Howard Roark skrattade. Han stod på en klippavsats högt uppe i bergen och blickade ner längs de björk- och tallbeväxta kullarna mot dalen nedanför. Granit och trä, tänkte han, att omformas till resliga byggnader formade efter en tanke i ett överlägset intellekt. Det vore något annat än de amatörmässigt hopfogade ruckel som låg utspridda framför honom, och som fått honom att brista i skratt.