Begin typing your search above and press return to search. Press Esc to cancel.

Archives

RICHARD SÖRMAN: Nya institutioner skapar nya karriärvägar

Den nya svenska konservatismen behöver bygga egna institutioner. Det behövs tidningar, web-sidor, tv-kanaler, radiostationer, tankesmedjor, studentföreningar, kulturföreningar, friskolor, akademier, affärskedjor, lobbyföretag och mycket mer. En ofta förbisedd anledning till detta är att vi behöver möjliga karriärvägar för människor med konservativa och nationalistiska värderingar. Skulle man tjäna pengar på att vara nationalist i Sverige istället för att förlora pengar (vilket man gör om man blir av med jobbet) skulle garanterat många fler komma ut som sverigevänner.

PATRIK ENGELLAU: Ett rysligt perspektiv

Den samlade eliten i Västra Götalandsregionen har samlat sig till en vision som presenteras i Göteborgs-Posten. Eliten består i det här fallet verkligen av samhällets spetspersoner såsom landstingets/regionens högsta politiska ledning, landshövdingen, de lokala ledarna för LO, Svenskt Näringsliv, Företagarna, rektorerna för fem universitet, ordförandena i fyra kommunalförbund plus ett tiotal andra höjdare.

PATRIK ENGELLAU: Kvinnoförtryckets eventuella existens och framtid

Jag sliter med frågan om det i västerlandets historia någonsin funnits något kvinnoförtryck. Jag vet att det finns arméer av högutbildade feminister av båda könen som skulle bli mordiska av ens att höra frågan. Men jag tror inte att den västerländske mannen, som sedan åtminstone ett halvt årtusende varit snål, närig och protestantiskt sinnad, hade tålt slöseriet att inte ta alla kvinnans alla nyttiga kompetenser, såväl kroppsliga som andliga, i fullt bruk.

PATRIK ENGELLAU: Varför har den nettoskattebetalande medelklassen så svag röst?

Den nettoskattebetalande medelklassen är, sig själv ovetandes, nationens sanna ryggrad såväl ekonomiskt som kulturellt och moraliskt. Dess problem är att den inte är medveten om sin centrala position och sin inneboende kraft och därför låter sig hunsas. Därför bör den, trots att den inte har några identitetspolitiska ambitioner, ta lärdom av feministerna och höja sina röster för att höras.

PATRIK ENGELLAU: Angelägna projekt

En god vän skickade mig denna länk med kommentaren ”Svensk kultursektor är jävlar i mig helt pervers”. Länken handlar om ett konstverk som upphandlats av Statens konstråd och Trafikverket och består i att en tillsvidareanställd person ska jobba i 120 år som ”samtalsstartare” på Västlänkenstationen Korsvägen i Göteborg. Konstverket heter ”Evig anställning”.

PATRIK ENGELLAU: Dags att omvärdera?

Jag undrar om inte detta beteende från politikernas sida gäller generellt. De leder inte myndigheterna utan de leds av dem. En politisk åtgärd eller en reform består i att formulera någon sorts uppdrag som skickas till myndigheter med eller utan en särskild påse pengar. Därmed anser sig politikerna ha gjort sitt jobb.

MOHAMED OMAR: Man vill prata om George Floyd i USA, inte om Tommie Lindh i Sverige

Tommie Lindh dödades alltså av en svart man, en invandrare från Sudan. Hans död ledde inte till stora rubriker i svenska medier. Och inga så kallade ”antirasistiska” aktivister ifrågasatte synen på vita svenskar, så kallade ”svennar” som finns bland svarta ”invandrarbakgrundare” och ”nysvenskar” i allmänhet. Fler svenskar har hört namnet George Floyd än namnet Tommie Lindh.

RICHARD SÖRMAN: Evert Taube gjorde världen vackrare för ett helt folk

I en första text (30/5 2020) om Evert Taubes status som nationalskald skrev jag igår att Taube tog svensken ut i världen och därmed bidrog till att skapa en bild av vi här hemma och de där ute. Men den huvudsakliga orsaken till att vi förknippar Taube med Sverige och svenskhet är att han lärde oss att älska vår egen livsmiljö. Evert Taubes Sverige är fullt av skönhet och storslagenhet. Hans verkliga storhet bestod i att han lärde ett helt folk att se på sin livsmiljö med en poets ögon. Det är precis vad en nationalskald ska göra.

PATRIK ENGELLAU: En tudelad nation

Samma med mig, instämmer jag. Det var först för fyra år sedan jag inför mig själv vågade formulera satsen att politikerna inte längre är mina förtroendevalda utan mina fiender. Jag minns det precis. Insikten kom till mig på en midsommarfest. Jag försökte dela min statsvetenskapliga nyupptäckt med bordsgrannarna. Men de ville bara sjunga snapsvisor och skrattade åt mig som om jag var på lyset.

JAN-OLOF SANDGREN: Håll avståndet!

