För läsare av bloggen kanske vissa termer känns obekanta. Tänkte därför förklara vissa begrepp som ofta används. Först ut är Basel III – den internationella överenskommelse som styr minimikrav på kapital i banker.

Den största tidningen i Amerika, USA Today, har själva tonat ned resultatet i den senaste opinionsmätning de själva beställt. Varför? Mätningen visar att amerikanska folket väljer Donald Trump om han i höst ställs mot Hillary Clinton eller Bernie Sanders. Först långt ner i artikeln framgår: Clinton förlorar med 2 procentenheter mot Trump, 43 mot 45 procent (…) Sanders förlorar med 1 procentenhet mot Trump, 43 mot 44 procent. Rubriken på artikeln lyder: “Poll: Sanders has slight edge over Clinton in matchups with GOP opponents.” […] Vilken underbar vinkling! Bara demokratiska politiker räknas. Att de är förlorare har ett andrahandsvärde enligt journalisterna på USA Today. Snacka om partiskhet.

David Cameron går just nu första förhandlingsronden om nya villkor för Storbritannien i EU. Landets EU-medlemskap står på spel. Nästa år ska britterna rösta, och just nu är det mer eller mindre dött lopp i opinionsundersökningarna. Därför behöver Cameron få med sig resultat hem. Hans politiska framtid hänger på det: han kan antingen blir den som räddade kvar Storbritannien i EU eller den som misslyckades med det. Från svenskt håll hörs nu många oroade röster om vad ett brittiskt utträde skulle innebära. Jag hoppas tvärtom att Storbritannien röstar för att lämna.

Det är ingen tvekan att journalister vinklar all samhällsbevakning till vänsterns fördel. Men när det kommer till USA-bevakningen är vinklingen så tung och uppenbar att man skrattar åt eländet. Idag skriver förre Dagens Industri-medarbetaren Mikael Törnwall om den politiska debatten med anledning av att en ny domare i Högsta domstolen ska utses. Han kallar det “en dramatiskt förvärrad förtroendekris i amerikansk politik” därför att republikanerna deklarerat att man kommer att förhala godkännandet av en ny domare som nomineras av president Obama så här nära presidentvalet.

Ingen amerikansk president har som Obama utnyttjat möjligheten att avge executive orders. Nu har rättsprocesserna börjat hinna ikapp honom. Den 26 juni 2015 förklarade domaren Antonin Scalia i Supreme Court att Obamas executive order om nya regler för bland annat kvicksilver var oproportionerliga då de skulle kosta miljarder dollar att genomföra och bara sparade några få dollar i skador. Den 28 juli dömde Brett Kavanaugh i Washington DC circuit court of appeals att EPA hade ålagt delstaterna utsläppsminskningar av svaveloxid och kväveoxid som vida överskred de befogenheter Supreme Court tillåtit.

Delningsekonomin är intressant och spännande. Vi ser hur persontransporter håller på att förändras av ett företag som inte har några egna fordon, Uber. Och vi ser hur korttidsboende förändras av ett företag som inte har några egna hotell eller fastigheter, Airbnb. Och detta är bara början på en trend som kommer att påverka många branscher. Vad vi ser är hur en helt ny ekonomi växer fram under fria former. Men säg den glädje som varar för evigt. Nu har regeringen tillsatt en utredare som skall titta närmare på delningsekonomin. Den skall kartläggas, analyseras och så småningom förmodligen också lagregleras.

Intressanta förhandlingar i EU. Greklands premiärminister Alexis Tsipras kräver nu att Storbritannien förbinder sig att verka för att Greklands norra gräns förblir öppen – annars kommer Grekland säga nej till alla undantag som Storbritannien begär. Det här kan bli verkligt intressant. Och på samma gång startar en ny tävling mot botten. Österrike sätter ett tak för antalet asylansökningar till 80 per dag. Även om det förekommer långa köer och väntetider i EU-länderna är det här första gången som ett land helt struntar i regelverket.

