De flesta svenskar känner sig obekväma med det sätt sådana klansamhällen fungerar varifrån våra muslimsk invadrare kommer. Tanken på att familjen och klanen bestämmer en människas liv och att vissa klaner inte Umgås, skrämmer oss. Det vore som att Romeo och Julias tragedi skulle bli vår vardag, Montagues och Capulets som oförsonligt strider mot varandra.

Under samlingsrubriken “SvD granskar åldersbedömningarna”, återfinns på Svenska Dagbladet ett flertal artiklar om Rättsmedicinalverkets ålderstester av så kallade ensamkommande. Den gemensamma nämnaren för dessa texter är tesen om att ålderstesterna är otillförlitliga, och att vad som pågår därför är en skandal.

Public service fortsätter att hacka sig effektivt ner mot gyttjan i förtroende-toppen där Aftonbladet och Expressen redan ligger. För de har lanserat ännu ett av public service otroligt sömniga och grovt vänstervinklade “satirprogram”. Andra exempel är Tankesmedjan i P3, där som av en händelse Jesper Rönndahl också jobbat. Samma Rönndahl som också fått sitta och dra i nödbromsen i flaggskeppet “På Spåret”. Vad vore väl ett TV-program i SVT utan egna profiler som deltagare menar jag.

En av mina första politiska tankar var varför svenskar litar på myndigheter. Jag skrev en uppsats om detta i kursen Vetenskapsfilosofi som jag gick på Linköpings Universitet. Uppsatsen var inte särskilt bra men tanken var god. Den gäckar mig fortfarande.

Det pratas ofta om svenskarnas tillit till staten som att det vore något positivt. Det är väldigt svårt för mig att förstå ett sådant resonemang.

Läser att Alphabet håller på att utveckla ansiktsigenkänning för så kallade “mördarrobotar”. Detta har lett till ett upprop bland företags anställda som menar att det är oetiskt att använda företagets kunnande för detta ändamål. Har dock svårt för att se hur detta skulle uppröra någon, är det inte värre om mördarrobotarna *inte* känner igen den som ska mördas – då kan ju någon oskyldig drabbas?

Idag presenterades ännu en opinionsundersökning och KD låg återigen utanför riksdagsspärren med god marginal. En egen killgissning är att det konservativa uppstickarpartiet Medborgerlig samling (MED) gör att KD förpassas ut ur riksdagen. Vilket är lätt ironiskt, då det var KD som rev upp det så förhatliga DÖ.

För en tid sedan läste jag boken Skogsvandringen av den tyske författaren Ernst Jünger. Efter att i olika sammanhang hört talas om Jünger kände jag mig allt mer nyfiken på vad mannen egentligen säger. Jag hörde talas om en författare som stred i första världskriget, och som sedan blev erkänd författare i Weimarrepubliken. Där brukar han sorteras in i den ”konservativa revolutionen”, som bland annat innehåller tänkare som Oswald Spengler och i viss mån Martin Heidegger. När nazisterna kom till makten ställde han sig i opposition till dem, trots deras försök att värva in honom på höga positioner i den nazistiska statsapparaten.

Fake news är egentligen samma sak som lögner och halvsanningar. Och tvivelaktigheter har funnits inom journalistiken sedan Gutenberg uppfann tryckpressen. Att ”falska nyheter” inte är något nytt förklaras förtjänstfullt av exempelvis George Friedman. Däremot är det retoriska konceptet skrämmande, då det kan användas i repressiva syften. I Malaysia har det lagstiftats mot att sprida s.k fake news, med en straffskala på uppemot 6 år. Då börjar man givetvis ana oråd. Vem eller vilka avgör om en artikel är korrekt, en utredning, eller statlig kommitté?

En anledning till att fria medborgare gett upp en del av sin suveränitet till staten är att staten lovat skydda medborgarna från varandra. Man byter bort en del frihet mot trygghet. En styggelse i viss frihetlig teori, jag vet, men det är ändå så det ser ut i de flesta fall. Men vad händer när staten bara tar friheten, utan att leverera trygghet?

