Integritetsutredningen är på 600 sidor, att sammanfatta och kommentera blir ohanterligt i en artikel. Vi får se hur många jag orkar med. […] Integritetsutredningen visar i kapitel 6 att en del internetanvändare är dumma i huvudet och får lida för det. Till exempel skickar de ut nakenbilder på sig själva och tror att ingen annan än mottagaren kommer att se dem, eller att de inte kommer att användas på ett sätt som avsändaren inte kunde förutse.

Svenskars tillgångar utomlands beskattas redan via sk automatisk withholding tax. I många fall leder det rent av till högre beskattning än om man har pengarna i Sverige via t ex ett investeringssparkonto. Nedan följer en kommentar från en insatt läsare.

Det finns vissa företeelser som jag har oerhört svårt för. Hyckleri är en sådan. Hyckleri är när toppolitiker driver en politik som med hot om fängelse kräver att vanligt arbetande folk betalar en stor del av sin inkomst i skatt varje månad medan de själva placerar sina miljoner på konton i fjärran länder för att undkomma just denna höga skatt. Hyckleri är när en hypad fjortisartist uppmanar folk att “skippa julklapparna” därför att “jorden är trasig och blöder” och själv tar flyger till Jamaica över jul.

Två gånger, bägge rätt obehagliga, har min iPhone 5S spontant frågat mig vad det var jag sade. Det handlar om Apples röststyrnings- och dikteringsfunktion Siri, som trots att “hon” inte ska fungera röstaktiverat på en iPhone 5S gått in i privata konversationer och bett om förtydliganden.

Frihetliga personer finns i en mängd olika kulörer, den gemensamma nämnaren är att man vill ha en mindre stat (eller ingen alls). Och att civilsamhället sköter mer av det som idag stat, kommun och landsting handhåller. Vården exempelvis skulle kunna drivas av företag, kooperativ, föreningar el dyl, och finansieras med försäkringar, medlemskap etc.

Svensk politik… Av någon anledning kommer jag att tänka på små barn som verkligen tror på jultomten. De vill ha saker, tror att julklapparna materialiseras utan att belasta hushållets ekonomi och de lever i en fantasivärld. De förvirras av att det finns ett antal olika tomtar runt om i samhället. De försöker förstå vilken som är den riktiga, trots att alla bara är bluff.

During the cold war we were all busy trying to get laid. Sometimes we would worry about the nukes. Better to get laid than nuked. After the cold war, when we should be able to celebrate that peace and love thing to it’s fullest, we are getting fucked! Instead of enjoing the day, we are forced to worry about a distant future for the planet. It doesn’t make sense. What is there to worry about? The guys with the nukes have proven they won’t press the button, no matter what. So who’s afraid of the nukes these days? Not the bad guys anyway, they run rampant.

Vi kan sluta varna för massövervakningssamhället. Det är redan här. Det är ett samhälle där all vår elektroniska kommunikation måste lagras enligt lag, där listor över telefonsamtal vi ringt måste sparas och där det snart upprättas ett register över vem som flyger vart och när (PNR). Sedan tidigare har myndigheterna stenkoll på våra ekonomiska transaktioner, och bankdata kan utan vår tillåtelse utlämnas till främmande makt.

Att den globala skuggkulturen av brevlådeföretag blir genomlyst är bra. Här gömmer förmodligen kriminella karteller och korrupta makthavare undan pengar, inte för att undgå skatt utan för att dölja kriminell verksamhet genom pengatvätt. Läckor av detta slag innebär att medier och andra kommer närmare och kan granska sådan aktivitet.

Oavsett vad man tycker om flyktingar, migranter och invandring – så bör vi kunna komma överens om att Sverige tog emot ett par hundra tusen människor förra året. Detta måste naturligtvis hanteras. Situationen är som den är, så hur gör vi det bästa möjliga av situationen? När det gäller det offentliga (som gör anspråk på att kunna hantera det här) försöker man lösa problem genom att kasta pengar på dem.

Martin Borgs har skrivit en utmärkt krönika åt DT. Det handlar om att staten tydligen ser oss landsbygdboende som några som behöver stöd, samtidigt som man drar in på själva anledningen att bo på landet – frihet.

