En lite längre, mer resonerande video om att de som vill ha mer övervakning även måste förhålla sig till dess konsekvenser.

Den tyske justitieministern Marco Buschmann (FDP) meddelar att han kommer att lägga fram ett regeringsförslag om att sluta med generell datalagring.

Facebooks hotar att lämna EU. Domstolar förklarar Google Analytics olagligt. Detta är konsekvensen av en dragkamp om överföring av persondata från EU till USA som pågått i årtionden.

Två olika EU-förslag kan tillsammans ge Europol rätt att granska alla dina elektroniska kommunikationer, utan misstanke om brott.

EU vill se ett gemensamt system för elektronisk identifikation. Men vilka risker kommer det att medföra?

Bråket kring Joe Rogans podcast på Spotify har diskuterats i media och olika forum. Främst har det gällt rätten att även låta obekväma och avvikande röster att komma till tals. Men diskussionen handlar också om teknikbolagens roll och ansvar som plattformar respektive publicister. Däremot har det varit tyst vad gäller oliktänkande och lagstiftningen.

Enligt en överenskommelse i EU görs Europols olagliga registrering av miljontals icke misstänkta nu laglig. Man får även direkt tillgång till data hos bland andra Google och Microsoft.

EU-domstolens generaladvokat föreslår att registrering av alla våra resor kan fortsätta. Vilket dock strider mot andra domar mot svepande övervakning utan misstanke om brott.

Europol samlar på sig information om människor som inte är misstänkta för brott. Nu vill EU ändra reglerna för att göra denna olagliga verksamhet laglig – trots att den strider mot EU:s fördrag och förordningen om dataskydd.

EU-kommissionen vill nu göra granskning av innehållet i dina meddelanden och din e-post obligatorisk.

Säkerhet och dataskydd anges som skäl när EU vill skapa ett eget DNS-system för internet. Men det öppnar även dörren för blockering av oönskat innehåll.

Användning av Google Analytics har bedömts stå i strid med EU:s dataskyddsförordning, GDPR. Så vad händer nu?

I Danmark ställs nu frågan om det kan vara landsförräderi att avslöja statens roll i den internationella massövervakningen för det egna folket.

Statligt godkända nätcensorer är en del av EU:s nya Digital Services Act (DSA) – vilken man kommer att rösta om i Europaparlamentet nästa vecka.

64 procent av européerna vill ha rätt att använda digitala tjänster anonymt. Och nu skall Europaparlamentet rösta om saken.

Övervakningsstaten är också en kontrollstat – som kommer att leda till samhällelig stagnation.

EU:s Digital Services Act är nu ett steg närmare slutligt beslut. En del saker är ba, en del är dåliga och en del är självmotsägelser. Samtidigt ser det ut som att EU:s nya statligt godkända nätcensorer – Trusted Flaggers – kommer att bli verklighet utan varesig diskussion eller protester.

En brittisk domstol har idag beslutat att Wikileaks grundare Julian Assange kan utlämnas till USA. Där kommer han i så fall att ställas inför rätta för att ha exponerat verkliga förhållanden för folket. Fallet återförs nu till den lägre domstol som äger målet.

Varför är ingen intresserad av att EU är på väg att införa statligt godkänd nätcensur?

EU-kommissionen vill ändra EU:s fördrag – för att kunna använda den typ av lagstiftning som idag gäller för till exempel terrorism, människohandel och korruption – för att bekämpa hat och hot på nätet.

Som vi tidigare rapporterat är den nya tyska regeringen betydligt mer skeptisk till massövervakning än ministären Merkel. Nu är frågan hur detta kommer att omsättas i praktisk handling.

EU försöker komma runt EU-domstolens förbud mot svepande datalagring. Sveriges position är att man vill fortsätta som vanligt.

Tidningsutgivarnas förra VD, Jeanette Gustafsdotter, tar efter dagens regeringsombildning över Kulturdepartementet. Hon har bland annat gjort sig känd för att kalla länkning för ”ett ofog”.

Vi har fått tag i den nya tyska regeringens koalitionsfördrag – och hittar mycket positivt vad gäller nät- och IT-frågorna.

Goda nyheter: Den nya tyska regeringen säger nej till meddelandekontroll, svepande datalagring och biometrisk massövervakning. Och ja till rätten att vara anonym på nätet.

Det är inte bara EU som håller på att stifta nya nätlagar. I Storbritannien förbereds lagstiftning som kan ge upp till två års fängelse för den som spider falsk information eller orsakar känslomässig skada online.

Här är en intressant och problematisk frågeställning kopplad till EU:s Digital Services Act (DSA): Skall den nya nätcensuren även omfatta media?

Trots en mindre försening är EU:s Digital Services Act på väg mot viktiga nyckelvoteringar i Europaparlamentet. Resultatet kan till exempel bli nätcensur, uppladdningsfilter, granskning av privata meddelanden och att andra länder får makt över vad som får finnas på svenska servrar.

Den nya reglering som kommer att göra det obligatoriskt för alla nätets meddelandetjänster att av-kryptera och granska sina användares kommunikationer var tänkt att presenteras till månadsskiftet. Nu har den skjutits på framtiden. Det är oklart varför – men en möjlighet är att EU-kommissionen vill utvidga meddelandekontrollen till fler syften.

Hur tänker egentligen regeringen kring det där med övervakning av personer som inte är misstänkta för något konkret brott? Hur rimmar det med rättsstat och medborgerliga fri- och rättigheter? Vi kikar igenom regeringens utredningsdirektiv om ”Preventiva tvångsmedel för att förhindra allvarlig brottslighet”.