA, NATO, mfl) vill veta mer om medborgarna, men vill inte att medborgarna ska veta att de vet. Lite Galenskaparnavarning alltså (Hajen som visste för mycket).

Liberalismen i dess olika skepnader var en stark och viktig kraft i Västvärlden fram till ca 1970.

Podd 1006. Ronie Berggren och Björn Norström kommenterar Donald Trumps tal efter Irans beskjutningar av amerikanska baser: Trump vill inte ha krig men heller inte krypa för Iran.

Den primära förutsättningen för libertarianism är i själva verket just det homogena, europeiska och kristna samhälle den progressiva politiken på olika sätt har raserat.

Ett tomt ark framför mig. Jag vet knappt vad jag ska göra med det. Sen kommer orden, kanske av en slump, kanske undermedvetet.

För den som skjuter raketer på poliser och kastar sten på räddningstjänst så att de måste ringa på polisförstärkning kommer således fängelse vara ett extremt undantag. Snarare kommer det bli fråga om böter, skyddstillsyn och villkorlig dom. Signalen detta sänder är rätt uppenbar: vi tar avstånd i retoriken, men i praktiken är det fritt fram att fortsätta som tidigare.