Begin typing your search above and press return to search. Press Esc to cancel.

Archives

Svensk skola: 175 år av ofrihet. Del 3: Reformivern

På slutet av 1800-talet kom krav på reformer – både från socialdemokraterna/arbetarrörelsen och från liberalerna. Båda ville minska kyrkans inflytande, ge alla barn möjligheten att gå i skolan och se till individen i stället för att folk tillhörde sin sociala position/klass. Skolans längd utökades ytterligare och kontrollen och kraven ökade.

@svenskprepper (Freedomfest 2017)

Från Freedomfest 14 maj 2017.

Skulle du klara av en period av arbetslöshet, vattenkontamination, kollaps i matförsörjningssystemet eller något ännu värre? Beredskap för att överleva kriser, både mindre och större är en viktig del av den personliga friheten. Myndigheter säger att vi bör ha resurser för att klara 72 timmar. Vad säger erfarna preppers?

Är det skatt som skapar välstånd?

Om vi jämför ett rikt högskatteland med ett fattigt lågskatteland, har vi då visat att skatt skapar välstånd och kanske till och med att skatt därför inte är stöld? Nej, sakta i backarna, mätpunkter är bedrägliga. Att välja en tidpunkt och enbart där notera resultat som fullständiga är att börja i galen ände.

Ekonomi Samhälle och Historia del 1

Jag vill tacka för inbjudan till detta speciella tillfälle. Några inledande ord.. Min tyska dialekt skiljer sig ordentligt från Mises. Jag kommer från norra Tyskland och i norra Tyskland talar vi korrekt tyska. Mises, som ni kan tänka er, hade såklart en österrikisk dialekt. Om ni har öra för sådant kan ni omedelbart avgöra skillnaden mellan min dialekt och hans.

Schwerige eller Sveitz – Stellan Abrahamsson (Freedomfest 2018)

Sverige och Schweiz hade ungefär samma förutsättningar under senare delen av Europas industrialisering. Båda länder höll sig utanför kriget och hade industrin intakt. Länderna hade ungefär samma befolkningsmängd och befolkning med liknande kulturell bakgrund. Båda ligger med närhet till stora exportmarknader i Europa. Båda blev framgångsrika till en början men hur gick det sedan? Stellan Abrahamsson diskuterar likheter och skillnader, orsak och verkan mellan två politiska system.

Svensk skola: 175 år av ofrihet. Del 2: 1842 års folkskolestadga

Även om det fanns liberala tankegångar om att alla barn skulle lära sig att läsa, skriva och räkna, handlade 1842 års folkskolestadga snarare om disciplinering av en allt större underklass. Jordbruksreformerna, alltså förbättringarna inom jordbruket, under första hälften av 1800-talet hade lett till att det fanns allt fler backstugesittare, jordbruksarbetare, torpare och inhysehjon. Dessa fattiga människor behövde tuktas, och eftersom hela samhället hade sekulariserats var den nya statsreligionen demokrati, därav att folk behövde ”demokratiseras”. Allmogen utgjorde ett hot mot den rådande ordningen och därför behövdes undervisning som syftade till disciplinering, underkastelse samt demokratisk och nationalistisk fostran.

För en ny libertarian

Som titeln på mitt tal föranleder är jag inte här för att prata om libertarianism i sig, utan om libertarianer. Och jag skulle vilja att ni alla ställer er frågan om libertarianerna har gått vilse.

Rapport från AEME 2018: Österrikiska ekonomer i Europa

I helgen som gick samlades ett trettiotal österrikiska ekonomer för fjärde upplagan av den årliga konferensen Austrian Economics Meeting in Europe (AEME), som den här gången ägde rum i Budapest – med klassisk liberala-konservativa Dabube Institute som värd. Schemat det här året var, precis som tidigare år, fullspäckat med alltifrån penningpolitik och bankväsende till Mises i Mexico och den österrikiska skolans relation till matematik.

Stockholm Freedomfest på lördag!

