Med hög arbetslöshet framförallt bland utlandsfödda finns det all anledning att försöka förenkla för den som vill starta företag i liten skala och anställa ett fåtal personer

Till att börja med ska jag erkänna att jag själv är småföretagare, så den här texten skriver jag delvis i eget intresse. Det betyder dock inte att det är av rent själviska orsaker, utan alla dessa förslag är jag övertygad om skulle underlätta för alla småföretag i Sverige, och leda till att fler kan lämna arbetslösheten genom att fler får möjlighet att anställa.

Storbritanniens förre finansminister George Osborne menar att det syriska inbördeskriget kunnat fortsätta tack vare att västerländska stater inte visat ledarskap och ingripit i konflikten. Verkligheten är dock det motsatta. USA har satt upp sanktioner mot syriska staten och de har finansierat, tränat och gett vapen till över tiotusen syriska rebeller. Dessa och andra ingripanden har nog också lett till att konflikten förlängts.

Under årens lopp har jag varit med om ett antal påstått katastrofala hot mot mänskligheten. Några av de värsta inträffade strax före min tid, till exempel digerdöden och trettioåriga kriget, men jag har likväl fått uppleva oron för skogsdöd, ozonhål, slutet på alla råvaror, peak oil, global uppvärmning och många till.

Men ingen annan global skräck har väl varit så permanent och till och med trovärdig som fruktan från överbefolkning. Jag tror denna undergångsfobi varit med mänskligheten från början eftersom världen återkommande faktiskt varit överbefolkad i bemärkelsen att det tidvis – och här och där ganska ofta – inte funnits mat till alla, utan åtskilliga gått under av svält och följder av undernäring.

Att känna stolthet för sitt land är inte bara vanligt utan också viktigt för människors identitet. Detta gäller även för Sverige men i den svenska självbilden finns också en stark känsla av överhöghet och ett vidgat ansvarstagande som omfattar det globala samhället i sin helhet. Svensken reser ut i världen för att ställa saker till rätta, att se till att allt fungerar samt ta ansvar för global miljö och klimat och för jordens alla hjälplösa och drabbade. Det finns en liten Dag Hammarsköld i de flesta.

Under natten formerar sig intressena inför morgondagens strid. Man vet inte säkert vilka som kommer att ställa sig på vardera sidan när morgondimman lyfter. Man vet bara vilka som utgör kärntrupperna på ömse håll.

Man vet inte heller riktigt säkert om kriget börjar just i morgon. Krig beror på djupgående motsättningar, men de utlösande orsakerna kan vara obetydligheter som tänder de sedan länge förberedda stubinerna.

En sådan obetydlighet med osäker utgång är frågan huruvida socialtjänsten i kommunerna ska lämna information om folk som olagligt befinner sig i riket, så kallade papperslösa, så att polisen kan utvisa dem.

Sedan Trump-valet verkar media ha hamnat i ett chocktillstånd. Det finns ingen gräns för hur mycket vedervilja som riktas mot den presidentvalde och hans väljare.

Storyn är ungefär att amerikanen i gemen är okunnig, bigott och dum i huvudet samt troligtvis förförd av råttfångaren Donald Trump, en ond och oborstad lögnare. TV-journalisterna förfasar sig som stiftsjungfrur inför ett bondeuppror. I Aktuellt nyligen (ungefär 26 minuter in i programmet) kunde man höra två eleganta och välsminkade unga damer – programledaren och Washingtonkorrespondenten – uttrycka sin bestörtning över det amerikanska folkets brist på hyfs, bildning och respekt för media av Aktuellts typ.

Förr skulle advent vara en tid av stillhet, en förberedelse inför det stora julfirandet. Det innebar inga fester före jul, man sparade sig. Så är det inte idag, idag firar vi jul under hela december. Jag åt mitt första julbord den 3 december. Och jag började pynta i november.

Men även om vi inte följer de gamla sederna, så är det roligt att känna till dem. Om inte annat för att man har något att prata om. Själv uppskattar jag när jag möter någon som kan kulturhistoria och är villig att dela med sig.

Om friheter inte förlorades skulle det inte finnas något behov av att arbeta för frihet. De flesta amerikaner är omedvetna om en minskning i personlig frihet och anledningen är uppenbar: minskningen sker sällan i form av snabba personliga förluster utan istället sker den i form av obemärkt erodering och därmed kommer vi, precis som ryssarna, att betrakta vilket tillstånd vi än befinner oss i som normalt.

Demokraterna, som står helt handfallna inför det faktum att de förlorade ett val som ödet hade bestämt att de skulle vinna, fortsätter att skylla på allt utom sin egen dumhet och arrogans.

Nu ska jag förklara exempelvis varför miljöpartister går så bra ihop med islamister.

Jag har skrivit om detta ämne tidigare, men jag fick liksom inte fram budskapet, så jag tar om från början.

Det började med att jag kände att PK-ismen är lika mycket religion som ideologi (vari skillnaden mellan dessa nu består). Sedan gällde det att pröva om den misstanken hade någon hållbar intellektuell grund. Efter en stunds tänkande (vad nu det är) menade jag att en sådan grund faktiskt existerar.

