Den Europeiska Unionen, EU, har ett förfärande track record. Vi har exempel på storhetsvansinne, som en gemensam valuta för vitt skilda ekonomier. Och det finns fullskaliga haverier, som den gemensamma flyktingpolitik som visade sig inte existera i verkligheten, när den väl behövdes. Men allt är inte omdömeslöshet i kolossalformat. Här finns också en lång rad mindre misslyckanden, dumheter, felbedömningar och en centralstyrning som genomsyrar unionen. De samlade negativa konsekvenserna blir dock stora.

När jag gick i grundskolan så betraktade man FN som en god, nästan magisk kraft. Den blå fanan med den vita lagerkransen och jordklotet var en stark symbol för fred, frihet och rättvisa. Men något gick fel. Väldigt fel. Att exempelvis Saudiarabien tilldelats FN:s uppdrag att värna mänskliga rättigheter känns onekligen beklämmande. Landet har ett rättsväsende som närmast är medeltida till sin karaktär, alldeles nyligen avrättades ett fyrtiotal människor på märkliga grunder.

Den dansk-syriske parlamentsledamoten Naser Khader, som bildade Demokratiska muslimer i protest mot extremismen, skriver i en av Danmarks största morgontidningar Politiken: “Nyligen blev en syrisk kvinna intervjuad av norska NRK. ‘Aisha’, som hon blev kallad, hade flyttat från Syrien till Dubai flera år innan inbördeskriget började. Men i likhet med många andra från Mellanöstern tog hon sig till Norge för att, som hon sa, “få ett annat pass. Du vet, med syriskt pass är det inte så enkelt att resa i dessa dagar. Alla önskar sig ett europeiskt pass.”

Förre ordförande i Gröna Bilister, Mattias Goldmann, hade på nyårsafton fått in en insändare i flera lokaltidningar runt om i landet. Där avslöjar han tydligt att fordonsbranschen vill ha politikernas hjälp att sälja in klimathotet. På det viset kan nämligen vissa tillverkare förbättra sina konkurrensvillkor och följaktligen tjäna mer pengar. Att denna politik kostar både skattepengar och privata pengar för medborgarna är inget som bekymrar fordonsbranschen. Den detaljen syns ju inte i deras bokslut!

Det ger en overklighetskänsla att höra Morgan Johansson, vars chef så sent som förra våren och sommaren hävdade att det inte finns någon gräns för svenskt asylmottagande, med lättnad i rösten berömma Danmark för att de inför gränskontroller mot Tyskland. Politiken och retoriken har svängt i 180 grader. Nu är det uttalade målet att betydligt färre asylsökande ska ta sig till Sverige. Alltså just den politik som regeringen innan november förra året högljutt kritiserade Danmark för att föra. Plötsligt står den där själv.

Två moderata debattörer skrev häromdagen en intressant artikel i SvD om ökad demokrati för medborgarna. Man vill minska partiorganisationernas makt, dela ut partistödet direkt till de folkvalda, samt införa en oberoende författningsdomstol. Idéerna organiseras under namnet 16-juni stiftelsen. Jag har själv skrivit om snarlika demokratiska problem; det är bra dylika tankar vädras, hoppas att det görs allt oftare.

De nyinförda id-kontrollerna i har fått mycket kritik, och visst går det emot tanken om öppna gränser och fri rörlighet. Men notera att våra samhällen alltid har krävt att vi legitimerar oss i tid och otid. Om du ska göra ärenden på banken, besöka myndigheter, ta emot paket och försändelser, köpa vissa produkter etc. Id-kontroller görs dagligen av de mest bisarra skäl. Vi må ha öppna gränser, men våra samhällen är väldigt kontrollerade på insidan. När migranterna på ett eller annat sätt passerat gränsen kommer de ändå att behöva ta fram id-handlingarna så fort de har ett kritiskt ärende.

Det finns områden där den politiska utvecklingen tycks vara fullständigt enkelriktad, oavsett vem som sitter i regeringen. Nya former av övervakning av folket införs fortlöpande. Det senaste är att man vill kunna installera spionprogram på folks mobiler, plattor, datorer och servrar. Detta för att kunna kontrollera innehållet i kommunikationerna. (Registrering av data om alla svenskars alla telefonsamtal, SMS, e-postmeddelanden, nätuppkopplingar och mobilpositioner sker redan.)Säkerhetspolisen har underställts regeringen direkt.

Den socialdemokratiska och miljöpartistiska regeringen har infört ID-kontroller för att ta sig in i Sverige. Detta hotar inte EU:s fria rörlighet, dvs möjligheten för fri handel med varor och tjänster eller individers fria rörlighet och värvs- eller bosättningsrätt. Tvärt om är det i många EU-länder krav på att man ständigt har legitimation och legitimation är en förutsättning för att kunna nyttja samhällstjänster korrekt och lagligt. Enligt uppgift tar ID-kontrollen vid tågen i Danmark någon minut, men de tusentals Malmöbor som tidigare rasade över migrationsvågen men nu istället rasar över att de måste styrka sin identitet gnäller förstås ändå.

