Begin typing your search above and press return to search. Press Esc to cancel.

Archives

PATRIK ENGELLAU: Sveriges integrationsförmåga

Vi håller oss med många klichéartade, slappa och svårförståeliga begrepp, till exempel just ”Sveriges integrationsförmåga”. Vi ojar oss över att den kompetensen är för dålig och ger oss därmed själva ett pisk eftersom undertexten är att det på något sätt är Sveriges, alltså även mitt, fel att många, troligen de flesta, invandrare väljer att inte byta kultur eller åtminstone greja ett jobb som låter dem försörja sig och betala skatt.

PATRIK ENGELLAU: Grundprinciper

Med jämna mellanrum, år efter år, får medborgarna veta att deras skattefinansierade statliga och kommunala serviceproducerande organisationer som lever på politikernas budgetanslag, till exempel landstingsregionernas sjukhus, blir allt mindre effektiva eftersom apparaterna själva sväller upp av tilltagande byråkrati när de får mer pengar.

PATRIK ENGELLAU: Stötande vetenskaplig statistik

Häromdagen skrev jag i Lenins efterföljd att kapitalister som kollektiv är alldeles för giriga för att försvara det system – kapitalismen – varpå de bygger sina framgångar. Lenin underströk detta genom sin hånfulla förmodan att de sista kapitalisterna skulle slåss om att få sälja de rep i vilka man skulle hänga dem.

PATRIK ENGELLAU: Den isande sanningen

Det som jag skrev om igår – att det påstått sekulära Sverige inte alls är sekulärt utan tillber en gud som heter staten – är, när jag tänker på det, inte alls, som jag först trodde, ett lättsinnigt stycke humor utan tyvärr sannare än man anar.

PATRIK ENGELLAU: Den nya flagellantismen

Men vår tid tror ju inte på Gud! kanske du invänder med hänvisning till den kända kulturkartan från World Values Survey som visar att Sverige är världens mest sekulära land. Men som jag så många gånger har försökt övertyga dig betyder sekulär i detta sammanhang inte precis sekulär utan i stället alternativt troende, det vill säga trogen en annan gud än den gängse. Denna gud är staten.

PATRIK ENGELLAU: En ny fas i coronapolitiken

Har du sett när ett flyttfågelssträck lyfter från marken för att ge sig iväg på en ny etapp? Först råder förvirring och det vinglas hit och dit i luften men sedan pejlar sträcket in nästa resmål och enas om den rätta kursen. Ungefär så tycker jag att coronapolitiken har uppfört sig med den skillnaden att vi fortfarande efter två år befinner oss i vingelfasen. Men kanske håller vi just nu på att hitta en stabilare riktning.

BITTE ASSARMO: Fejkar SVT intervjuer för att få ”rätt” svar?

SVT är i blåsväder igen, efter att ha gjort ett nerslag vid en bensinmack i Globenområdet i Stockholm. Med anledning av det rekordhöga dieselpriset ställde de frågan om det är rimligt att höja priset så kraftigt för klimatets skull. En kvinna svarade med stort eftertryck, och ett mycket belåtet leende, att det absolut var rimligt – alla gånger. Men var hon verkligen slumpmässigt utvald?

BITTE ASSARMO: Det svenska kulturarvet är viktigare än någonsin

Förra årets mest lästa text på Det Goda Samhället var en text jag skrev med anledning av Anders Zorn-utställningen på Nationalmuseum. Expressen hade valt att skicka dit en recensent som dels föraktar och hatar Zorn, dels saknar all förståelse för svenskarnas kärlek till sitt kulturarv. Jag tror inte det är en slump att just den texten fick så många läsningar.

PATRIK ENGELLAU: Utmaningar

En vän påpekade att allt det där som politiker kallar för utmaningar, till exempel utanförskapet, gängkriminaliteten och de allt sämre skolresultaten, inte borde kallas för utmaningar eftersom de beror på bakomliggande orsaker som inte alls låter sig påverkas av sådana motåtgärder som politikerna brukar komma med, det vill säga nya miljardskyfflingar och fler förbud. De verkliga utmaningarna, sa han, är två potentiellt mycket skadliga åsiktsriktningar eller ideologier.

PATRIK ENGELLAU: Behörighetsexploateringskoefficienten

Nu har jag i två dagar pekat på några av centraliseringens faror (jo, jag vet att det ibland är bra, till och med nödvändigt, med centralisering, men nu handlar det inte om sådana situationer). Tjänstepersoner såsom lärare och bibliotekarier som tidigare hade avsevärd auktoritet i sina yrkesroller har under senare decennier i ökande grad utsatts för uppifrånstyrning från exempelvis Skolinspektionen.