När jag träffar mina polare och pratar om ledande svenska politiker så hamnar vi ofta i spekulationer om hur dessa tänker. För att konkretisera tankarna brukar jag föreslå att vi resonerar om Morgan Johansson, men det hade lika gärna kunnat vara någon annan framstående ledare.

Dagens svenska bibliotek har naturligtvis som allt i vår tid ändrats och kanske inte i alla avseenden till det bättre. Det har blivit allt vanligare att rensa ut farliga böcker. Farliga böcker är inte desamma som på 1940-talet, då farliga böcker handlade om sex och samlevnad. För ett läshungrigt barn som växte upp i miljö där böcker inte var högsta prioritet blev skolan med sitt barnbibliotek Saga en tillgång – liksom stadens stadsbibliotek när man blev stor nog och fick låna själv. .

En liten, mörk pojke tittar in i kameran och ler. Enligt media har fotografiet gett upphov till en ”rasistisk hatstorm”. Anledningen är pojken är utklädd till Lucia. Hatet mot denne lille pojke blev enligt Åhléns så stort att företaget under måndagen beslöt att dra tillbaka bilden.

Men är det verkligen hela sanningen? Mycket talar för att pojken inte blivit ett offer för en rasistisk hatstorm, utan snarare för ett cyniskt marknadsföringstrick.

Jag tjatar hela tiden om att Sverige, om en mer korrekt människosyn av traditionell medelklasskaraktär kom att dominera, skulle ordna sig på lite sikt. Hur kan det vara?

Mitt budskap är egentligen både enkelt och komplicerat.

Enkelt: vafan, läraren bestämmer och eleven lyder, ingen cyklar på trottoarerna, ingen jävel blåser Försäkringskassan på bidrag, kriminella sys in och stoppas i fängelse, alla uppför sig enligt hederliga svenska regler sedan hundratals år, företagare anses för hjältar inte bara i retoriken utan även i statens regelverk, far åt helvete med EUs krångliga regelverk.

Genusteori har kommit att ta allt större plats i det svenska samhället. Det rör sig dock inte om någon gräsrotsrörelse utan den påbjuds uppifrån. Således ska till exempel alla universitetskurser ha ett genusperspektiv och forskningsansökningar till de statliga forskningsråden ska också helst innehålla ett genusperspektiv. Man tvingar också på offentliganställda tjänstemän diverse utbildningar i genusteori – alla måste lära sig detta fantastiska nya som makten snöat in på.

Det är dags att överge de begrepp och påståenden som har bidragit till det som vissa debattörer, inte utan grund, kallat för ”masspsykosen” kring svensk migrationspolitik. Det är hög tid för en tillnyktring. De ord, begrepp och påståenden jag tänker ta upp för analys är: 1. ”Alla som kommer är flyktingar”, 2. ”Papperslös”, 3. ”De flyr för sina liv” samt 4. ”Allas lika värde.

I senaste PISA-provet höjde sig Sverige med mellan 1,8 och 3,5 procent. Den stora fråga som formulerar sig i min ibland sjukligt misstänksamma hjärna är hur mycket Skolverket hjälp till.

Om jag själv hade varit anställd på Skolverket med ansvar för PISA-frågor efter katastrofresultatet 2012 så hade jag resonerat ungefär så här: Vi måste få upp resultaten några procent. Lite vind i seglen får vi nog av att 2015 års undersökning ska göras med datorer i stället för på papper och vi ska rätta proven på ett annat sätt. Vi räknar bort obesvarade frågor istället för att ge fel på dem.

Politiker från alla håll och kanter tycker om att prata: ju mer, desto bättre. Och när de pratar försöker de med näbbar och klor övertyga dig och mig och alla andra med en politisk röst om att just deras problembeskrivning är viktigast, att just deras lösningar har de bästa resultaten och att forskningen stödjer just dem. I sitt ständiga sökande efter auktoritet och retorisk makt faller de ofta pladask i en statistisk villervalla av förvirring.

Ursäkta att jag tjatar så mycket om mina åtta år på SIDA och UD men den tiden var mitt livs universitet. Det var där jag lärde mig hur vår tids vanligaste och mest framträdande organisationer fungerar, nämligen anslagsfinansierade myndigheter av olika slag, kort sagt den politikerstyrda offentliga apparaten (jodå, storföretag har många likartade drag, men där finns trots allt vinstmaximeringsprincipen som nyttig, korrigerande motkraft).

Det var en skandal utan dess like. Gustav II Adolfs dotter avsade sig tronen på Uppsala slott år 1654 och gick över till papisterna. Gustav Adolf som varit protestantismens store hjälte! Han som kom till de tyska protestanternas undsättning och tog sig an katolska ligan och kejsaren.

Sverige har länge varit besatt av PK-sekten.