På lördag går det årliga Stockholm Freedomfest av stapeln. Det är som vanligt ett späckat program med många intressanta talare. Hela programmet finner du som vanligt på

http://freedomfest.se

Realistisk Libertarianism som Höger-Libertarianism del 3

Vänsterlibertarianismens roll som viagra för staten blir ännu mer påtaglig när man tar deras position gällande den ständigt mer aktuella frågan om migration i beaktning. Vänsterlibertarianer är vanligen ivriga förespråkare av specifikt ”fri och icke-diskriminerande” invandring. Om de kritiserar statens invandringspolitik är det inte för att deras begränsningar är fel begränsningar, det vill säga, att de inte beskyddar inhemska medborgares äganderätt, utan snarare för att de inför några begränsningar gällande invandring överhuvudtaget.

175 år av ofrihet – den svenska skolan 1842-2017. Del 1

Sedan staten tog över utbildningen från kyrkan 1842 har vi haft snart 200 år av ständigt ökande centralplanering och kontroll, med förutsägbart allt sämre resultat. I denna artikelserie kommer jag att redogöra för de huvudsakliga stegen i denna negativa spiral och den bevekelsegrund på vilka dessa steg togs. Jag kommer också att ge dagens föräldrar tips på hur de kan hjälpa sina barn att komma så oskadda som möjligt ur den utbildningsfientliga maskin som den svenska skolan är.

¨

Jämlikhetens fyra ryttare – den fåfänga kampens verkliga förkämpar

Alla ska vi sjunga jämlikhetens lov. Från Strandgatan till Fittja. Från alldagligaste byråkrat till mest högstämda operasångerska. Från DN-krönikör till standup-charmör. Från villakvarter till ort, dag som natt, från fur till gran, i byn och på stan. Jämlikhetens självklara dygd skall leda oss vid handen, från vaggan till graven. Vi skall prisa den vart vi går och står och vi skall låta den viskas genom skägg och hår. Dess budskap skall vi föra fram, snälla som små lamm, ty ingen härinne kan väl vilja förpesta sitt sinne; att våga tänka, eller ens vagt förnimma! Att jämlikhet är bluff och båg och vansinne.

Idén om ett privatlagssamhälle

Ensam på sin ö, kan Robinson Kruse göra vad han behagar. Frågan om regler för ordningssamt uppförande – socialt samarbete – kommer helt enkelt aldrig på tal. Denna frågeställning uppstår först när en andra person, Fredag, anländer på ön. Men även då förblir det i stort sett irrelevant så länge inte resurserna är knappa.

Libertarianismen och Alt-Högern, Sökande efter en libertariansk strategi för samhällsförändring

Jag vill tala om libertarianismen och alt-högern, eller den alternativa högern. Som undertitel har jag valt: Sökande efter en libertariansk strategi för samhällsförändring.

Vi vet alla vilket öde som termen ”liberal” och ”liberalism” har gått till mötes. Det har fästs vid så många olika människor med så många olika åsikter, att det förlorat sin innebörd och blivit en tom och obestämbar etikett. Samma öde, befarar jag, hotar nu också termen ”libertarian” och ”libertarianism”, som uppfanns för att återta den begreppsmässiga precision som gick förlorad med termen ”liberal” och ”liberalism”s förfall.

Realistisk Libertarianism som Höger-Libertarianism del 2

Följande är del 2 av 3 i ett tal av Hans-Hermann Hoppe. I talet, som först framfördes för The Property and Freedom Society, 2014, beskriver Hoppe hur libertarianismen kan behålla båda fötterna på jorden genom att sammanfoga deduktiv teori och social realism. I översättning av Jesper Bleeke.

Några insikter från Hoppes sociologi

En läsare av Hans-Hermann Hoppes sociologiska texter upptäcker snabbt att detta är något radikalt annorlunda än det som vanligtvis kallas sociologi.  Skälet till det ligger inte så mycket i det faktum, något uppenbart och kanske ytligt, att Hoppe inte drar åt vänster, som i själva frågeställningarna och hans metodiska och resonerande sätt att besvara dem. I detta är han tämligen ensam i den libertarianska akademin, där mycket av det logiska tänkandet ägnas åt studiet av ekonomiska frågor (fria människors transaktioner och effekten statliga interventioner har på denna samvaro). Det bör nämnas att detta arbete är värdefritt och att det, således även för oss som inte är så traditionalistiskt lagda eller ens kulturkonservativa, är en rik källa till kunskap.

