Du kanske trodde att metoo-kampanjen handlade om könen och deras beteende mot varandra. I varje fall har jag trott det och skrivit några krönikor på det temat. Jag har haft fel. Jag ber om ursäkt ifall jag oavsiktligt lagt ut falska spår och därmed vilsefört dig.

Nytt år, nya förbud. Som väntat vaknar fyrverkeriförbudsdebatten till liv igen. Bland andra önskar ögonkirurg Madeleine Zetterberg på Sahlgrenska ett förbud som ska gälla privatpersoner. Visst är det hemskt att människor skadas, men ingen som ger sig in i leken är väl förvånad av att sprängämnen är farliga och övrig lagstiftning kan knappast tillåta avfyrande av raketer mot andra människor.

Ibland får jag aha-upplevelser av de mest banala observationer. Nyligen slog det mig att alla de som förfäktar åsikter som jag ogillar är statsfinansierade medan knappt någon av dem som har samma uppfattningar som jag får en spänn av det offentliga. Sedan denna vågade tes väl är framförd finns det anledning att för det första ta lite tillbaka och för det andra att förklara.

Om man ska kritisera något bör man först ta reda på vad det är, annars blir det tramsigt. Det finns ett antal återkommande argument mot libertarianism som är tramsiga på det viset. De kommer inte sällan från personer som ”gått vidare” från frihetlig filosofi. Det är ändå nyttigt att se på några av dessa argument, inte minst för att förståelse av en företeelse ibland ökar genom en beskrivning av vad den inte är.

Det finns en utbredd och lättbegriplig föreställning av innebörd att svenska politiker, eller i varje fall kvaliteten på deras beslut, skulle ha blivit sämre under de senaste årtiondena. Själv tror jag att det ligger till på det viset, men tro är tro och säger inte nödvändigtvis något säkert om sakförhållandena. Däremot så kan man nog på rent logiska grunder komma fram till att en försämring av politikens kvalitet varit att vänta under perioden.

Den enda anledningen till att arbeta är för att förbättra livet för oss själva och för andra människor. Att hjälpa andra människor få vad de vill ha är samtidigt det bästa sättet för oss själva att få det vi vill ha.

bland säger jag att i valet mellan att leva av eget arbete eller av andras, allt annat lika, så väljer de flesta att leva av andras. Då är det alltid någon som blir upprörd och anklagar mig för att ha en nedlåtande människosyn. Skulle människor inte föredra att arbeta för brödfödan framför att leva på bidrag?

Inför sommarlovet förra året larmade Lärarnas riksförbund i Malmö om stressade lärare med sömnproblem. Bland annat framkom att många drabbades av hot och våld från sina elever. Nu har Sydsvenskan följt upp med en granskning som visar att problemen blivit värre sedan dess. Lärare nämner sparkar, slag och dödshot. En av dem blev huggen i benet med en glasbit efter att ha bett en elev cykla lugnare.

Populärkultur-analys på ingång. Ve och fasa, du fagre Mises-läsare; du är nu varnad.

Det finns många ikoniska filmer och serier om finansmarknader: Wolf of Wall Street, The Big Short¸Gordon Gekkos Wall Streets-filmer, Other People’s Money och Showtime’s Billions (som jag lyckades klämma under ledigheterna, men den analysen får ni vänta på tills efter nästa säsong). Idag vill jag prata om en annan välkänd finanskrisfilm: Oscars-nominerade Margin Call från 2011 med bland annat Zachary Quinto och Kevin Spacey.

En förtvivlad pappa skriver på Facebook med anledning av vad hans son drabbades av på väg hem från skolan. Under en längre tid har Nackaborna kunnat läsa i lokalpressen om gäng av tonåringar och unga vuxna som knivrånar förbipasserande, framförallt riktar de in sig på försvarslösa barn, mitt på ljusa dagen. Trots att problemen uppmärksammats gång på gång av såväl media som polis har man inte fått bukt med dem.

Den järnhårda lönelagen formulerades på 1800-talets mitt av den tyske socialisten Ferdinand Lassalle och sedan dess har blivit motbevisad så många gånger om att någon borde ringa Guinness rekordbok. Lagen går ut på att arbetare aldrig kommer att tjäna mer än existensminimum, vad de behöver för livets nödtorft. Så fort någon kräver högre lön, kommer nämligen någon annan vara beredd att göra samma jobb för mindre pengar.

Om du har tid så läs gärna om Inger Enkvists artikel om hur det går till att bli medborgare i Schweiz. Det råder slående skillnader mellan schweizisk och svensk praxis.

frågan om huruvida det är den fria fantasin eller den empiriska verkligheten som bör styra mänskligt tänkande så har jag redan sagt att jag tror att den fria fantasin är nödvändig för de stora genombrotten men att människan är rökt om hon glömmer bort empirins diktat. Jag har också framfört att jag tror att västerlandet nu för tiden är näst intill rökt av just detta skäl på grund av de postmodernistiska tänkandets dominans i vår tid (se mitt tidigare inlägg ”Thorilds ord”). Om du inte vet vad jag menar med postmodernism så läs i stället PK-tänkande. Jag tror att det är ungefär samma sak.