PK-sektens världsuppfattning påminner om andra fundamentalistiska religioners – till exempel kristendomens före 1500-talet och islams idag – däri att den hellre litar till sina heliga doktriner än till vetenskap och beprövad erfarenhet när dessa kommer i konflikt med varandra samt att dess tänkande har monopolanspråk och därför påbjuder målmedveten missionsverksamhet. Ett bärande inslag i missionsverksamheten – såväl när det gäller PK-ismen som islam – är att framställa de troende som rena och de otrogna som mindervärdiga och motbjudande. De otrogna förtjänar ingen mänsklig respekt utan bör i stället föraktas och förmås att blygas över sin vedervärdighet. De otrogna – sådana som jag – ska skämmas.

Regeringen höjer skatterna för att få in mer intäkter till det offentliga. Men skatter omfördelar pengar mellan olika konton. De genererar inte välstånd och ökad levnadsstandard. Det gör bara tillväxt. Bertil Ohlin försökte i decennier förklara detta enkla samband för sina socialdemokratiska motståndare. Det  gick inte – de var helt resistenta mot intellektuell påverkan.

Det var TV-debatt om föräldrapenningen mellan två ledande politiker. Den ene hette Jonas Sjöstedt och den andra hette Ebba Busch Thor. Sjöstedt tyckte att staten borde reservera fler föräldrapenningsdagar för papporna så att papporna skulle tvingas vara hemma om de ville ha pengarna. Busch Thor tyckte att familjerna själva skulle få bestämma vem som skulle vara hemma med barnet.

Årets julkalender, Selmas saga, är ett äventyr med mycket julkänsla. Åttaåriga Selma ska tillsammans med den excentriske vetenskapsmannen Efraim von Trippelhatt ge sig ut på en resa för att hitta Tomtens rike.

Den expeditionen går mot Nordpolen. Men det finns en annan tomte, Sankt Nikolaus, som bor i det mer lättillgängliga Mindre Asien. Bodde snarare, han är död sedan länge. Nikolaus föddes omkring år 280 i Patara i Lykien och dog den 6 december 343 i Myra. Han var ärkebiskop i Myra. Den 6 december, hans dödsdag, firar man hans himmelska födelse. Han är ett helgon.

Fidel Castro binder Raul Castro binder en meningsmotståndare vid ett träd innan han avrättas.

På samma sätt som alla har sitt favoritbrott, har alla även sin favoritdiktator. Under en stor del av 1900-talet var Fidel Castro alla intellektuellas älskling. Delvis var det för att han, likt dem, var så ovårdad, och delvis för att han så fullständigt representerade deras allra högsta önskemål (inom varje rebell döljer sig en diktator). Finns det något bättre för en intellektuell än drömmen om att kunna orera i flera timmar framför en publik som vare sig kan svara eller invända?

Under min tid i Afghanistan arbetade insurgenterna – det vill säga samma killar som vi i svenska media oftast kallade för talibaner – i skift. Tvåveckorsskift.

Under två veckor försökte de spränga oss i luften, för att sedan bege sig över gränsen till Pakistan för två veckors rest and recreation. I den del av västra Pakistan som gränsade till Afghanistan och som kallades TPA, tribal provincial area, kunde insurgenterna vila upp sig och få sjukvård. De rörde sig mer eller mindre fritt över gränsen och alla visste spelets regler.

På något märkvärdigt sätt verkar världen plötsligt ha bestämt sig för att en ny social klyfta öppnat sig i västländerna. Efter en rätt långsam jordbävning vågar vi nyfiket titta upp och blickar ut över ett helt nytt socialt landskap. Efter Brexit och Trump framträder sådana som Orban och Visegrádländerna och Marine Le Pen, för att inte tala om Alternative für Deutschland och Fremskrittspartiet, inte längre som ett slags aparta och chanslösa bakåtsträvare utan som en social rörelse i hela västvärlden med djupa folkliga rötter.

Den 90-årige Fidel Castro har lämnat det jordiska och inte bara Havana sörjer. Den förre vänsterledaren, Lars Ohly, har förlorat sin inspirator och den svenska vänstern med Pierre Schori i spetsen följer den nio dagar långa kubanska landssorgen med djup saknad efter Castro. Många unga inspireras lätt av färgstarka ledare och det är ingen nackdel tycks det om de samtidigt råkar vara grymma och hänsynslösa diktatorer.

Det första namnet vi hade bestämt oss för.

När vi lanserade det här projektet för två år sedan var det mycket diskussioner om vilket namn boken skulle få. Den engelska titeln är som bekant Human Action. Hur översätter man det bäst till svenska? Bland många förslag stack Mänsklig handling, Mänskligt handlande och Den agerande människan ut. Även om det sistnämnda kanske är det mest poetiska bestämde vi oss ändå för det första och lanserade en kampanj för att översätta Mänsklig handling till svenska. Men detta mötte starka protester och vi bytte till Mänskligt handlande.

På senare tid träder den ena framträdande politikern efter den andra fram med en önskan om ett sundare debattklimat. Hanif Bali (M) och Veronica Palm (S) erkänner självkritiskt att de tillämpat en ibland alltför hård debattstil där de använt sig av negativa epitet om politiska meningsmotståndare. Andra verkar inte ha förmåga till självrannsakan.

Det väcker dock frågor om varför politikers omsvängning sker just nu.