Begin typing your search above and press return to search. Press Esc to cancel.

Archives

GUNNAR SANDELIN: Migrationsvurmarnas coronastrategi

Richard Sörman skrev nyligen här på sajten en berörande text om att han vill ha en svensk tillhörighet, ha någonting att komma hem till där han kan känna att han är en del av ett större sammanhang; ett land och ett folk som bara är hans eget, och att detta borde gälla för alla människor.

PATRIK ENGELLAU: Säg emot

Jag kan inte komma på något annat sätt att påverka nationens sinnesförfattning än att börja med sig själv. För det första måste var och en sluta skämmas eller ta åt sig av befängda anklagelse som att dagens svenska medborgare – du själv till exempel – skulle ha något ansvar för tidigare sekler slavhandel och att du därför bär på en skuld. Den skampålen är långt mer effektiv än det verkar eftersom även de som inte skäms ofta underlåter att protestera mot anklagelserna för att inte väcka ont blod.

BITTE ASSARMO: Löfven vill ha makt för maktens skull

Stefan Löfven har helt enkelt inget intresse av att omge sig med kompetenta kollegor. Hans intresse handlar om att hålla sig kvar på toppen, oavsett vilka konsekvenser det får för de svenska medborgarna. Därför omger han sig givetvis med människor som har samma egenintresse som han själv.

PATRIK ENGELLAU: Trollkonster

En ambitiös magiker är organisationen Sveriges Kommuner och Regioner som ganska nyligen lyckades med det rätt storslagna tricket att inför det häpna svenska folket förvandla landstingen till hela regioner med ungefär samma förmätenhet som staten sedan länge turnerat i folkparkerna under artistnamnet Samhället. Otroligt egentligen. Den som ansvarar för sjukvården och kollektivtrafiken transformerar sig till ansvarig för allt inom landsändan! Det är ungefär som om kioskinnehavaren på Hamburgö tog på sig ett koppel och presenterade sig som Öchef.

RICHARD SÖRMAN: Det hände något när vi bara blev några stillsamma svenskar kvar

För mig personligen blev det som att förflyttas trettio år tillbaka i tiden. Till en tid utan mobiltelefoner, utan teve-program dygnet runt, utan överbefolkade städer, utan köpcentra, utan vidriga McDonaldsrestauranger längs vägarna, utan massimmigration och utan institutionaliserad godhetshysteri. Det var lugnt, det var tyst, det var fridfullt, och det var tillräckligt. Några skulle kanske ha sagt att det var tråkigt. Men eftersom jag är en av alla de svenskar som inte har några problem med vår tråkighet så länge vi får ha den ifred var det inga problem för mig. Jag kunde andas.

MOHAMED OMAR: Barnfamilj attackerad med handgranat – vänsterpolitiker arg på ”fascisten” Ivar Arpi

En barnfamilj i en villa i Upplands-Bro utsattes nyligen för en handgranatattack. Granaten kastades in i trädgården. ”Fragment gick in i fasaden och glasrutor krossades”, säger Ola Österling, polisens presstalesperson. Attacken tros vara en hämnd för att familjen anmält värstingar som kört vårdslöst med mopeder och motorcyklar. Pappan i familjen hade tidigare samma kväll filmat värstingarna och kontaktat polisen.

PATRIK ENGELLAU: The Economist

Sedan några år tillbaka har jag slutat läsa världens kanske mest hyllade liberala tidskrift, The Economist. Det beror på att tidskriften enligt min uppfattning gradvis kommit att bekänna sig till ett helt annat budskap än det ursprungliga och i stället sällat sig till dem som tror att lösningarna på samhällets problem måste komma från staten – som förvisso kan göra fel och därför ibland tas till upptuktelse av tidskriften – snarare än från fria, hederliga och rimligt dygdiga medborgare som verkar i en rättsstat.

Gästskribent THOMAS HEDNER: En värld i uppbrott?