I egenskap av universitetsprofessor undervisar jag, deltar i professionella sällskap, föreläser på åtskilda lärosäten, presenterar artiklar på vetenskapliga konferenser och granskar texter för inhemska tidskrifter och lokala nyhetstidningar, kort sagt: Jag klarar mig. I många år har jag levt i fruktan inför att behöva besvara Frågan. Märkligt nog har ingen frågat. I början undrade jag om jag hade ett problem med mitt ego. Kände jag mig förorättad av att erfara att jag inte var viktig nog att tillfrågas? Fick inte mer synliga och yrkesmässigt hyllade profiler med liknande bakgrund som jag ställas till svars? Uppenbarligen inte. Så vitt jag vet har ingen av de andra, en inte obetydlig skara, blivit tillfrågade heller.

Jag har ett helt stall med käpphästar som jag gillar att exercera då och då. Idag är det särskilt en, han som heter ”Socialtanterna har ockuperat polismyndigheterna”, som står och frustar och sparkar i spiltan och vill ut på banan.

Att vara fördomsfull anses förkastligt. Ingen vill förtjäna denna benämning. Ändå är vi alla, naturligtvis – och lyckligtvis – fördomsfulla.

Utan fördomar skulle vi nämligen inte kunna fungera.

En uppgörelse med den svenska folkkaraktären.

Om man enkelt ska sammanfatta Keynes teori, som numera är det som kallas ”makroekonomi”, så handlar den om att det är efterfrågan som ”driver” marknaden. För utan efterfrågan kan företag inte sälja sina produkter, vilket gör att de måste avskeda sin personal.

Häromdagen bevistade jag Britt-Marie Skjölds begravning. I likhet med Veuve Clicquot, ”Gula änkan”, övertog Britt-Marie i ungefär trettioårsåldern sin avlidne mans företag och drev det med stor framgång i decennier. I Britt-Maries fall hette företaget Kronborsten. Att jag övervar begravningen beror på att Britt-Marie satt i styrelsen för Stiftelsen Den Nya Välfärden där jag är ordförande.

Sverige, alltså det Sverige som styrs av politiker och myndigheter, är numera en soppa. Allt är förvisso inte en soppa. En del tycks fungera väl. Vid en allé i huvudstaden nära min arbetsplats satsar kommunen till exempel miljoners miljoner på att byta ut den jord där alléträden står planterade.

Från och med 1 april blir flygresor mellan 60 och 400 kronor dyrare. Det är inte ett dåligt aprilskämt, bara helt vanlig dålig politik – regeringens nya flygskatt.

Det finns en likhet mellan att segla – särskilt i dikt bidevind, vilket betyder att styra skeppet så rakt mot vinden som det går – och att skriva artiklar. Om man inte har total makt, vilket skulle motsvaras av att köra motorbåt, så måste man hela tiden vakta på hur vinden blåser. Om man styr för rakt mot vinden så börjar seglen fladdra och man kommer ingenstans. Om man slarvar och överdriver åt andra hållet tappar man distans. Det gäller att hela tiden bevaka och trimma seglen.

Jag förbryllas inte över att det så kallade näthatet växer. Vi lever idag i ett samhälle i fritt fall. Polisen har tappat kontrollen och våldtäkterna blir bara fler och fler, nu även mot män. Senast har vi kunnat läsa om brutala gruppvåldtäkter i både Fittja och Malmö, där gäng av män har turats om att förgripa sig sexuellt på en kvinna. Det är en unik sadism av ett slag som Sverige troligen inte känt av sedan Birger Jarl instiftade kvinnofriden på medeltiden. 

När jag första gången läste Thomas Thorilds ord i guldskrift ovanför aulan på Uppsala universitet , ”Tänka fritt är stort, men tänka rätt är större”, trodde jag först att jag läst fel och sedan, efter några häpna omläsningar, att byggnadsarbetarna av misstag kastat om det hela och att ingen lagt märke till fadäsen. Det var så uppenbart självklart för mig att det fria tänkandet var större än det rätta.

Och Jesus sade: ”Allt vad I viljen att människorna skola göra eder, det skolen I ock göra dem; ty detta är lagen och profeterna.”

Det här är den kristna versionen av den gyllene regeln: ”Vi bör behandla andra så som vi själva vill bli behandlade.” Ett vida spritt maxim som har spårats så långt som 4000 år bakåt i tiden, till det antika Egypten.

Huvudanledningen till människor faktiskt röstar på politiker som lovar dem diverse ”satsningar” är att många slutar att tänka på pengarna som sina egna när de väl försvunnit ned i finansministerns fickor. Därför gläds de när en liten del av skattepengarna kommer tillbaka till dem, i form av bidrag eller satsningar på någon för dem viktig fråga.

Nu är det valår! Det innebär dels att det är val till olika statliga församlingar någon gång i september och dels att hela det offentliga samtalet kommer att domineras av politiska frågeställningar. Även det personliga samtalet med släkt och vänner under ett valår tenderar att handla om valet. ”Vad kommer du att rösta på?” kommer nog vara den vanligaste frågan under år 2018.

Nu har jag läst alltför många obehagliga skildringar och hört alltför många skrämmande vittnesmål om hur det kan gå till i svenska skolor för att avskriva varningarna som överdrifter och förtal. Ännu oroligare blir jag när jag studerar vad de politiska partierna vill göra åt situationen. Det verkar bara vara mer av det gamla som misslyckats i decennier: ökade anslag, mer myndighetsstyrning och, som grädde på moset, besvärjelser.

Vi har fått lära oss att demokratin alltid måste försvaras eftersom den alltid hotas någonstans ifrån. Vilka är då hoten mot demokratin här och nu i Sverige.