Till exempel kan det öppna för att tvinga medborgarna att använda appar för smittspårning, rätt att resa eller för en mer heltäckande mobilspårning. Teoretiskt sett skulle lagen även kunna användas för att begränsa enskildas tillgång till internet för den som till exempel anses undergräva regeringens trovärdighet eller auktoritet i krishanteringen. Det är knappast troligt att så skulle ske. Men med den aktuella skrivningen är det ändå möjligt.

Stödet till traditionella media utökas till 200 miljoner kronor på grund av coronakrisen, meddelar regeringen. Med redan existerande press- och distributionsstöd handlar det nu om miljardbelopp av skattepengar som pumpas in i en bransch med grundläggande strukturproblem.

De stora teleoperatörerna tänker dela mobilpositionsdata med EU. Förmodligen har detta redan börjat. Syftet är att följa virusets väg och utbredning. Hur man nu tänkt göra det.

Låt mig börja med att säga att jag inte tror annat än att de åtgärder som nu sätts in mot coronaviruset införs med de bästa intentioner och utan baktankar. De är förmodligen rimligt rätt och nödvändiga.

Vodafone, Deutsche Telekom, Orange, Telefonica, Telecom Italia , Telenor, Telia och A1 Telekom Austria delar nu platsdata med EU för att spåra smitta.

I corona-krisens skugga förbereder EU ett nytt direktiv om datalagring. Som bekant ogiltigförklarade EU-domstolen det förra direktivet, eftersom det strider mot de mänskliga rättigheterna och vad dessa har att säga om rätten till privatliv.

Nu börjar vi se hur mobilteknik och positionsdata börjar rullas ut i Corona-krisens spår.

De senaste dagarna har Femte julis twitterkonto blockerats gång på gång på grund av ”misstänkt aktivitet”. Blockeringen kan hävas genom sms-bekräftelse, men det är inte alltid det funkar på första försöket, och det är inte alltid vi upptäcker blockeringen direkt.

Den pågående smitto-krisen kan leda in i en Storebrors-stat.

Igår fick Facebooks algoritmer fnatt och började censurera / spam-märka helt seriösa länkade artiklar från etablerad media – vilket fick som konsekvens att folk inte kunde dela dem.

Ur två bloggposter från Matthias Monroy:

Regeringen har sänt ett nytt lagförslag till lagrådet för granskning. I  ett pressmeddelande skriver man:

Vi noterar att Francis Rawls vann slaget om huruvida man i USA måste uppge lösenordet till sina krypterade hårddiskar när polisen kommer på besök.

EU fullständigt sprutar ur sig lagförslag efter lagförslag som på ena eller andra sättet underminerar internets öppenhet och frihet.

Företaget Clearview har en enkel men obehaglig affärsidé: Man dammsuger internet och sociala media på bilder av identifierbara personer. Sedan tillhandahåller man en tjänst för automatiserad ansiktsigenkänning.

Detta är intressant. Det finns med andra ord kommersiella tjänster som gör samma saker som datalagringen och i viss mån hemlig dataavläsning.

Frankrike har fått sitt första domstolsutslag om automatiserad ansiktsigenkänning.

Ibland går det undan i EU. Först ville EU-kommissionen införa ett tre- till femårigt förbud mot teknik för automatiserad ansiktsigenkänning på allmän plats – medan man utvärderar risker och möjligheter. Sedan försvann detta förbud plötsligt ur de aktuella arbetsdokumenten.

Friheten – och då inte minst yttrandefriheten på internet är under attack – från den politiska makten.

Ny tysk lagstiftning är på väg vad gäller hat och hot på internet.

En annan infallsvinkel är att EU – i sin iver att sätta käppar i hjulet för de amerikanska nätjättarna – överreglerat den europeiska marknaden så till den milda grad att inga europeiska företag kunnat slå sig in på den.

Idag har man inlett den brittiska prövningen av USA:s begäran om att få Wikileaks grundare och chefredaktör Julian Assange utlämnad – misstänkt för allt från dataintrång till spioneri. Han riskerar ett fängelsestraff på upp till 175 år.

Från Matthias Monroys blogg om säkerhetsarkitektur och polissamarbete i EU:

Idag presenterade EU-kommissionen ett första, allmänt hållet papper om sin nya Digitial Services Act. Detta nya regelverk kommer att bli mycket omfattande. EUobserver sammanfattar:

Över 100 läkare kräver i en artikel att Wikileaks grundare och chefredaktör Julian Assange skall flyttas från det brittiska högsäkerhetsfängelset Belmarsh till ett lämpligt universitetssjukhus.

På onsdag (19 februari) röstar riksdagen om hemlig dataavläsning. Det vill säga att polisen (m.fl.) skall kunna installera spionprogram på människors telefoner, surfplattor, datorer, smart-tv-apparater, spelkonsoler, smarta högtalare etc.

I veckan höll EU-kommissionen ännu ett möte för att försöka uppnå en någorlunda enhetlig implementering av det nya upphovsrättsdirektivet i medlemsstaterna.

Det kommer signaler från Storbritannien om att landet kan komma att överge EU:s modell för persondataskydd.

Schweiziska tidningen Republik hade härom veckan en lång intervju med Nils Melzer – som är FN:s specielle rapportör om tortyr – om situationen för Wikileaks grundare Julian Assange.

Vilken roll spelar egentligen Sverige i den amerikanska globala massövervakningen?