Begin typing your search above and press return to search. Press Esc to cancel.

Archives

Bard anmäld för hets mot folkgrupp

Den skattefinansierade »Näthatsgranskaren« har anmält artisten och samhällsdebattören Alexander Bard för hets mot folkgrupp. Att ta sig samman, studera, jobba och ta kommandot över sitt liv betraktas alltså av gruppen som hets.

Sex års fängelse för fildelning

Nyligen röstade riksdagen för att höja straffet för upphovsrättsbrott till maximalt sex års fängelse. Vilket även ökar möjligheten att använda t.ex. fildelning som ursäkt för ökad övervakning och ökad användning av tvångsmedel. (Se till exempel Riksåklagarens promemoria.)

Den fria informationens fiender kommer i många skepnader

När bannlysningen sedan drabbar verk som »Borta med vinden«, »Fawlty towers« och »Little Britain« blir det rent löjligt. Att minska mängden tillgänglig information, tolkningar, vinklingar, speglingar, berättelser och humoristiska betraktelser av sakernas tillstånd gör oss dummare och mer enkelspåriga – vilket i sin tur gör oss sämre skickade att möta dagens och morgondagens hot mot fred och frihet.

Kultur- och demokratiministern vill inskränka yttrandefriheten – men vill inte berätta hur

MP-ministrarna Åsa Lindhagen (jämställdhet) och Amanda Lind (kultur och demokrati) skriver i Expressen:
»Detta är inte tider att vara naiv. Vi har sett förut vad som kan hända när gränser förskjuts för vad som går att säga. Sett hur samhällen förändrats i grunden. För att människor inte sa stopp, för att stegen längs det sluttande planet föreföll så små och obetydliga. Det är hög tid att säga stopp.«

Vem skall bestämma vad du får tycka på internet?

Att man inte får publicera vad som helst på internet är kanske inte så konstigt. Samma lagar bör gälla online som i den fysiska världen. Även om man sedan kan diskutera dessa lagar som sådana. Men det finns en gråzon. Det handlar om publicering av sådant som inte nödvändigtvis är olagligt i sig – men som av olika skäl är oönskat.

Upphovsrätten är trasig

Klassisk musik blir nedskjuten av botar trots att upphovspersonerna har varit döda i hundratals år. Det är en ojämn kamp. Det tar bara sekunder att godtyckligt plocka bort innehåll från nätet, medan tar dagar eller veckor att hävda sin rätt, skriver Ny Tekniks reporter Simon Campanello.

Kärnan i Trumps bråk med Twitter

Samtidigt som regeringar runt om i världen försöker inskränka vad som får sägas på internets sociala plattformar – så går USA:s president Donald Trump åt andra hållet. Efter att fått varningsetiketter påklistrade på några av sina tweets har han nu utfärdat en executive order.Kärnan i denna tycks vara att om sociala nätplattformar censurerar eller flaggar inlägg som tveksamma – men som är lagliga och som inte bryter mot de allmänna användarvillkoren – då kan de komma att betraktas som publicister och därmed mista sin budbärarimmunitet.

Sanningsministeriet

Jag fylls av olust över veckans utredning om att inrätta en speciell myndighet för psykologiskt försvar – med rätt att bedriva signalspaning. Att den betraktar internet som ett problem sägs rakt ut.

Utredning: Ny myndighet för psykologiskt försvar bör få tillgång till signalspaning

Idag har regeringen hållit en pressträff med anledning av att en utredning om Sveriges psykologiska försvar har överlämnats till inrikesminister Damberg. Man menar att Sverige har ett behov av en ny myndighet, då det arbete som sker på området idag saknar styrning, samordning och ansvarsfördelning. Och påverkanskampanjer för att destabilisera vårt samhälle kan naturligtvis vara ett påtagligt problem.

EU-länder stör sig på anonymiserad teknik för smittspårning via appar

En sund skepsis till vad nätjättarna har för sig är förvisso bra. Frågan är dock exakt vad det är man stör sig på. Speciellt som i vart fall vissa av länderna ovan valt lösningar för smittspårnings-appar som lagrar information på ett sätt som inte gör användaren anonym. Vilket däremot Apples och Googles lösning gör. Man kan lätt få intrycket att till exempel Frankrike surar för att de två nätföretagens lösning fått ett försprång framför appar som är mer inriktade på övervakning.

Censur i smittans spår

De politiska beslut som fattas rörande corona-krisen får konsekvenser för hela vårt samhälle, ofta långvariga. Därför måste de naturligtvis kunna debatteras och ifrågasättas.

Tysklands författningsdomstol stoppar massövervakning

Den tyska författningsdomstolen har meddelat en principiellt viktig dom vad gäller underrättelsetjänsten BND:s massövervakning av icke-tyska medborgare utanför Tyskland: Verksamheten måste avvecklas, då den tyska författningen även omfattar hur tyska myndigheter behandlar människor i andra länder.

Fransk lag om näthat skall överprövas

Förra veckan klubbade den franska nationalförsamlingen Avia-lagen. Den innebär dels att oönskat material skall plockas bort från internet inom 24 timmar – eller, i brådskande fall inom en timma.

Försvara brevhemligheten

Rätten till privatliv – däribland privat korrespondens – är en mänsklig rättighet. Länge har man på olika sätt gjort avsteg från denna princip när det gäller korrespondens online. Vilket är problematiskt. Samma regler bör gälla på internet som i övriga samhället. Nu »harmoniseras« detta – på ett dåligt sätt, genom att regeringen vill utreda om den grundlagsskyddade brevhemligheten kan upphävas.

EU vill styra över AI

För en tid sedan råkade jag trilla in i en livestream från en hearing från något av Europaparlamentets utskott, förmodligen JURI. Ämnet var artificiell intelligens. På sitt vanliga sövande sätt diskuterade man svindlande stora frågor – som hur man skall kunna tvinga AI att följa lagen. Detta öppnar så många perspektiv. Menar man att AI-system skall betraktas som något slags juridiska personer? Vad är det man förväntar sig att AI kan komma att göra? Ligger inte ansvaret redan hos den som äger / driver den verksamhet som kör nämnda AI?

Kommer vi ändå att bli påtvingade en corona-app – för att få resa?

EU:s medlemsstater oroas av att corona-krisen kommer att drabba turismen, som står för 10-15% av BNP i många sydeuropeiska länder. Alla tele- och videomöten till trots, så måste affärsfolk, tekniker och andra resa. Jordbruket behöver säsongsarbetare från andra länder. Och flygbranschen är på väg utför ett stup.

GDPR – för dyrt även för staten?

EU:s dataskyddsförordning – GDPR – har ett mycket vällovligt syfte: Att skydda medborgarnas persondata. Men för många förtag har GDPR medfört kostnader och krångel. Samtidigt tycks de flesta användare slentrianmässigt klicka OK på alla relaterade dialogrutor som kommer upp, ofta utan att läsa vad det handlar om.