Enligt en färsk opinionsmätning leder Bernie Sanders över Hillary Clinton. Själv är jag inte förvånad – Sanders attraherar i viss utsträckning ekonomiskt liberala väljare och skulle förmodligen locka över många libertarianer till den demokratiska sidan, förutsatt att Donald Trump blir republikanernas kandidat. Skälet är att den ekonomiska dimensionen av politiken tappar i betydelse samtidigt som värderingsfrågor blir viktigare. Vi ser samma sak här i Sverige där Miljöpartiet och Sverigedemokraterna vuxit fram – trots att partierna är svaga i traditionella ekonomiska frågor.

All heder åt Carl Bildt som förklarar varför Apple inte bör skapa en bakdörr åt FBI. Argumenten är att det borde ligga i nationens intresse att bygga säkra produkter – annars kommer något annat land att göra det. Och om konsumenterna litar mer på produkter tillverkade i Kina – vad hindrar då den kinesiska staten från att lägga in en bakdörr? Om mobiltillverkningen flyttar från USA till Kina kan det landet mycket väl få övertaget i informationskriget.

Sovjetunionen hade mycket generösa regler för vad som vid behov kunde klassas som psykisk sjukdom. Till exempel fixering vid sanning och rättvisa. I västvärlden diskuteras i dag om en viss grad av ifrågasättande och olydnad skulle kunna vara tecken på psykisk ohälsa. I svensk litteratur nämns bland annat att en känsla av att vara övervakad kan vara tecken på psykos. Hur man nu vet det i dessa tider av massövervakning. Vad som definieras som psykiska problem kan uppenbarligen vara förhandlingsbart.

Hur ska man börja beskriva detta? Att jag skrivit om det förr och om angränsande ärenden? Kanske. Jag har i det längsta hoppats att jag skulle slippa skriva detta. Men USA är på väg att gå i putten! Den repressiva staten växer. Dess myndigheter blir allt mer försigkomna när det gäller bryta mot konstitutionen, att beskära medborgarnas frihet, inskränka deras rättigheter, att konfiskera deras egendom. Kort sammanfattning. När de västliga territorierna i USA blev fullvärdiga delstater blev de inte det utifrån egen självständig status. De blev det som ett slags kolonier som togs till nåder…

I Bryssel ska regeringscheferna idag göra upp med Storbritannien om regler som underlättar för britterna att i en kommande folkomröstning stanna kvar i EU. Känsligast är regler kring bidragssystemen. Storbritannien vill kunna undanta nyanlända EU-medborgare från sociala bidragssystem i ett antal år från att de anlänt. En sorts karens till bidragspengar. I Sverige diskuterar vi om låglönejobb kan vara moraliskt acceptabla, eller om analfabeter ska gå in på de relativt höga ingångslöner som kollektivavtal stipulerar. Det senare innebär i praktiken att nästan hälften av de som kommer till Sverige aldrig jobbar i resten av sina liv.

I kväll, torsdag, är det Liberöl i Lund. Kom och träffa andra frihetsvänner över en öl eller två.

Torsdag 18 februari från kl 18

The Bishops Arms, S:t Petri Kyrkogata 7, Lund

Välkommen!

SL inför från årsskiftet sannolikt enhetstaxa. Det är synnerligen klokt med tanke på att taxan mer är ett styrmedel än en inkomstkälla. Med enhetstaxa blir det billigare att åka långt och dyrare att åka korta sträckor. Och eftersom det är de korta resorna som korkar igen kollektivtrafiken förfaller detta helt rationellt.

Sverige har ovanligt få poliser per capita. De är dessutom utspridda över ett stort, glesbefolkat land. Detta är ett problem vad gäller att upprätthålla medborgarnas säkerhet. Situationen har blivit än mer ansträngd på grund av flyktingkrisen (passkontroller, bråk på boenden m.m.). Och polisen medger själv att dess hantering av vardagsbrott och brott mot enskilda (som redan från början är undermålig) får stå tillbaka. Det behövs fler poliser, helt enkelt. Men det kommer att ta flera år att utbilda dem. Under tiden har jag ett uppslag till hur man skulle kunna frigöra resurser för polisen: Sluta jaga narkotikamissbrukare (och icke-problematiska brukare).

Det verkar oklart om Storbritanniens undantag i förhållande till EU kommer att vara giltiga bara för Storbritannien, eller även för Sverige och andra länder. När jag tar del av diskussionen om socialförsäkringssystemet i Storbritannien blir jag orolig. Det finns över huvud taget ingen diskussion om hur man kan behöva anpassa de svenska reglerna till en situation med ett stort antal asylsökande.