Regeringen med socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (s) vill straffbeskatta arbetsgivare med många långtidssjukskrivna rapporterar DN. Man är öppna med att hoppas spara flera miljarder kronor åt svenska staten genom att därmed kommuner och landsting tvingas betala för sjukfrånvaro hos sina anställda. Kommuner och landsting som staten själva skjuter till pengar åt. Tanken är att genom att arbetsgivarna ska fråntas ännu mer pengar av staten, så ska det på något vis ge bättre arbetsmiljö. Att många långtidssjukskrivningar beror på privata omständigheter och inte på grund av arbetsplatsen skiter Strandhäll och regeringen helt i.

Jag har i flera år påtalat att nettoinflyttningen till Stockholm inom landet bara är några tusen personer om året. Nu har även Sveriges Radio P4 Stockholm till slut upptäckt detta. Som jag påtalat i många år (t ex i somras), så flyr tiotusentals personer varje år Stockholm, efter att faktiskt provat på att bo i regionen.

På journalistiska “Grävseminariet” på Svenska Mässan i Göteborg medverkade konstnären Lars Vilks. Men säkerhetspådraget var enormt och man var tvungen att låta bli att förannonsera hans namn, istället var han “hemlig gäst” — allt för att inte islamister skulle förvarnas och kunna planera terrordåd. Ändå är det Lars Vilks som utmålas som boven i dramat. Han anklagas för att skapa ett “vi-och-dom” och för att han spär på hat och motsättningar i samhället.

Har genom åren uttryckt kritik mot fackföreningarnas maktmissbruk. Missförstå mig inte – jag tycker att fackföreningarna spelar en roll. Men det är alltför stort fokus på att reglera löner och alldeles för lite på att hjälpa arbetstagare som hamnat i konflikt med sin arbetsgivare.

Nyheten om de s k Panama-dokumenten har i flertalet medier vinklats i syfte att avslöja rika människor, som väljer att dölja sin förmögenhet från skatteverket. Nu verkar det allt mer som om nyheter slår tillbaka mot andra grupper. Många av personerna som figurerar är politiker. De tvingar medborgarna att betala höga skatter, men väljer att själva slippa undan. Vissa lagar gäller somliga, andra dem själva. Vi degraderas från medborgare till undersåtar.

Har ni hört sossarna tala om ekonomisk demokrati igen? De gjorde det för sådär 40-50 år sedan. Men de lyckades aldrig förklara det demokratiska i att ta från en för att ge till en annan. De lyckades aldrig förklara vari det demokratiska låg i att inte bara var och en har en röst vardera av lika värde vid valen, utan att var och en får bestämt av staten en lika stor peng som de får spendera. De lyckades aldrig förklara det demokratiska i att staten tar resten. Men nu är de igång igen. Bland annat i motioner i lokala s-föreningar, men också på demokratiska sidan i det amerikanska presidentvalet.

Dagens Industri kryper till korset efter att ha använt den mycket spridda uppgiften att hälften av invandrare är i arbete efter åtta år. DI medger efter läsares påpekande att detta inte är sant. Det är mycket sämre. PM Nilsson skriver i Integrationen mer akut än vad vi trodde: “Det går lätt troll i siffror (…) arbetsmarknadsläget är värre än vad Di, Svenskt Näringsliv och de flesta politiska partier brukar ange. (…)”

“[Cornubot] och har haft ett mycket stort inflytande på de av mina vänner som kan kategoriseras som ‘über-smarta ingenjörer med höga inslag av av paranoia’ kom jag på att ju hört att han även bloggat om twitterforskning och passade på att läsa den.” – Mattias Östmar. Mattias Östmar har på sin blogg gjort en ny analys av den svenska sk Twittereliten, som fortfarande består av den så kallade mediaeliten. Jag har dock avancerat in på plats 96 och Östmar centrerar sin analys kring mig.

Tänk dig en situation där ingen övervakning förekom och staten inte hade någon möjlighet att övervaka misstänkta brottslingar. Många skulle ha invändningar mot en sådan ordning. Tänk dig nu en situation där staten övervakar allt medborgarna gör, där utrymmet för privatliv är noll. De flesta skulle även ha problem med ett sådant samhälle. Låt oss nu kalla det första scenariot för 0 och det andra för 100. Var på denna skala bör vi befinna oss? Vid vilken punkt blir det farligt, åt respektive håll?