Har då och då här på bloggen varnat för ett samhälle där ansiktsigenkänning sker i stor skala och vi alla är ständigt övervakade i den fysiska verkligheten. Till min stor förvåning upptäcker jag att Stockholms Stad har tagit fram en broschyr som beskriver just ett sådant samhälle. Bara med skillnaden att det målas upp som en positiv framtidsvision.

SVT har under täckmanteln “satir” och “publicist” genomfört en politisk denial-of-service-attack (DOS) mot hundratals svenska friskolor. Man nyttjar barns personuppgifter för detta och medger uttryckligen att det hela har ett politiskt syfte.

Sveriges Radios Studio Ett kör en serie med partiledarna som heter ”Mitt Sverige”. Varje partiledare får ta reportern till en plats, till ”sitt Sverige”. På tisdagen var det Annie Lööfs tur. Hon tog reportern till Värnamo.

Lööf är optimist. Hon talar entusiastiskt om människor som invandrat till Sverige och startat företag. Gått från fattig immigrant till framgångsrik entreprenör. Det är ett slags svensk version av The American Dream som Lööf beskriver.

Allteftersom Sverigedemokraterna blev mer accepterade och normaliserade var det blott en tidsfråga innan ett nytt parti skulle bildas, som intar en något radikalare position. Alternativ för Sverige (AfS) är mer högröstad vad gäller migrationsfrågan, och förespråkar repatriering av migranter. Partiet bildades av avhoppade Sverigedemokrater, som vill eskapa en ännu tydligare röst i debatten. De tycker att SD blivit etablissemangets dörrmatta. Och förmodligen kommer AfS att fungera som en påtryckare i politiken, ungefär som vänsterpartiet förhåller sig till socialdemokraterna. Vi ser bildandet av ett nytt högerblock i Sverige.

Som en del av det till synes numera permanenta drev mot det fria ordet som Expressen bedriver under parollen “KRITIKEN MOT NÄTJÄTTARNA”, publicerade tidningen idag en artikel om det samarbete Facebook ingått med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).

I oroliga tider, när misslyckad massmigration välter omkull befintliga samhällsstrukturer, då händer det att folk åter igen börjar vurma för den böhmiske korpralen. Mannen med tandborstmustaschen som slarvade bort 1/3 av teutonernas hemland, dödslägrens arkitekt, det judiska folkets bödel, och tillika rasförrädare mot andra vita europeiska folk.

Socialdemokraterna kampanjar på Facebook för sitt höjda barnbidrag.

Skattebetalarnas förening uppmärksammar videoklippet:

Självklart vet socialdemokraterna att de har klämt åt barnfamiljerna. Men det märks inte, eftersom skatten tas ut “osynligt”. Pengarna bara försvinner. Barnbidraget däremot går rätt in på kontot och alla som får det ser det.

Datorer är en fantastisk uppfinning! De kan hantera stora mängder data i en hastighet som människan inte kommer i närheten av och de gör det med överlägsen precision. Tillsammans med kommunikationsvägen för data, internet, har en helt ny värld öppnats för alla människor.

Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap – MSB – har börjat prata om de ryska påverkansoperationerna mot Sverige. MSB pratar om hur Ryssland försöker splittra Sverige och svenskarna. MSB kallar den ryska taktiken för den gamla, ohederliga taktiken härska och söndra.

Låt oss prata lite om fake news, falska nyheter, hat, ryktesspridning och skvaller. Även om många nu uppmärksammar fenomenet, så är det inget nytt. Det har funnits så länge som tidningar funnits, så länge som nyheters spridits, så länge som människan existerat.

Föreställningen att Sverige behöver invandring för att vi inte på sikt ska gå under har under lång tid upprepats av landets politiska ledning.

Kampanjen mot sociala medier rasar vidare. Bonnier och Schibsted har inte tänkt att dra ner på takten.
Men låt er inte luras – mediebolagen vet minst lika mycket om er som Google och Facebook.
Via sina enorma databaser. Vars information ni gett dem tillstånd att lagra och dessutom gett dem tillstånd att ge till vem de vill. 

Påskhelgen 2018 fattade en av existentiella grubblerier hårt ansatt Per Svensson sin penna för att i ett ledarstick kanalisera den socialliberala Weltschmerz han vid denna tid plågades av.

