Sedan många år har jag på sociala medier märkt att det ofta görs en koppling mellan dagens svenska ”värdegrundsdemokratur” och det forna DDR. Sverige beskrivs som ett ”DDR Light”, bara något mildare i sin totalitära repression än den kommunistiska ”folkrepubliken”.

Till mina politiska motståndares förtjusning kan jag konstatera att jag regelbundet är ute och cyklar. Bland annat över Göta älvbron. På grund av tvingande omständigheter är det nu slut med det nöjet.

Den amerikanske författaren Rollo Tomassi är en av de tänkare i USA som numera öppet talar om ett “gynocentriskt” samhälle. Han använder också ett begrepp som “a feminine-primary social order”. Ett konkret tecken på att vi lever i ett samhälle där kvinnliga perspektiv framställs som de objektivt korrekta är att de män som lyfter fram teorin om den kvinnliga dominansen ofta avfärdas som primitiva högerextremister.

En familj i Hässleholmen i Borås har haft problem med råttor i sin lägenhet, rapporterar Hyresgästföreningens branschorgan Hem & Hyra. De vinklar artikeln som om detta är hyresvärdens fel, och som om ingen bryr sig om de boende i Hässleholmen. Men bakom artikeln finns en verklighet som Hyresgästföreningen antingen inte känner till, eller inte vill berätta om

Den kände näringslivsideologen Sture Eskilsson, tidigare anställd på Svenska Arbetsgivareföreningen och numera bortgången, brukade säga att svenskar är som ett stim av sniglar med vilket han menade att vi alla rör sig åt samma håll men ganska långsamt.

Om jag kommer till akuten med ett bortskjutet ben, då får inte vårdpersonalen kalla mig enbent om jag själv tror att jag har kvar mina båda ben. Det skulle kunna kränka mig eller göra mig ledsen. Personalen måste bemöta mig – inte så som jag är i den objektiva verkligheten – utan så som jag inbillar mig att jag är.

Under de närmaste månaderna kommer jag att hålla en serie föredrag om den svenska socialdemokratins uppgång, fall och nutida förfall. Sammanlagt ska det bli sju stycken föredrag.

Vår statsminister och käre ledare, Stefan Löfven, har som en av få svenskar ostraffat kunnat lämna landet för att bevista ett så kallat toppmöte i Portugal.

Efter Black Lives Matter och martyren George Floyds i händerna på en ond vit man har man skruvat upp blackwashingen inom underhållningsindustrin. Det kan aldrig bli för få vitingar. Det märks i den kommande uppföljaren till teveserien Game of Thrones.

När min mor låg döende samlades sönerna kring dödsbädden. Pulsen avtog, närmade sig noll. Andningen hördes inte mer. Tystnaden i rummet var bottenlös. Undersköterskan som satt med oss, en filippinska, sade plötsligt: ”Det är så fint att se er barn här. Här i Sverige dör de flesta ensamma.”

Nyligen presenterades ett nytt lagförslag i betänkandet SOU 2021:27 Ett förbud mot rasistiska organisationer. Den kommitté om tolv riksdagsledamöter samt tio experter och sakkunniga som formulerat förslaget gör ”bedömningen att det finns klara indikationer på att den organiserade rasistiska förföljelsebrottsligheten har ökat i omfattning” och föreslår att lagstiftningen skärps för att komma till rätta med detta.

Massor av internet-och IT-relaterad lagstiftning har redan klubbats eller är på väg genom EU-apparaten. Det är så mycket att det blir svårt att få en överblick. Låt oss därför ge en ögonblicksbild av vad som är att vänta under den innevarande europeiska mandatperioden (2019-24).

Ännu ett exempel på att dårskapen inte vill ta slut. Aida Badeli, språkrör för Grön Ungdom, anser att invandringen måste öka för att vi ska kunna klara välfärden.

En läsare frågade och det är en fråga gärna svarar på eftersom det är en viktig fråga. Det trista är att jag inte vet. Om jag är upptagen och vill trassla mig ur frågan så brukar jag säga att jag är agnostiker vilket är just en person som inte vet om han tror att Gud finns.