Den senaste tiden har Rörelsen kritiserats för en rad lägenhetsaffärer. Mest uppmärksamhet fick Kommunals beslut att ge utrikesminister Margot Wallström en lägenhet i centrala Stockholm. Senast i raden av socialdemokrater som fått hyra en lägenhet i attraktivt läge är försvarsminister Peter Hultqvist.Hultqvist får hyra av Militärhögskolans bostadsstiftelse. Dessa ska normalt förse försvarsmaktens anställda med bostäder. Även jag begriper förstås att ministrar måste bo någonstans. Det är fullt rimligt att de erbjuds övernattningslägenheter. Men inte av särintressen. Det var därför det var fel att Wallström fick hyra av Kommunal men inte lika upprörande att Hultqvist får hyra av en stiftelse.

I Dagens Industri framförs varningar för att en kommande utredning inte förstår vikten av att sänka skatter för företagande. Risken är överhängande att ett snävt och missriktat fiskalt intresse kommer att stå i vägen för införandet av ett regelverk som kan lyfta svenskt entreprenörskap, skriver Magnus Henrekson, professor och vd för Institutet för Näringslivsforskning, IFN. […] “Än viktigare för dynamik och företagsbyggande är dock att skatterna är förmånligt låga för dem som försöker skapa nytt kapital genom företagande. Detta är en nyckelfaktor för att locka fler att testa, grunda och expandera nya företag…

Världen har krympt. Vi reser som aldrig förr och möter även människor på andra sidan jordklotet genom några klick framför datorn. Detta innebär att allt fler träffar kärleken i andra länder. När två personer från olika länder, kanske rent av olika kontinenter, beslutar sig för att de vill leva ihop dyker en fråga omedelbart upp: var ska vi bo? I ditt land eller mitt? Det var denna resa jag påbörjade 2009. Den ledde till Kina och tillbaka. 2011 ansökte jag och min nuvarande fru om tillfälligt uppehållstillstånd för henne. Vi hade hört mycket om vad som kunde vänta. Lång väntan, intervjuer med konstiga frågor om färgen på tandborsten. Inget av detta hände. Inom tre månader hade hon beviljats TUT och på hösten kom hon hit.

Med anledning av hybridkrigshotet från Ryssland förbereder nu Finland mobilisering av 25 000 värnpliktiga (“reservister” med finsk nomenklatur), vilket ska kunna ske på finska motsvarigheten till ÖB:s eget initiativ utan inblandning från presidenten eller regeringen. Lagstiftningen ska snabbrevideras för detta. […] Rysk statlig inblandning i terrorism har inte ännu bevisats. Vad gäller olaglig invandring, så har Putins egna FSB börjat skjutsa flyktingar tvärs över Ryssland för att skicka in i Finland och även Norge. Obekräftade uppgifter talar om att FSB ska ha logistik för att på kort tid kunna transportera en miljon flyktingar till finska gränsen.

Det visar sig att Peter Hultqvist fått sin lägenhet av en av försvarets stiftelser. Kanske inte lika problematiskt som att Margot Wallström fått sin lägenhet av Kommunal eller Annika Strandhäll av Vision. Men ändå märkligt. För det naturliga för en minister borde vara att hyra en lägenhet. Finns ju inga lägenheter, säger ni då. Jo, det finns det visst. Det finns ganska gott om lägenheter. Vill en minister bo granne med mig går det utmärkt. Inte några längre köer skulle jag tro – i nyproduktionen är det betalningsvilja som gäller.

I Eskilstuna-Kurirens ledare 16 februari kan vi läsa att – trots alla braskande rubriker om våldsbrott – statistiken visar att brottsligheten i själva verket har blivit mindre under senare år. I och för sig är detta inget konstigt: oavsett om brottslighetsnivån stiger eller sjunker eller ligger på oförändrad nivå, är det klart att grova våldsbrott uppmärksammas i pressen. Detta kommer inte att ändras förrän människor upphör att begå brott, och det lär inte ske i brådrasket. Men sedan tittar jag på Veckans brott på TV, och där säger Leif GW Persson att han upplever att polisen har blivit alltmer håglös. Och det är inte första gången han säger det; han gjorde det också för ett par veckor sedan.