I september sade miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin följande till Expressen-TV: “Jag hoppas att vi kan samla Sverige bakom en tydlig agenda för det som krävs för ett EU som tar ansvar för den här flyktingkrisen, där vi inte fortsätter att stänga ute människor som flyr från krig och förföljelser.” Vice statsminster Åsa Romson uttryckte sig på följande sätt i sitt sensommartal. “Där gick små barn, en liten pojke i alldeles för stora gummistövlar och andra, som inte hade några skor alls. Utmattade travade de på så gott de kunde. […]”

I dag på morgonen påbörjades de omtalade ID-kontrollerna vid den svenskdanska gränsen. SVT livesänder. Detta följs i media som om det vore fråga om förstadiet till Armagedon. Överdrifterna avlöser varandra. “En ny Berlinmur”, säger någon. “Ett brott mot de mänskliga rättigheterna”, säger andra. “This is exactly how Nazi Germany started”, säger Basil Fawlty. På morgonen rapporterades att kontrollanterna vid gränsen fick handskar på grund av kylan. Spänningen är kort sagt olidlig.Centerpartiet är förstås emot då de “värnar öppenheten”.

Varför berättar inte svenska media sanningen om vindkraften? Inte ens när det faller omkull snurror över vägar och andra allvarliga incidenter inträffar ifrågasätts vindkraften. Inte ens när det uppdagas att rena lagbrott begås av vindkraftindustrin blir det några näsvisa frågor till dess representanter. Inte ens när elpriserna är negativa, bolagen går i konkurs, inte ens när staten tvingar marknaden till sned produktion för att gynna vindkraften ställer journalisterna några besvärande frågor vare sig till energisektorn eller till politikerna.

I morgon börjar gränskontrollerna tillämpas på allvar mellan Malmö och Köpenhamn. En tågresa som tidigare tog 35 minuter kommer nu att ta en timme och tjugo minuter. Att pendla mellan städerna blir svårt – kontrollerna kommer antagligen att på ett effektivt sätt stoppa pendlare. Flyktingarna tar sig nog över på något annat sätt – de har klarat värre utmaningar på vägen till Sverige. Förmodligen är det bara en tidsfråga innan flyktingssmugglare etablerar sig – precis som de smugglare som hjälper flyktingarna att ta sig från Turkiet till Grekland.

Saudi-Arabien bryter sina diplomatiska förbindelser med Iran, efter att ha avrättat en människorättsaktivist från enligt Iran fel islamsekt, vilket gjorde Iran upprörda. Rimligtvis bör detta påverka oljepriset. Facit har i imorgon. Saudi-Arabien stöds av sin allierade USA. Iran stöds av sina allierade Ryssland. Både Ryssland och Iran blöder ur de flesta ekonomiska kroppsöppningar och behöver ett avsevärt högre oljepris. Saudi-Arabiens flagga. Efter att en av världens hårdaste diktaturer, Saudi-Arabien, avrättat en människorättsaktivist från enligt Iran fel islamsekt, så angreps Saudi-Arabiens ambassad hos ärkefienden Iran.

Nybloggat på HAX.5July.org:Internets imprisoned and fallen »Håller nätaktivister, journalister och visselblåsare på att bli den nya tidens fängslade och fallna dissidenter?

Hörupp! I det rådande politiska kaoset behöver Sverigedemokraterna inte göra någonting. Alls. Det räcker med att vänta. Sedan blir Jimmy Åkesson den naturlige statsministerkandidaten – i kraft av att vara ledare för det största politiska partiet. I god demokratisk ordning. Och sen då! Vet ni vad det där partiet egentligen tycker om saker och ting? Till att börja med vet inte heller SD vad man skall göra i den rådande flyktingsituationen. Alla, utom möjligen V och C, vill i möjligaste mån stänga gränserna. Låt oss anta att det sker. Vad gör man då?

Arbetarepartiet Socialdemokraterna älskar sin historia. SAP dominerade svensk politik under 1900-talet som inget annat demokratiskt parti i Europa. Självbilden av att vara ett statsbärande parti med regeringsduglighet, en folkrörelse med brett stöd från den arbetande befolkningen och med en bred majoritet väljare inom LO-kollektivet har levt vidare. I dag stämmer den bilden föga med verkligheten. SAP har krympt och är i dag ett 30-procentsparti på väg mot att bli ett 25-procentsparti. SAP är större bland dem som inte arbetar än dem som faktiskt har ett jobb. Bland unga når S inte ens 20 procents stöd.

Nybloggat på HAX.5July.org:Citizens or serfs? »Övervakningsstaten är bara ett av flera exempel på hur fria medborgare reduceras till livegna undersåtar. Läs och delta i diskussionen.