Omkring 16 miljoner liv gick förlorade under första världskriget. Den 11 november 1918 ingicks vapenstillestånd mellan Frankrike och Tyskland på västfronten. Första världskriget var visserligen i praktiken över för alla inblandade. Men allt dödligt våld och alla allvarliga krigsoperationer upphörde inte med automatik efter detta.

PATRIK ENGELLAU: Det handlar om pengar, inte rasism

Amerikanska idéer sprider sig över västvärlden som amerikanska filmer med den skillnaden att filmernas inflytande oftast är överståndet efter några timmar plus lite eftersnack medan idéerna kan slå rot och få ett eget liv i de kulturkoloniserade västerlandets hjärnor. Därför har exempelvis vi svenskar anledning att försöka begripa oss på de amerikanska idéerna.

RICHARD SÖRMAN: Jag vill kunna komma hem

Det handlar inte om att vi är bättre än andra. Vi behöver inte vara bättre än några andra. Jag bryr mig inte det minsta om huruvida vi är bättre eller sämre än andra: Vi behöver inte rättfärdiga vår existens. Det handlar om att jag, Richard Sörman, från Finspång i Östergötland, är tillräckligt sammansatt som människa, tillräckligt mänsklig i min mänskliga natur att jag behöver en plats på jorden som är mitt hem. Alla har inte fått det. Men vi svenskar har fått det, och det finns ingen som helst anledning att vi ska avhända oss den gåvan. Vi har ett hem. Vi hade ett hem. Ingen har rätt att ta det hemmet ifrån oss. Och jag kommer inte låta någon ta det ifrån mig. Inte utan motstånd. Aldrig!

MOHAMED OMAR: Den galne araben

Den amerikanske författaren Howard Philips Lovecraft (1890-1937) har beskrivits som en av 1900-talets mest inflytelserika inom skräck- och science fictionlitteraturen. Under sin livstid var han dock ganska obskyr – Lovecraft skrev under 1920- och 30-talet noveller för diverse billiga publikationer med äventyrs- och fantasyinriktning, så kallad ”pulp fiction”.

BITTE ASSARMO: Vem behöver Morgan Johansson? Vi censurerar ju oss själva

Ibland undrar jag om Sverige alls behöver politiker som Morgan Johansson. Vi är ju så himla bra på att censurera inte bara varandra utan till och med oss själva. Det där blev väldigt tydligt för mig när jag läste lite i en Facebookgrupp som jag är med i, och där det skrivs om stadsdelen där jag bor. En av medlemmarna skrev nämligen ett bekymrat inlägg om att de rumäner och bulgarer, som sedan åratal ockuperar en avsevärd del av stadens mark just i vår stadsdel, trotsar eldningsförbudet och eldar brasor mitt i torkan.

PATRIK ENGELLAU: CHOP kan avgöra västerlandets framtid

Om man vill göra det enkelt för sig själv att förstå västerlandets pågående dilemma så kan man konstatera att det sedan andra världskriget ständigt ökande ekonomiska överskottet använts dels till allmänna standardhöjningar, dels till att finansiera framkomsten av ett jättelikt transfereringssystem som med tiden har fått en egen vilja och en egen ideologi som kallas PK-ism i Sverige och wokeism i engelskspråkiga länder.

MOHAMED OMAR: De antirasistiska talibanerna

I en hätsk debatt på brittisk teve jämförde Brexitledaren Nigel Farage den statyförstörande rörelsen Black Lives Matter med talibanerna. Det var inte Farage som gjorde debatten hätsk. Han stod för den rimliga åsikten att man inte bara kan gå runt på stan och slå sönder saker som strider mot ens värderingar. Hans motståndare menade dock att den antirasistiska kampen står över lagen.

 

BITTE ASSARMO: Reaktionärt att rollbesätta enbart efter hudfärg

Black Lives Matter-rörelsen har vind i seglen just nu, inte minst i underhållningsbranschen. Flera animerade TV-serier byter nu ut skådespelare som har fel hudfärg. Den amerikanska TV-serien The Simpsons har beslutat att inte längre använda vita röstskådespelare till de rollfigurer som har annan etnisk bakgrund, enligt ett pressmeddelande från seriens producenter. Även om en skådespelare inte syns, utan bara lånar ut sin röst, är det alltså diskriminerade och rasistiskt om en vit skådis ger röst åt en svart rollfigur.

