Maktskiften har historiskt sett mest handlat om vem som ska sitta vid köttgrytorna, den ena stammen eller den andra, hattarna eller mössorna. lilleputarna eller Blefuscu-borna, muslimerna eller de kristna.

Det är hot om våld, tvång och bedrägeri som möjliggör inflation. Så har det alltid varit, och så är det än idag.

För dem av er som minns lärdomarna vi hämtade ur Trajanus guld (pub 25 jan) torde det vara uppenbart att när ekonomer studerar inflation, så borde de analysera förändringar i penningmängden. Att bedriva inflation handlar inte om att öka priser.

Personlig frihet för mig innebär att göra mina egna val och ta ansvar för mina egna val, och att samtidigt inte ta ansvar för ageranden som inte är mina val. Ett sätt att tänka på detta är att vara medveten om det finns påhittade grupper. Påhittade grupper kan förvirra dig och hindra dig från att leva ditt eget liv och njuta av den personliga frihet som bara uppkommer när du styr dina egna handlingar och tar ansvar för dina egna handlingar.

Star Wars-sagan handlar om ett gäng rebeller som slåss mot ett ondskefullt rymdimperium. Den 4 maj firades Star Wars-dagen av fans över hela världen. Dagen har valts för att ”May the Force” i frasen ”May the Force be with you” låter som ”May the Fourth”. Ganska spexigt.

I förra veckan var jag på begravning. Man sjöng Trygga rekan och Härlig är jorden. Jag kunde alla orden och mindes min tid i folkskolan, där fröken Laura, som hade kringlade flätor vid öronen, spelade psalmer på tramporgel. Om kyrkan slängt in även Den blomstertid nu kommer så hade min ögon tårats av nostalgi och fosterlandskärlek.

Nu på lördag 13 maj går Stockholm Freedomfest av stapeln! Liksom förra året behöver man inte anmäla sig för själva evenemanget… MEN om man vill delta i lunchen måste man senast tisdag registrera sig på www.freedomfest.se och ange att man vill ha lunch.

I veckans avsnitt av DGS-TV, som denna gång leds av Jens Ganman, intervjuas den omdiskuterade journalisten Egor Putilov. Vem är han? Vad har han att säga om svensk journalistik? Vad har han att säga om sin tid i rampljuset under hösten 2016?

Första maj är vårglädje. Majsolen som ler. Vintern som rasat. Första dagen på sommarhalvåret. Men det är också de allt glesare, röda demonstrationstågen. I boken Våra högtider av Helge Ljungberg får jag reda på att traditionen att tåga på första maj går tillbaka ända till 700-talet.

Handlande sorterar och graderar. Ursprungligen känner det bara till ordinaltal och inte kardinaltal, men den yttre världen som människan måste anpassa sitt beteende till är en värld med massa och mängd. I denna värld existerar det kvantitativa relationer mellan orsak och verkan. Om det vore annorlunda, det vill säga om vissa saker kunde erbjuda en obegränsad mängd tjänster, skulle sådana saker aldrig vara knappa och inte kunna behandlas som medel.

Mao Zedong påstås ha sagt att ett land alltid har en armé, sin egen eller någon annans. Det är väl just nu inte sant när det gäller Sverige, men om man ändrar lite i citatet så får man något som känns mer relevant, nämligen att ett område alltid har en beväpnad makt som utövar dominans.

Den österrikiska ekonomiska skolan beskylls ofta för att vara för abstrakt. Det belackarna syftar på är österrikarnas bruk av resonemang och deduktion, istället för matematik och empiri. De får naturligtvis tycka att detta är fasansfullt, men det är någonting som känns konstigt med påståendet om att den österrikiska skolan skulle vara abstrakt. Kapitel sju i Mänskligt handlande är ett bra exempel på det.

Två veckor efter terrordådet är ingången till Åhléns parfymavdelning fortfarande täckt med en gigantisk plywoodplatta. De flesta skyndar förbi, precis som de alltid gjort, men vi är några som står där i hörnet Drottninggatan – Mäster Samuelsgatan. Vi står där framför mängderna av färgglada post-it-lappar som fästs på väggen och försöker läsa medan lapparna viftar lite trotsigt i vinden.

Omkring år 1990 slog ett nytt politiskt tänkande igenom i Sverige. Jag själv var en ivrig tillskyndare även om jag tyckte att det praktiska förverkligandet av detta nya tänkande ofta var sorgligt oskickligt.

Det gäller samtidens viktigaste fråga, nämligen hur vi ska se på den tilltagande spänningen mellan västländerna och islam.

Den ena världen är den svenska debattscenen. Den känner vi rätt väl. Där finns dels den officiella svenska linjen som innebär att eventuella problem i Sverige kan lösas med lite mer socialpolitik, dels en växande opinion som inte tror på politikerna utan vill se någon annan sorts åtgärder, oklart vilka.

Radio Mises gör en trevande comeback understödd av Jon Nylander och Jonny Lander. Jon får berätta sin historia. Och peppsnack inför Stockholm Freedomfest den 13 maj.

Nu ska jag skriva en text som många inte kommer att tycka om, men jag måste för min själsfrids skull bortse från det. Hav misskund.

Det handlar om att kalla PK-ismen för vänster. Jag tycker det känns fel, ty för mig är vänster ett ganska distinkt begrepp som bibehåller åtminstone svaga kopplingar till marxismen, socialismen och den ursprungliga socialdemokratin.

