Blandat
CategoryBertil Lundman och trollen
Bertil Lundman (1899-1993) var en svensk antropolog, i sin forskning intresserade han sig inte minst för fysisk antropologi. Han använde sig tidigt av blodgrupper som ett av flera verktyg för att utforska olika populationers historia och släktskap.
PATRIK ENGELLAU: Är det här ett glatt budskap och i så fall hur pass glatt?
World Economics Forums årsmöte i Davos framstår alltmer som en lite mer påkostad och prestigeladdad Almedalsvecka (och därmed inget ont sagt om Visbyarrangemanget). För bara några dagar sedan höll den 99-årige Henry Kissinger ett kort anförande på länk för de församlade världspotentaterna i de schweiziska alperna.
PATRIK ENGELLAU: Utrota varenda jävel
Sven Lindqvist var en på sin tid mycket hyllad kraftigt vänsterorienterad samhällsdebattör. År 1992 publicerade han en bok som hette Utrota varenda jävel. Den boken blev för svenskt vidkommande den ännu i våra dagar gällande slutgiltiga sanningen om västerlandets månghundraåriga förgripelser, övervåld, kränkningar och förtryck av folken och länderna i tredje världen.
Radio Folkungen: Bombattentatet i Kista
Tisdag den 17 januari kl 04.30 sprängs en bomb vid Electrum i Kista. Där huserar Kungliga tekniska högskolan och en del teknikföretag. Sven berättar om vad han såg på plats, hur stora skadorna blev och vad som antagligen var målet, om inkompetenta terrorister och journalister med flera.
Radio Folkungen: Global centralplanering kontra frihet
I stort sett alla vår tids problem kan härledas till centralplanering i någon form. Den ultimata formen av centralplanering är globalism, när allt centralplaneras från globala myndigheter. Frihet är globalismens motpol. (Ber om ursäkt för något försenad publicering.)
PATRIK ENGELLAU: Ett inlägg i befolkningsfrågan
År 1968 publicerade den amerikanske professorn Paul Ehrlich en bok som varje år sedan dess, kanske rentav varje vecka, visar sig vara helt feltänkt och ändå haft ett avgörande och ännu bestående inflytande på samtidens uttolkningar av tillvarons beskaffenhet. Boken heter ”Befolkningsbomben” och hävdar i nymalthusiansk anda att mänskligheten står inför sammanbrott och katastrofer eftersom det inte skulle finnas mat och andra basresurser för de växande massorna.
MOHAMED OMAR: Ett nytt år
Förr skulle advent vara en tid av stillhet, en förberedelse inför det stora julfirandet och välkomnandet av det nya året. Det innebar inga fester före jul, man sparade sig. Så är det inte idag, idag äter vi julbord under hela december.
PATRIK ENGELLAU: Jag vill ha pengar från dig
Förra året kostade Det Goda Samhället ungefär 400 tkr att producera. Skribenterna får inget betalt, inte jag heller, men det finns mycket annat som kostar pengar.
PATRIK ENGELLAU: Min nominering till Sveriges mest enfaldiga och osmakliga debattartikel
Senare i vår kommer den stora åsnegalan att avhållas på Friends Arena där Sveriges överlägset dummaste debattartiklar kommer att koras. Dagens Nyheter, en tidning som alltid är på hugget med de djärvaste synsätten, tycks redan ha placerat sig i vinnarhålet med en artikel om att framtidens krig måste bli hållbara.
PATRIK ENGELLAU: Drivkrafter
För ett tag sedan skrev jag en artikel där jag avsiktligt inte fattade allt det smarta som en hel smart värld av hyllade forskare och tjänstemän anser vara så uppenbart, självklart och till full evidens bevisat att den som inte hänger med på allt antingen är dum i huvudet eller en rysk fejknjusare.
Lästips: Carl Schmitt om Hegel och Marx
Carl Schmitt har varit en återkommande och värdefull bekantskap på Motpol, bland annat i egenskap av nykter analytiker av det politiska. Hans resonemang kring vän-fiendedistinktionen, suveränen, nomos, partisanen och undantagstillståndet har influerat såväl högerns som vänsterns tänkare.
PATRIK ENGELLAU: Faucis fadäser
En generös vän skickade mig en 600-sidig tegelsten till bok som julklapp. Den heter Den verklige Anthony Fauci och är skriven av Robert Kennedys son (och därmed JFK:s brorson) Robert Kennedy Jr.
PATRIK ENGELLAU: Förklara för mig vad jag inte har förstått
För så länge sedan att jag inte kan minnas när det hände fick jag lära mig i skolan om fotosyntesen. Som jag fattade det då – och fortfarande fattar det – är att fotosyntes betyder att koldioxid, en gas i atmosfären, är mat för växter. Växter äter koldioxid och dricker vatten och denna näring omvandlar de med hjälp av just fotosyntesen till levande biomassa, alltså grenar, löv, kottar och blommor och sådant där. Växternas avföring kallas syre.
PATRIK ENGELLAU: Rollspelet
Välfärdsforskaren, vad det nu är, Andreas Bergh har i Dagens Nyheter skrivit en debattartikel om invandringsideologier som stämmer så väl överens med mina fördomar att jag inte kan låta bli att glatt kommentera (och något lite lägga till rätta).
Familj och friheten
I västvärlden, med Sverige som extrem, har vi en moralisk syn på individen som okränkbar och fri. Enligt den synen är det traditionella samhället en boja för individen. Moderniteten är frihet! Frihet från familjens och samhällets förtryck.