Så vi är skrämmande formbara. Min intuition säger mig att om den sociala distanseringen under Coronakrisen sätter sig i ryggmärgen, kommer det att få psykologiska konsekvenser. Kanske blir vi något mindre empatiska, något mindre socialt kompetenta, något mer benägna för depressioner. Det blir också svårt att protestera på det där kraftfulla sättet man gjorde förr. För hur skapar man en folklig jättemanifestation, med människor som dresserats att få ångest i folksamlingar över 50 personer?

RICHARD SÖRMAN: Evert Taube lät svenskar vara svenskar i mötet med andra

Evert Taubes status av nationalskald hänger nära ihop med hans kärlek till vår svenska sommar och vår svenska natur. Men det finns ett annat spår i Taubes verk som också bidrog till att han kunde framstå som en talesperson för Sverige och det svenska: Hans figurer reser ständigt ut i världen. Det finns en dimension av ”mångkultur” i Taubes verk, men mångkulturen finns alltid där ute. Den svenska identiteten verkar bara stärkas av mötet med de andra. Taube iscensätter en svenskhet av stolthet och friskt humör som vi behöver mer än någonsin.

BITTE ASSARMO: Hänryckning, pingstbrudar och försommarljus

Pingst, det är hänryckningens tid, det. Det var i alla fall vad skalden Esaias Tegnér kallade den i sin dikt Nattvardsbarnen, som skrevs 1820. Och hänryckning var ju faktiskt vad det handlade om i den bibliska berättelsen om pingsten. Det var denna dag som den helige Ande utgjöt sig över Jesu apostlar så att de fick kraft och ord att ge sig ut och predika. Det var också första gången tungotal förekom, och samma dag lät nästan 3000 människor döpa sig i Jesu namn, om man får tro bibeln.

Gästskribent Thomas Karlsson: Om vikten av trohet och tro

Tro handlar om trohet. Det handlar också om tillit. I den mer vulgära debatten om religion så ställer man inte sällan orden tro och vetande mot varandra. Dels bygger det på en överföring av de grekiska orden ”pistis” och ”gnosis” men som inte låter sig översättas enkelt till den moderna svenskan. Och dels bygger den på premissen att tro är godtrogenhet. Men alla tror. De flesta av oss tror på atomer även om vi normalt sett inte brukar se dem. Men vi tror på vetenskapen och dess beskrivning av verkligheten.

PATRIK ENGELLAU: Kan byråkratier tänka?

Jag borde veta hur det går till i byråkratier eftersom jag själv arbetat åtta år som tjänsteman i ett statligt verk. Jag rannsakade mitt minne på jakt efter tillfällen när svåra avvägningar måste göras och vägval måste ske i osäkra situationer. Jag kunde inte komma på några sådana situationer. Inom byråkratin råder en annan ordning. Om osäkerhet uppträder går man till högre instans för beslut. Det kan vara en chef som eventuellt rådfrågar en högre chef som möjligen begär ett beslut av generaldirektören som kanske drar ärendet till den politiska nivån för avgörande.

PATRIK ENGELLAU: Testning

Jag blir bara uppgiven när jag betänker vilka odugliga pladderpersoner som utsetts att styra mitt land. Observera att detta inte handlar om att ledarna har olämpliga politiska idéer, vilket de har, utan om att de inte ens är förmögna att ta itu med problem som de själva erkänner.

RICHARD SÖRMAN: Jag vet inte vad jag tycker om sexköpslagen

Principen att vi alltid kan hållas ansvariga för våra handlingar, och att vi alltid har tillgång till friheten att verkligen välja våra handlingar, kompliceras alltså, enligt Aristoteles i alla fall, av att vi ibland kan agera under tvång, det vill säga utifrån omständigheter vi själva inte valt, och dessutom av att vi kan agera på grundval av okunskap. Och när det gäller okunskapen tillåter sig Aristoteles alltså att tänka att en människa faktiskt kan vara ”fördärvad”, det vill säga trasig, nedbruten, sjuk, oförmögen att leva upp till våra naturliga och hävdvunna ideal om vad en självständig människa värd namnet är för något.

MOHAMED OMAR: Det är värre när vita män gör det

Kändisarna står på kö för att fördöma Paolo. Men var är deras fördömanden när tjejer blir gruppvåldtagna? Varför nämner de inte Wilma i Uddevalla? Wilma var en 17-årig tjej som blev styckmördad av sin svartsjuka kille Tishko Ahmed. Han stoppade hennes avhuggna huvud i en väska.

PATRIK ENGELLAU: Det är ännu inte dags att döma Folkhälsomyndigheten

Det finns något hämndlystet och djuriskt i mig som skulle vilja skylla allt ont på Folkhälsomyndigheten. Det är kanske för att jag aldrig begriper hur myndigheten tänker och för att dess representanter är oklara som orakler i sina uttalanden. Jag känner mig nedlåtande behandlad när jag inte får veta hur myndigheter som jag hjälper till att försörja inte visar mig respekt nog att sätta mig in i deras resonemang.