Trumpadministrationen och finansminister Steven Mnuchin offentliggjorde under gårdagen sitt förslag till skattereform. Förslaget marknadsförs som ”den största skattesänkningen i amerikansk historia” och innehåller bland annat:

Fallsannolikhet kan inte på något sätt vara föremål för numerisk bedömning. De saker man vanligtvis tror är av det slaget visar sig vid närmare undersökning vara av en annan karaktär.

En av världens mest kvinnoförtryckande regimer, Saudiarabien, har valts in i FN:s kvinnokomission. Och det är inget skämt. Men det värsta är att Sveriges ”feministiska regering” kan ha röstat in den. Regeringen vill nämligen inte svara på hur den röstat.

Jag brukar tala om medelklassen och dess dygder och framhäva den som en av de två huvudkontrahenterna i dagens svenska politik (där den andra huvudkontrahenten är politikerväldet med sitt välfärdsindustriella komplex). Medelklass är ett svårt och oklart begrepp så låt mig försöka förklara vad jag menar.

Ju mer jag tänker på det, desto mer uppenbart blir det för mig att lagomlandet Sverige inte är ett dugg lagom, utan tvärtom extremistiskt, kanske det mest extremistiska landet i världen.

Låt mig börja med ett exempel på svensk vetenskapligt bevisad extremism så att ingen tror att jag bara är ute och cyklar. Beviset är forskarna Ronald Ingleharts och Christian Welzels vid det här laget  välkända värderingskarta som publiceras av World Values Survey.

En svår bostadsbrist plågar Stockholm. Den är skapad av regleringar som förhindrar byggande och effektiv allokering av befintliga bostäder. Alla försök att avskaffa regleringarna möts av motstånd från människorna som tjänar på dem: innehavarna av hyresrätter i innerstan. Systemet gynnar denna grupp på bekostnad av alla andra. För att undanröja denna privilegierade klass bör alla hyreskontrakt på bostäder i innerstan rivas upp och lottas ut.

Intellektuella är ungefär som tavelmålare. En del är vidunderligt bra – Francisco de Goya, till exempel, är ett konstnärligt geni som tar luften ur mig – medan andra mest åstadkommer pretentiöst skräp.

Den senare sortens intellektuella har ej sällan en framskjuten ställning i kulturella sammanhang, exempelvis som kulturskribenter vid Dagens Nyheters kulturredaktion. Om de intellektuella bara producerar eller recenserar tavlor och installationer eller någon annan sorts förmenta konstverk är de inte så farliga, ty de gör ingen skada. Värre är om de försöker förföra hederliga människor med snurriga politiska idéer.

Oxfam, välgörenhetsorganisationen som älskar de fattiga så mycket att det är närapå garanterat att de aldrig kommer att avskaffa sig själva, oavsett hur rik mänskligheten blir, har gått ut och påstått att de åtta rikaste människorna i världen äger lika mycket som den fattigaste hälften av hela den samlade mänskligheten.

Den danske tänkaren Sören Kierkegaard sa att man måste ta ett ”trons språng” för att komma fram till en religiös tro. Med det menade han, tror jag, att man inte kan nå religiös övertygelse genom att ta ett pyttesteg i taget, för då faller man i otrons och tvivlets ravin. I stället måste man ta ett djärvt språng över den där klyftan.

Historikern och filosofen med mera Umberto Eco sa att internet, särskilt sociala medier, ger legioner av dumskallar rätt att tala. Det var nedlåtande formulerat, men det är förstås sant att internet ger folk helt nya möjligheter att göra sig hörda. Se bara på mig. Om man får in en eller två debattartiklar om året i de fina tidningarna kan man skatta sig lycklig.

Det finns olika vävnader på den västerländska filosofihistorien och även olika lager av djup. I denna artikel vill jag sätta fingret på en sådan vävnad som löper från Demokritos och Epikuros under antiken, återuppväcks av Francis Bacon vid modernitetens skymning och som påverkar den anglosaxiska förkärleken för utilitaristiskt tänkande inom etik och politisk teori.

Idag den 21 april 1736 dog prins Eugen av Savojen, även känd som der edle Ritter, den ädle riddaren. Han anses som sin tids främste fältherre, vid sidan om av John Churchill, hertigen av Marlborough.

Klassannolikhet innebär att vi med hänsyn till det aktuella problemet vet, eller tror oss veta, allting rörande beteendet hos en hel klass av händelser eller fenomen. Beträffande de aktuella enskilda händelserna eller fenomenen vet vi dock ingenting, förutom att de är enheter i denna klass.

Vi kan, till exempel, veta att det finns 90 lotter i ett lotteri och att 5 av dem kommer att dras. Sålunda vet vi allt om beteendet med avseende på hela klassen av lotter. Om de enskilda lotterna vet vi emellertid ingenting, förutom att de är enheter i denna klass av lotter.

Några av mina engelska barnbarn har uttryckt ett spontant intresse för Tyskland och speciellt för det tyska språket. När jag hört mig för så svarar de att de tycker att språket är logiskt och därför tilltalande. Jag förstår dem för mitt intresse i realskola och gymnasium för det tyska språket var detsamma. Jag hade nästan alltid högsta betyg i tyska men ytterst medelmåttigt vitsord i engelskan. Orsaken var säkert densamma. I tyskan upplevde jag struktur och system vilket gjorde inlärningen lättare och kunskapsupplevelsen mer positiv.