Tar del av en del nya siffror från EU-kommissionen om småföretag och offentlig upphandling. Vi som följer utvecklingen har ju tidigare noterat tendensen till centraliserad upphandling. Sverige har ändå under många år legat i mitten av statistiken – vi missgynnar våra små- och medelstora företag ungefär lika mycket som alla andra länder. Men något verkar ha skett de senaste åren. Enligt EU-kommissionens senaste statistik utmärker vi oss nu genom att ha lägst andel småföretag som vinner upphandlingar – sett till kontraktsvärdet. När det gäller upphandlingar över gränsvärdet, sådana som måste annonseras, delar vi sistaplatsen med Portugal.

Är våra ledare galna? Ja, det säger åtminstone USA:s president Barack Obama. Han menar att en betydande del av världens ledare är galna i Jerry Seinfelds program Comedians in Cars Getting Coffee. Vi får väl anta att Obama exkluderar sig själv. Han är ju den coola presidenten. Själv började jag tappa förtroendet för Obama efter hans lite märkliga uttalande om handikappade i ett annat TV-program för några år sedan. Han använde begreppet ”paralympics” i ett nedlåtande och förlöjligande syfte mitt under intervjun.

Aftonbladet säger sig ha genomfört en undersökning om svenskarnas framtidsutsikter. Man påstår att ungdomarna är positiva, men i de siffror man redovisar är det tydligt att ungdomarna är negativa.Aftonbladet skriver att Inzios analyschef Karin säger:”Det är fler som tror att det blir bättre, framför allt de yngre. Det kanske ligger i sakens natur att yngre personer har en syn att allting är möjlig”Aftonbladet skriver också:”[D]e unga tror på det nya året, enligt en undersökning från Aftonbladet/Inizio” Låt oss då snabbt titta på Aftonbladets egna siffror från Inzios undersökning.

Sverige är känt för att vara det mest lättlurade landet i världen. Att få svenska bidrag är som att lura godis av barn. Ett tecken på detta framgår av följande TT-telegram:
Gränspolisen i Skåne reagerar mot att flyktingar från Irak, som fått permanent uppehållstillstånd av skyddsskäl, ändå obehindrat gör resor tillbaka till Irak. Nu ska polisen börja tipsa Migrationsverket om fall, där skyddsskälen och uppehållstillståndet kan komma att omprövas, rapporterar TV 4 Nyheterna Malmö.

Vi har i Sverige numera gjort oss av med nästan alla ståndsprivilegier. Bönderna kan snart inte sägas vara självägande eftersom de ägs av bankerna och byråkratin. Adeln har förlorat sina privilegier. Kyrkan får fortfarande uppbära begravningsskatt, även från dem som inte vill begravas i vigd jord. I övrigt kan väl deras privilegier sägas ha upphört. Kvar finns endast kungafamiljen med sina privilegier och skyldigheter. Men det har seglat upp en ”ny” grupp människor som gör anspråk på privilegier. I postmodernistisk anda och efter internationellt mönster vill man tilldela privilegier till ursprungsfolk. Men vilka är det, egentligen?

I gamla invasionsförsvaret tjänstgjorde främst män och de frivilliga försvarskvinnorganisationerna organiserade barnomsorg åt sina tjänstgörande kvinnor. Idag har vi fortfarande en majoritet män inom försvaret, men även många kvinnor och inte sällan är deras livspartner också engagerad inom totalförsvaret. Fast det finns ingen organisation för att ta hand om dessas gemensamma barn i händelse av svensk mobilisering.

Regeringen Löfven går in i det nya året med tunga steg. Tillväxten tuffar på i bra takt, men det mesta pekar annars i fel riktning. Både för Sverige och den regering som är satt att leda landet. Aftonbladet och andra anhängare av den rödgröna regeringen vill vända blad. Men utmaningarna och bekymren blir förstås inte mindre bara för att vi skriver 2016. Det största problemet för Löfven är att hans politiska förslag inte alls står i relation till de problem de är tänkta att lösa.

Riksbanken styr som bekant på konsumentprisindex, KPI. Men SCB räknar även ut en BNP-deflator, med vilken man sänker BNP-tillväxten, eftersom prisökningar inte är BNP-tillväxt. Denna deflator är sedan 2012 avsevärt högre än KPI och skvallrar om högre kostnadsökningar än det Riksbanken styr sin reporänta mot.

Allt fler av samhällets kommandohöjder har intagits av något slags puritansk sekt. Fast utan religiösa förtecken. Men med en väldigt stark tro. Sektens medlemmar tror faktiskt – på fullt allvar – att de vet hur allt i samhället skall organiseras och vad som är bäst för alla andra. Att de själva är de goda människorna. Men i själva verket är de bara arroganta. En mycket tydlig signal om vad som sker är att man till och med håller på att göra om språket – det vill säga själva det verktyg som människor använder för att kommunicera med varandra.