Entreprenörskap – samhällets naturliga motor

Vad är det egentligen som får civilisationen att fortskrida och utvecklas? Vad är det som gör att nya problem som samhället stöter på löses? Tron på att det är staten vi har att tacka är mycket utbredd, men ack så oriktig. Tack vare den fria sjukvården, vägarna, nolltoleransen mot narkotika etc. visar staten oss – sägs det – hur vi skall konsumera, hur livet skall levas och hur problemen i samhället skall lösas.

Hur en entreprenör bör tänka

Nationalekonomi är en positiv teoribildning, en samhällsvetenskap. Men trots detta kan jag inte undvika att formulera rubriken i normativa termer. Anledningen är att entreprenörer oroväckande ofta tänker i anti-ekonomiska termer om sina företag. Detta leder i sin tur till att många nya företag går i konkurs helt i onödan.

105: Rickard Dahlin, lärare

Rickard Dahlin är något så ovanligt som en lärare med frihetlig övertygelse. Trots att han är relativt nyexaminerad lärare från den numera starkt vänstervridna lärarutbildningen vågar han gå på tvärs med de senaste pedagogiska experimenten: Det blir kateder, läsa, räkna, skriva, rättstavning, respekt, läxor, inga kepsar eller iPads, repetition och tragglande istället för diagnoser. Han bjuder på komiska anekdoter, en skrämmande titt bakom kulisserna på ideologifabriken och råd till föräldrar med barn i skolan.

Svenska staten, vår fiende

Att vara en svensk libertarian är att vara emot den svenska staten. Ingen organisation plågar svenskarna så mycket som svenska staten och ingenting är så viktigt som kompromisslöst motstånd mot den. Ett Sverige utan svenska staten skulle vara lugnare, vackrare och rikare. Människor skulle tjäna sitt levebröd genom att tjäna varandra, inte genom att tjuva andra.

Man behöver inte vara geni för att förstå ekonomi

De flesta genier verkar faktiskt inte förstå ekonomi. Ett exempel är den nyligen frånfallne fysikern Stephen Hawking, som – liksom så många andra – gjorde en mängd knasiga uttalanden om ekonomi. MSN/MarketWatch, t ex, citerar ett uttalande av Hawking där han begår en del väldigt enkla misstag om ekonomi. Till exempel verkar han inte förstå skillnaden mellan naturresurs (en fysisk produktionsfaktor eller tillgång) och en ekonomisk resurs (det subjektiva värdet), vilket leder honom till att dra den felaktiga slutsatsen att hamstring (hoarding), och den därav minskade tillgången på fysiska resurser, gör mänskligheten fattigare.

Överskatta inte staten

Staten försöker styra så gott som hela samhället. Den gör anspråk på att bestämma över alltifrån vilken nivå räntorna ska vara på till hur många stugor som tomtägare får bygga på sin mark. Eftersom moral är något av en bristvara för politiker har de svårt att komma underfund med en enda anledning till att de ska lämna folk i fred. Sådan är det väsen vi kallar staten.

104: Islam i Sverige

Med islams utbredning i Sverige, och ökande muslimskt deltagande i svensk politik, är det naturligt att samhället anpassas till muslimska värderingar. Carl-Fredrik Klåvus har läst islams texter och historia. Han berättar om hur ideologin uppstod i Arabien och spreds till andra folk genom erövring – och vad konsekvenserna blev för de erövrades frihet.

Den politiska ”logiken”: ståltullar

I SVTs Agenda 4 mars diskuteras Donald Trumps senaste dumhet: ståltullar. Den svenska EU-kommissionären Cecilia Malmström intervjuas om vad EU ska göra för att, först, få Trump att ändra sig och, därefter, vad man har att ”sätta emot” om tullarna blir verklighet. Liksom så ofta blir det en diskussion som helt missar själva frågeställningen.