Vad som hade givit upphov till denna Weltschmerz är oklart, och hans dagboksanteckningar från denna tid (“Fredagen 30 mars, 2018: Hanif Bali – en lätt förklädd Abdul Alhazred?”) väcker fler frågor än svar. Vad vi däremot vet är att han framgångsrikt tog sig ur denna episod (av litteratvetarna ofta omnämnd som Den svenssonska Infernokrisen), och att resultatet av densamma blev en text som såväl i konstnärliga kvaliteter som terapeutisk funktion för tankarna till Goyas svarta målningar.

I Sifos nya opinionsundersökning tänker sig endast 3.8% av väljarna rösta på regeringspartiet Miljöpartiet, vars politik därmed stöds av endast ca 276 000 röstberättigade, eller lite drygt två Södermalm. Partiets politik är uppenbarligen helt ur samklang med svenska folkets vilja.

Det saknas inte direkt oegentligheter att som svensk vara förbannad över.

Den svenska staten drar sörjande anhöriga inför domstol för att komma över deras döda anhörigas pengar. De svenska skatterna tillhör de högsta i världen, och används för att finansiera islamism, terrorism och FN-högdjurs jetset-liv. Staten ger charlataner skolade i pseudovetenskap i uppdrag att indoktrinera dagisbarn i vänsterextremistiskt tankegods. Et cetera.

I Sverige tror vi på information. Många problem beror på okunskap, om människor bara får veta hur de ska bete sig kommer det mesta bli bra.

Det är mot den bakgrunden vi ska förstå Socialstyrelsens informationsbroschyr riktad till nyanlända vuxna som ingått äktenskap med minderåriga. Barnäktenskap är förbjudna i Sverige, men sedan lång tid tillbaka registreras äktenskap mellan vuxen och barn om giftermålet skett i annat land. Vilket har fått bisarra konsekvenser – i fjol rapporterades att 24 ensamkommande flickor placerats tillsammans med sina vuxna makar.

Lagar och regler, straff och brott. Domar och domare. Att grubbla över hur det svenska rättsväsendet fungerar, hur våra lagar är formulerade och hur straffsatserna ser ut är något jag gör allt oftare och allt längre. Idag var det dags igen, om straffet efter ett brott – och om hur lagstiftarna uppenbarligen ser på det…

När det under dagen blev allmänt känt att Socialstyrelsen och Migrationsverket producerat en broschyr med namnet “Information till dig som är gift med ett barn”, gav detta upphov till en sällsynt stark våg av folklig vrede. Den skoningslösa kritiken, och all den giftiga satir denna gett upphov till, har varit uppfriskande att åse.

Medieakademien har avlämnat sin rapport för 2018 om hur svenska folkets förtroende fördelar sig på olika verksamheter. SVT brukar ta upp detta med en stolthet som inte står någon tupp på en aldrig så liten dynghög efter. Man gläds åt att man ligger i topp. Men i år har jag inte hört något.

Kan det bero på att förtroendet för SVT stadigt sjunker och nu nått under 60%, närmare bestämt 58%. Det är fortfarande något över medel för alla medier, vars snitt ligger på 44%. Men då ingår sådana ”giganter” som Expressen med sina imponerande 10%.

Efter Andra Världskriget var Sverige och flertalet västländer demokratier, inte bara till namnet utan även de facto. Vi hade fri och lika rösträtt för alla vuxna och vi hade möjlighet att påverka inriktningen av politiken i landet via röstsedeln. När jag engagerade mig politiskt redan för 60 år sedan, kunde vi välja mellan olika värdegrunder med Högern som stod för en konservativ och nationalistisk, Folkpartiet som stod för en frisinnad och liberal, Bondeförbundet som slog vakt om jordbrukarnas och landsbygdens intressen och Socialdemokraterna som tillsammans med Kommunisterna ville omdana samhället i en socialistisk riktning.

Gustav Fridolin skulle rädda skolan på 100 dagar, enligt en famös debattartikel i Aftonbladet inför valrörelsen 2014. Nu har Fridolin åkt till Ungern för att fixa Sverigebilden på en endaste dag.