Svensk politisk kultur har sedan fyra till fem decennier varit marinerad i perspektiv och politiska tabun som har sin grund i vänsterradikala idéer, klyschor och dogmer. Även den borgerliga högern har med tiden kommit anamma synsätt som i förlängningen är ohållbara för ett fritt samhälle och en fri marknadsekonomi.

”Hur skulle ett samhälle med österrikisk ekonomi se ut?” Varje gång man förklarar österrikisk nationalekonomi (ÖE) för en grupp människor får man den frågan. Svaret är ”Precis som det du ser omkring dig just nu”.

Ekonomisk vetenskap är förföljd av fler villfarelser än någon annat vetenskap och det är ingen tillfällighet. Den inneboende komplexiteten hos vetenskapen vore tillräckligt stor, men det förstärks tiofaldigt av en faktor som är obetydlig i fysik, matematik eller medicin – nämligen den särskilda påverkan av själviska intressen.

Flera politiska ideologier har inspirerats av en rousseansk människosyn där människan av naturen anses god, men korrumperad av samhället och kulturen. I verkligheten är inte människan god eller ond av naturen, men har en inre skuggsida som hon måste hantera själv och som inte kan botas genom staten eller en politisk ideologi.

Snubblade på en tweet från en Socialdemokrat på twitter som i ett uppvisande av, för socialister, ovanlig uppriktighet skrev ut att ”Alla de åtgärder som krävs för att undvika en katastrofal global uppvärmning handlar om att inskränka äganderätten.”

DN gjorde nyligen ett experiment där de ringde runt till vårdcentraler och bad om svensk vårdpersonal. Av resultatet drog man slutsatsen att det finns så kallad ”strukturell rasism” mot utländsk vårdpersonal.

Utan pengar blir specialisering begränsad; utan pengar är alla drömmar om att konstruera ett avancerat samhälle endast en utopisk chimär. I grund och botten är pengar ett smörjmedel för mänskliga relationer. De löser parallellt många olika samarbetsproblem och utgör samtidigt  grunden för ekonomiska beräkningar.

Nikodemus Ungh har utsetts som ny direktör för Institutet. Klaus kommer fortsätta att vara kvar på Institutet som författare och medarbetare. Institutet fortsätter i samma anda som tidigare och har de senaste månaderna fått in nya medarbetare. Några nya projekt är i rullning, bland annat ett nytt utseende för hemsidan.

I Europas historia har vi sett flera bondeuppror i Frankrike, Storbritannien, Tyskland och Sverige. De mest kända bondeupproren kom till under krig och nöd och då statsmakten sökte tvångsrekrytera soldater, blanda ut silvret i penningarna och ta ut andra skatter på vad bönderna producerade

Jag är trött på att både libertarianer och deras kritiker förvränger min älskade libertarianism genom att hävda att jag är del av någon slags sekt som lär ut att något gudomligt väsen skrivit ner icke-aggressionsprincipen på stentavlor.

Ta denna rubriken i The New York Times till exempel. ”Det finns ingen bra anledning till att man ska vara medborgare för att få rösta.” Och det är inte fel när man tänker efter. Demokratisk värdegrund säger inget sådant.

Vad är gemensamt i allt socialistiskt tänkande om inte viljan att på politisk väg utjämna villkoren mellan fattig och rik och lyfta fram de sämst ställdas intressen? Det som driver socialismen är med andra ord en moral.

Vad är ägande? Vem äger vad? Och varför? Därom tvista de lärde. Grundläggande frågor som berör moralfilosofi, ekonomi och själva förutsättningen för det sociala fenomen vi kallar samhälle, ändå är frågan inte avgjord i den allmänna diskursen.

Libertariansk rätt härstammar från indo-européerna, från vilka alla europeiska civilisationer härstammar. Det är en rätt som kommer ifrån dessa rötter och dessa rötter endast, som inte återfinns i någon annan civilisation eller tradition – särskilt inte med något betydande avtryck eller bortom en handfull filosofer.