En person, som inte orkar gå upp på morgonen, har skrivit en debattartikel hos Metro om medborgarlön, eller om man så vill negativ skatt. Vederbörande tycker därför att man ska få 10 000:- kronor i månaden så man slipper jobba. “Livet är så mycket mer än att arbeta 8 timmar per dag! Hur mycket tid och ork finns det kvar efter arbete, hushållsarbete och sömn? Var finns tid för allt gott som livet erbjuder? Var finns tid för att leva?”

Höstens kris i det svenska mottagandet av asylsökande satte fingret på något självklart som nyvänstern, grönhögern och i princip hela det mediala etablissemanget under lång tid valt att ignorera: även Sverige har gränser. Kapaciteten är inte oändlig. Men det reste även frågor om Sveriges krisberedskap. Kommunsverige är generellt sett väl rustat för lokala kriser. Raskt ordnas evakueringsbostäder, det går snabbt att få fram många händer när det krävs. Värre är det ställt med den nationella krisberedskapen. Medan politikerna ute i kommunerna tvingas ha markkontakt kan regeringen tillåta sig att vara betydligt mer uppe i det blå.

En flyktingkris går trots allt att hantera, genom att stänga gränserna. Men hur löser vi de andra, stora problem som varken politiker eller väljare vill kännas vid? Moderaterna tycks ha förstått det krassa budskapet: Gå med på att stänga gränserna och få tillbaka en del av de väljare som gått till Sverigedemokraterna. Detta beskrivs av media som att M har “knäckt SD-koden”. Men det handlar mest om enkel triangulering. Kinberg Batra gör samma sak gentemot SD som Reinfeldt gjorde mot S år 2006 och 2010. De tar över motståndarens problembeskrivning – utan att nödvändigtvis ta över dess åsikter, värderingar eller ideologi.

Det kan bli en tuff vår för Sverige och Tyskland. I östra Medelhavet rapporteras det om nästa våg av migranter. De senaste 45 dagarna har 84 000 migranter korsat det Egeiska havet.

“Regeringens” två partier klarar inte av att komma överens om bostadspolitiken. Finansminister Margareta Andersson (s) förklarar öppet att “bostadsminister” Mehmet Kaplan (mp) inte uttalar sig å regeringens vägnar. Det är uppenbart att praktikanterna inom “regeringen” inte kommer kunna prestera något alls inom bostadspolitiken under en mandatperiod där halva tiden snart gått. Regeringen har inte klarat av att göra något som spelar någon som helst roll inom bostadspolitiken.

Så fruktansvärt sorgligt att Försäkringskassan aldrig utnyttjade de instrument som vi ägnade fyra år åt att utveckla på Socialdepartementet. Glädjer mig dock åt att man nu verkar ha förstått att rehabiliteringskedjan – med fasta tidsgränser för prövning av arbetsförmågan vid tre och sex månader – är ett alldeles utmärkt instrument som man behöver arbeta aktivt med.

Något som alltid fascinerat mig är att politiker har så dålig fingertoppskänsla. De missar uppenbara signaler om vad som kommer att hända framöver. Och de har en farlig övertro på att politiska beslut verkligen ger avsedda resultat. Konceptet med dynamiska effekter, det tycks de över huvud taget inte begripa. Låt oss ta flyktingkrisen som exempel. Alla har sett vad som har varit på väg att hända i Syrien, under flera års tid. Ändå tycks Europa stå överrumplat när de stora flyktingströmmarna sätts i rörelse.

Människors och beslutsfattares förmåga att blunda för enkla ekonomiska samband är hart när outtömlig. Ett sådant samband är detta: Om stat och/eller fack tvingar upp lägstalönerna över den nivå som skulle råda på en fri arbetsmarknad, kastas en mängd människor ut i arbetslöshet – och är de redan arbetslösa, hindras de effektivt från att komma in på arbetsmarknaden. De senaste dagarna har det kommit några trevare från näringslivet och borgerliga politiker om att sänka lägstalönerna för att göra det enklare för nyanlända till Sverige att skaffa sig jobb. Detta har föranlett Åsa Linderborg att fylla nästan hela Aftonbladets kultursida med motargument mot dessa trevare.