PATRIK ENGELLAU: Vi bör bygga en svensk kultur
Igår redovisade jag den stora upptäckten – som den siste i Sverige känns det – att vi mot utländska influenser bör försöka skydda den fredliga, vänliga, konsensusorienterade och därför möjligen lite bleka och konventionella svenska kulturen. Inte så att vi bör förbjuda importerade seder och tänkesätt utan bara att vi betänker och värderar det som är upplyftande och nyttigt i det egna, nedärvda idégodset.
PODD: Libertarianism
I ett nytt avsnitt av podden TANKAR FRÅN FRAMTIDEN pratar Eddie (Mohamed Omar) med Jesper Bleeke, ordförande på den libertarianska tankesmedjan Misesinstitutet.
PATRIK ENGELLAU: Konstpolitik
Med tanke på att jag framför synpunkter på praktiskt taget allt, vara en del är tvivelaktiga och därför kräver noggrann uppmärksamhet från läsaren, så är det förvånansvärt att jag veterligen aldrig skrivit något om konstpolitik.
Joseph Deniker och Europa
Joseph Deniker (1852-1918) var en fransk-rysk vetenskapsman, idag mest känd som antropolog och författare till The Races of Man. Han var verksam under en period när antropologin studerade inte bara religion och samhällsformer utan även fysiska aspekter, det som idag bär namnet fysisk antropologi.
PATRIK ENGELLAU: Amorteringsplikt
Grunden för min ekonomutbildning inhämtade jag i småskolan genom serien Spara och Slösa kom i tidningen Lyckoslanten som Sparbankerna delade ut gratis för att lära barnen att spara. Flickan spara ville alltid spara och flickan Slösa villa alltid shoppa, konsumera och njuta. Det slutade varje gång med problem för Slösa. Hon fick tandvärk och magont av allt godisätande, förkylning av att klä sig för tunt, blev skallig efter att ha bränt håret med sin locktång, och blev påkörd när hon rusade till gottkiosken. Jultomten vägrade att ge henne några klappar.
PODD: Tankar från framtiden
I ett nytt avsnitt av podden TANKAR FRÅN FRAMTIDEN pratar Eddie (Mohamed Omar) med skribenten Nikodemus Ungh. Han skriver på den libertarianska sajten Mises.se. Sajten tillhör Ludwig von Mises-institutet, en tankesmedja grundad 2010 och uppkallad efter den österrikiske ekonomen och tänkaren med samma namn (1881-1973). Eddie och Nikodemus pratar om hur staten kväver medborgarnas företagsamhet och kreativitet med regler och skatter. Sverige är ett rikt land, men hur rik är egentligen svensken?
What about Sverige?
Jag hade nyligen anledning att på nätet besöka den institution vid Stockholms Universitet som erbjuder kurser i det ryska språket. Institutionen har ett något krystat och spretigt namn; Institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska.
PATRIK ENGELLAU: En möjligen relevant observation
När Gud skapade världens såg Han också till att det uppstod en konflikt mellan politiker som fördelar budgetar och underställda instanser, till exempel skolor och husläkarmottagningar, som tar emot pengarna och använder dem. Användarna anser alltid att de behöver större anslag och politikernas oföränderliga inställning är att användarna kunde nöja sig med mindre.
PATRIK ENGELLAU: Blir det något paradigmskifte?
Bara ett par månader sedan Tidöavtalet publicerades verkar Dagens Nyheters ledarredaktion med förfäran ha förstått vad avtalet innebär. Det innebär att sverigedemokraterna har minst lika mycket att säga till om som om partiet suttit med i regeringen.
En kvinnas längtan
I traditionella kulturer drivs hemmet av kvinnor. Mannen ska se till att hemmet kan fungera genom att skydda mot yttre inkräktare och att de resurser som behövs finns. Det är inte en slump att rika män har fler kvinnliga intressenter.
PATRIK ENGELLAU: Kulturarvet är omistligt
År 1936 publicerade den amerikanske journalisten Marquis Childs, efter att ha studerat några års socialdemokratisk politik, en internationell bestseller om Sverige som hette Sweden: The Middle Way. Childs menade att Sverige representerade ett slags lagom maktfördelning mellan den tidens politiska huvudmotståndare
PATRIK ENGELLAU: Myten om den stora omvändelsen
Då och då blir jag intervjuad av någon som vill berätta historien om min stora omvändelse för några decennier sedan från starkt troende till skeptiker. Sådana pånyttfödelser är välkända från historien. Berättelsen är ungefär densamma oavsett vilket själstillstånd konvertiten lämnar och vilken ny sinnesbeskaffenhet han intar.
2022 – den globala statskuppen
När 2022 lider mot sitt slut kan det vara på sin plats att försöka summera året som gått och identifiera de viktigare mönstren i gyttret av olika händelser. Flera mönster kan urskiljas, från fortsatt folkutbyte och våldets återkomst i det offentliga rummet, över kriget i Ukraina och kampen om yttrandefriheten, till kulturindustrins fortsatta radikalisering
PATRIK ENGELLAU: Heliga ting
Yttrandefriheten är bland det heligaste västerlandet har hittat på. Tillsammans med de övriga demokratiska fri- och rättigheterna, till exempel äganderätten, näringsfriheten, slaveriförbudet och tryckfriheten utgör de rättsstatens fundament.
Otto Höfler och det germanska kungadömet
För den som är intresserad av våra germanska förfäder och deras världsbild är Otto Höfler (1901-1987) en guldgruva, på samma gång vetenskaplig och inspirerad. Ett bra exempel på detta är Der Sakralcharakter des germanischen Königtums, där Höfler utforskade det germanska kungadömet och dess sakrala karaktär.