PATRIK ENGELLAU: En gång till

Jag blev så tagen av vad jag skrev igår att jag ska säga det igen fast i annat perspektiv. Budskapet grundades på en förmodan att det kan bli svårt för regeringen att förverkliga sitt planerade tillträdesförbud till biblioteken för stökiga och störande element.

PATRIK ENGELLAU: En vändpunkt?

För snart sju år sedan började Paula Neuding skriva varnande artiklar om stök på svenska bibliotek. Ungdomsgäng och utslagna hängde där för att det var lugnt och bekvämt och för att de kunde föra rejält med busliv inklusive narkotikahandel och sexbrott utan att någon hindrade dem. De anställda, ofta kvinnliga, bibliotekarierna vågade inte ingripa.

u

PATRIK ENGELLAU: Det rena förnuftet talar

Ibland tar mig det rena förnuftet ut på hiskliga turer trots att all min goda uppfostran och utbildning spjärnar emot så mycket de orkar. När det rena förnuftet – en uppfinning av filosofen Immanuel Kant (bilden) som jag just nu har lust att ta ut på exercis – är på det humöret kan vad som helst hända. Häromdagen rök demokratin.

PATRIK ENGELLAU: Yttrandefriheten

I sällskap med några ungdomar hamnade jag i en diskussion om yttrandefriheten. De hade hört talas om att yttrandefriheten var något fint som skulle värnas men de var inte så säkra på att de höll med. Snarast ville de hävda motsatsen eftersom de hade egna erfarenheter av hur mycket onödigt och till och med våldsamt bråk det kan bli om folk, särskilt om de är berusade, får släppa sina hämningar och framföra vad som helst som faller dem in. Det kan sluta med slagsmål, kravaller och massmord, kanske till och med krig om det vill sig illa.

PATRIK ENGELLAU: Det religiösa Sverige

Det finns ett drag i den på World Values Survey grundade svenska självhyllningen som jag tycker är särskilt falskt. Det är tanken att Sverige inte skulle vara religiöst. I själva verket är Sverige, och jag menar allvar, kanske det mest fanatiskt religiösa landet av alla.

PATRIK ENGELLAU: Det är annorlunda den här gången

Ekonomiska krascher i världsskala förekommer ganska ofta. Själv kan du säkert komma på tre eller fyra stycken sedan du började räkna ekonomiska krascher. Nu har vi ytterligare en bubbla som dagligen pumpas upp med offentliga medel vilket leder till att tillgångsvärden, läs fastigheter och aktier, hela tiden stiger i pris.

PATRIK ENGELLAU: Det är mycket man inte förstår

Dr Angelique Coetzee (bilden), ordförande i Sydafrikas medicinska förening, är den läkare som i slutet av november anses ha upptäckt covidvarianten Omikron. Hon säger att hon är förvånad över hur mycket uppmärksamhet Omikron fått med tanke på hur ofarlig denna variant är även om den förefaller mer smittsam än andra varianter.

PATRIK ENGELLAU: Demokraten Joe Manchin

Den demokratiske Senatorn Joe Manchin (bilden) från den amerikanska delstaten West Virginia håller på att vända upp och ner på politiken i USA genom att stoppa president Bidens Build Back Better Act. I senaten står det 50 lika mellan demokrater och republikaner vilket innebär att den demokratiska vicepresident Kamala Harris får utslagsröst. Om nu inte en demokrat hoppar av från partilinjen och röstar med republikanerna vilket alltså skett.

PATRIK ENGELLAU: Sverige behöver en ny regeringsform

Det finns människor i Sverige, och jag är en av dem, som anser att den här grundlagsstadgade möjligheten för folk att helt och hållet överlämna ansvarat för sin tillvaro till politiker och välfärdsfunktionärer har deformerat många människors medfödda förmåga att själva ta sig i kragen om saker och ting inte utvecklas efter förväntan.

PATRIK ENGELLAU: Hur sovjetiska miniubåtar och blattesvenska hänger ihop och hur denna koppling exemplifieras i Bibeln

Därmed har jag kommit till dagens ämne som är blattesvenskan. Lika lite som uttalet ubåtsjákt kommer från Karlskrona är blattesvenska något ärftligt. Ej heller beror den på att utövarna, som efraimiterna, inte klarar det rätta, i det här fallet svenska, uttalet. Och ej heller är den som hos frimurarna ett slags hemlig sektmarkering. Blattesvenskan är motsatsen. Dess syfte är att framhäva utövarnas utanförskap. Med dialekten vill blatten utmana svensken genom att bestämt markera att han förkastar svenskens språk och därmed svenskens kultur och i sista hand svensken själv.