Utifrån mina undersökningar har jag kunnat se åtminstone fyra former av konservatism. Den första kan vi kalla fransk, den andra anglosaxisk, den tredje tysk och den fjärde inspirerad av olika idétraditioner som mer betonar andlighet och kultur som utgångspunkt än politik och som brukar kallas “traditionalism”.

Även innan det staten styrde skolan fanns det skolor i byarna. De var då mer fokuserade på riktiga kunskaper som att läsa, skriva, räkna, historia, geografi etc. eftersom efterfrågan på feminism, homosexkunskap, klimatpropaganda och antirasism är tämligen begränsad.

Jämfört med dagens woke-vänster så ser Hitlers maktgreppande metoder ut som någonting från den
teknologiska stenåldern.

Den vänsterliberala filosofen John Rawls är känd för sitt berömda arbete: ”A Theory of Justice” i vilket han söker abstrahera bort allt som antas skilja människor från varandra som religion, etnicitet, kön, ekonomi, historia, språk etc., för att finna en neutral position som är gemensam för alla individer vilka här, bakom vad han själv kallar okunnighetens slöja, skall finna och välja universella rättviseprinciper för alla människor i samhället.

De flesta ekonomer menar att en växande ekonomi kräver en växande penningmängd med motiveringen att tillväxt ger upphov till en större efterfrågan på pengar som måste tillgodoses.

Begreppen ”höger” och ”vänster” är i flera avseenden överspelade i dagens politiska verklighet. De duger inte ens som en infantil positionsbestämning av ”var man står” i olika frågor eftersom andra frågor bortom höger och vänster har blivit politiskt relevanta.

Påverkas kulturen av vilken sorts pengar som används i samhället? Det kanske framstår som absurt, men inte om man lyssnar på den österrikiska ekonomiska skolan.

För några dagar sedan hade jag ett samtal med en nyutbildad statsvetare/nationalekonom angående samhället vi lever i.

Från den sena medeltiden till 1800-talet transformerades Europa från ett bakvatten till världens ekonomiska maktcentra. Hur gick detta till?

Nyligen kunde vi läsa i SvD Så hög hyra kan din hyresvärd ta ut. Texten går översiktligt igenom den veritabla snårskog som hyresregleringen har utvecklats till. Regleringen av hyror började 1917 under första världskriget.

Patent brukar beskrivas som nödvändigt för t.ex. medicinutveckling. Vem skulle investera X miljarder i forskning om konkurrenter kan kopiera slutresultatet till minimal kostnad? Det finns flera starka argument mot detta förenklade synsätt.

Idén om universell basinkomst (UBI) är nära toppen på hajp-cykeln. Demokraternas Andrew Yang gjorde det till sin huvudfråga i sin presidentskampanj. En mindre industri av förespråkare driver outtröttligt argument i frågans favör.

Marknader balanseras. Det var åtminstone den samlade visdomen ett halvt sekel före John Maynard Keynes.

Under 1700-talet tog kapitalismen fart i Europa på ett sätt man aldrig tidigare skådat, och som resultatet av detta gick Västerlandet om övriga delar av världen i ekonomisk tillväxt. Vad ledde till denna förvandling?

Den 3 maj annonserade Riksbanken att man kommer bjuda in allmänheten till Hemma hos Riksbanken, ”ett digitalt öppet hus med en härlig mix av intressanta studiosamtal”.

Det är bråttom nu. Den 24:e mars röstar riksdagen om EU:s så kallade corona-återhämtningspaket. För Sveriges del går det ut på att skuldsätta oss och våra barn i 30 år för att EU ska kunna betala mutor till sydeuropeiska länder. Men det är allvarligare än så. Det öppnar dörren till vad EU länge velat införa: direkt beskattning av medlemsländerna. Detta gynnar inte Sverige på något sätt.