Det här är inte första gången det blir kaos när man ringer till vårdcentralen, och det händer även i andra sammanhang där man bemöts av invandrare som inte lärt sig behärska det kulturella språket. Jag har mött det i kundtjänst hos min hyresvärd, i telefonköer till kommunen och i andra liknande situationer. Människor som använder betoningar och uttryck som går hem i den egna kulturen men som i den svenska kulturella kontexten blir alldeles fel.

Den som vill förstå det märkliga och förvirrade beteendet hos dagens vänster kan lockas att studera historien. Ni vet … man letar efter den punkt då allt började gå fel. Var det droger och alkohol som skadade arvsanlagen hos aktivisterna? Eller är människor med vänstersympatier mer känsliga för fenomen i rymden? Solstormarna har ju faktiskt ökat.

När jag för många år sedan arbetade en sommar på ett behandlingshem för missbrukare stötte jag då och då ihop med socialhandläggare som helt uppenbart hade opassande relationer med sina klienter.

En amerikansk vän som inte vet så mycket om Sverige förklarade för mig att han tycker att vårt land är underligt. Det är som ett skepp där det högre befälet sitter i bekväma stolar på kommandobryggan och grälar med varandra utan att bry sig så mycket om vart fartyget är på väg, sa han.

Även bland frihetligt lagda människor så fortskrider diskussionen såsom om alla ännu levde i slutet på nittiotalet. Skattesatser, systembolagets vara eller icke-vara, legalisering av knark och hor, ibland dyker till och med danstillståndet upp, det är sömngångare som på autopilot glider fram helt omedvetna om vad som sker i landet under de senaste årtiondena. En bild säger mer än tusen ord och här nedan ser ni den enda bilden som man behöver se för att käbblet ska upphöra.

Under ett halvår har jag på heltid varit sysselsatt med att skriva om svenska ledande politiker, myndighetschefer, journalister och opinionsbildare. Det som drivit mig är en ganska primitiv idé om att när räkenskapens tid kommer, så ska de inte kunna krypa in i anonymiteten.

I dag är det tvåhundra år sedan Napoleon dog i fångenskap. Han somnade in i sin märkligt lilla säng, i ett hus som verkade vara tillhåll för varenda råtta på ön Sankta Helena – i en vrå av det brittiska imperiet som ingen riktigt verkade bry sig om.

En gång i tiden tyckte folk om journalister. Ja, journalister var till och med hjältar som många såg upp till.

När jag har försökt att förstå mina känslor av vanmakt inför den eskalerande dårskap som detta land har kommit att leva under, har det slagit mig att det alltmer känns som att jag lever under ockupation.

Covid-19 är den överlägset mest betydande pandemi som drabbat världen sedan andra världskriget om man mäter i teveminuter och spaltmeter.

Många går nog runt med en magkänsla av att det moderna samhället är sällsynt hänsynslöst. På papper lever vi i någon slags liberalt utopi som inkluderar allt och alla och där det är lika acceptabelt att vara ett lösaktigt fruntimmer med vältränade höftabduktormuskler som det är att vara en konservativ kristen var händerna hålls på täcket fram till giftermålet.

I Österrike har regeringen nu presenterat sitt förslag till implementering av EU:s nya upphovsättsdirektiv.

Folkhälsomyndigheten, ihop med sittande regering, gör allt som står i deras makt för att vi alla ska vaccinera oss så snart som möjligt. Fas 4, där alla mellan 18-59 ska erbjudas vaccin, ska rullas ut inom kort. Mainstreammedierna är fulla av lovsånger till vaccinet, och man propagerar friskt för att yngre personer ska vaccinera sig snarast möjligt. Det känns bisarrt, sjukt och riskfyllt. Vaccinera äldre och riskgrupper – och ge katten i övriga!

Det politiska budskapet i de nya Star Wars-filmerna blir näst intill övertydligt The Last Jedi (2017) när rebellflottans amiral, en blåhårig ”batikhäxa”, sätter machokillen, piloten Poe på plats.

En av de saker som förundrat mig länge är att se hur andra som kallar sig vänster numera öppet beundrar CIA och FBI och ser dessa organisationer som det godas företrädare.

En gång i tiden övervägde våra ledare faktiskt möjligheten av att Sverige skulle kunna angripas.