PATRIK ENGELLAU: En kanske olämplig fråga

I serien oönskade och socialt oacceptabla uttalanden har jag nu kommit fram till följande tankekonstruktion: Frågan är om vi märkt av coronat utan allt ståhej i media. Det är en tillspetsning av en fråga som hörs allt oftare nämligen om boten, alltså nedstängningar och motsvarande, är värre än coronasoten.

RICHARD SÖRMAN: Sommaren tar oss tillbaka till våra första minnen

Sommarens dofter, smaker och ljud för oss tillbaka till några av våra första minnen. En doft av tjära, hav eller skog kan räcka för att återigen förnimma det omhändertagna barnets känsla av trygghet och tillräcklighet. På något sätt finns ofta föräldrar eller far- eller morföräldrar med i bilden. Antagligen är det deras omsorg, deras kärlek som minnet förmedlar. Som vuxna kan vi gå tillbaka till våra minnen och hitta kraft i upplevelsen av trygghet och stabilitet. Kanske är det ofta det vi försöker göra på sommaren.

BITTE ASSARMO: Det är bara majoritetsbefolkningen som hängs ut i medierna

Det går också en röd tråd genom alla reportage som beskriver olydnaden hos medborgarna, och den röda tråden är att det med ytterst få undantag är majoritetsbefolkningen som hängs ut. Det är helt riskfritt att visa svepande filmklipp över en samling vita svenskar som rör sig i parker eller i krogköerna, eftersom ingen skulle komma på att skrika om diskriminering eller rasism. Om filmerna visar så kallade rasifierade gäller helt andra regler, och helt andra kommentarer.

PATRIK ENGELLAU: Oroväckande tongångar

Ännu har ingen dom över den svenska coronapolitiken fallit annat än att den preliminärt av många – till skada för den så kallade Sverigebilden – anses misslyckad. Enda hoppet för Sverigebilden vore om förre statsepidemiologen blev sannspådd i sin förutsägelse att när coronat är färdigt så kommer lika många människor per tusen att ha dött i alla länder. Om det dog riktigt många norrmän och finnar så skulle Sverige således få upprättelse.

PATRIK ENGELLAU: Mord i Sverige

Om jag inte missförstår står vi här inför en graverande samhällelig realitet som väcker åtminstone två besvärande frågor. Den första frågan är varför detta sociala fenomen – att systemet ibland låter coronasjuka äldre dö i stället för att ge dem adekvat medicinsk behandling; något som på mig alltså låter som mord eller i varje fall vållande till annans död – inte väcker någon upprörd allmän debatt trots att man inte behöver leta så mycket i svenska och utländska media för att se saken påtalas. Den frågan kan jag inte svara på.

MOHAMED OMAR: Alla kulturer är inte lika bra

Är alla kulturer lika bra? Enligt nyvänstern är man ”kulturrasist” om man anser att vissa kulturer är sämre än andra. Kulturer är föränderliga och för att få en kultur att förändras i en viss riktning krävs kritik. Det är denna kritik som nyvänstern hindrar genom sin föreställning om ”kulturrasism”. Det finns därför fog att beskriva denna vänster som regressiv, eftersom den paradoxalt främjar förtryck i toleransens och antirasismens namn.

PATRIK ENGELLAU: Leviathan mot klanerna

För det första var alla svenskar, inklusive riksdagsledamöterna, helt homogena i sitt tänkesätt. De visste inte att den svenska kulturen var en distinkt och rätt ovanlig skapelse. De trodde att svenskheten var alla människors inneboende rätta tillstånd som bara inte hunnit manifesteras hos alla. Svenskheten låg och lurade strax under ytan på de mörkhyade och bara dessa fick vistas i Sverige ett litet tag så skulle deras osvenska särdrag slipas av. Därför kunde Mona Sahlin uppriktigt förklara att Sverige inte hade någon särskild kultur. Den var ju allas sanna kultur.