Ryssland och Kreml ser nu ut att bryta mot ett sjätte internationellt avtal. Man har landsatt militär trupp på Svalbard utan tillstånd, vilket bryter mot Spetsbergstraktaten. Sedan tidigare har man brutit mot Budapestavtalet om Ukrainas territoriella integritet, INF-avtalet mot medeldistansrobotar och mot avtalet om NATO:s obehindrade expansion från 1997. Man bryter också mot Wiendokumentet genom att inte anmäla militära övningar och har sagt upp CFE-avtalet som begränsar konventionella militära styrkor i Europa.

… och om rätt, rättvisa och rättfärdighet i allmänhet. Eftersom Hägerström betraktade alla våra rättigheter som vidskepelser, betraktade han förstås också äganderätten som en vidskepelse. Men först en historisk tillbakablick…

Regeringen har tydligen tillsatt en utredning kring hur man ska kunna försämra postgången och öka vinsten för det statsägda svensk-danska PostNord. Regeringens utredare Kristina Jonäng föreslår att det ska ta dubbelt så lång tid att leverera post, dvs två dagar istället för en dag, vilket förstås kommer spara stora pengar åt PostNord (och naturligtvis inte räknas som en kvalitetsjusterad prishöjning när inflationssiffrorna ska räknas ut). Det hela låter som ett tydligt beställningsverk om försämrad service, men på äkta nyspråk så heter fördubblad leveranstid att “stärka brevets värde”.

Nybloggat på HAX.5July.org: Fierce legal battle over data retention in Sweden » Om striden om datalagringen – mellan Bahnhof, polisen och PTS. Nu har Förvaltningsrätten meddelat inhibition vad gäller det miljonvite som PTS vill ålägga Bahnhof.

Har precis tagit mig in i Star Alliance lounge på Bryssels flygplats, efter två säkerhetskontroller och fyra kontroller av mitt boarding-pass. Kommer osökt att tänka på att pendlare mellan Malmö och Köpenhamn utsätts för sånt här varje dag. Enligt Sydsvenska Handelskammaren kostar kontrollerna 1,5 miljarder kronor per år – lika mycket som värdet av den svenska musikexporten.

Jag funderar ibland över Sveriges krisberedskap, hur vårt land skulle klara en större nationell katastrof. Sverige har varit förskonat från större katastrofer i modern tid, men tittar vi på det som har hänt är facit inte särskilt upplyftande.Sverige har haft för vana att välja naivitet framför beredskap. Att tro alla om gott. Att satsa på fluff och flum i stället för polis, försvar och rättsväsende. Denna prioritering kan få fullständigt katastrofala konsekvenser om det värsta väl inträffar.

Det verkar som om sossarna börjar bli varma i kläderna. Skatterna höjs. Pålagorna på företagande ökar. Mentholcigaretter förbjuds. Man överväger att censurera internet. Övervakningsstaten rullas ut ytterligare. Och så där håller det på.

Redan för ett år sedan skrev jag att regeringen sannolikt kommer att återinföra arbetsgivaransvar för sjukskrivningar. Och nu verkar förslaget vara färdigt. Socialdemokraternas lösning på problem med skenande kostnader i socialförsäkringen är nämligen alltid att skyffla över ansvaret på arbetsgivarna. Naturligtvis lär detta försvåra för personer med svag hälsa att få arbete. Det blir i praktiken en skatt på ohälsa – som kommer att bäras av de anställda. Räkna med att behöva ta med friskintyg på anställningsintervjun i framtiden.

Icke-inflationen slår till igen. Postnord har höjt priset på vanligt porto för företag och företagare med 16%. Detta då momsen sedan 1:a april avskaffats på frimärken, men man istället höjt priserna på dessa.

Förvaltningsrätten har nu gått Bahnhof till mötes i en mycket viktig fråga som handlar om integriteten på nätet. Det handlar om huruvida polisen ska kunna begära ut trafikuppgifter med anledning av rena bagatellbrott, eller om en sådan begäran ska kräva att brottet är allvarligt.