Vladimir Iljitj & gammelmedia


Bråkandet om Gina Dirawi är det senaste lite större exemplet på en som det verkar ständigt pågående debatt om ”vänster”-vridning av stats-media. Den pågår alltid parallellt med debatten om huruvida det finns ett ”höger”–monopol när det gäller alla andra media.

Är stats-TV styrda av en kommunistisk klick? Strävar Bonniers efter att alla deras mediakanaler ska förmedla ett budskap som bara kan göra Jan Björklund glad?

Jag kan inte se att det här är debatter värda att ägna sig åt … därför att … när man diskuterar media i Sverige i dag så glömmer man ofta bort att gammelmedia – oavsett om den är statlig eller privat – är ett av de sista framgångsrika rent leninistiska projekten i Sverige. Det gäller oavsett vilken flagg tidningen eller kanalen seglar under.

Leninismen utgår enkelt uttryckt ifrån att folk är dumma i huvet och behöver någon som uppenbarar sanningen.

Under 1970-talet började media befolkas av den ”vänster” som då växte fram och formerade sig. Något som givetvis var ganska naturligt – den som tror sig tillhöra en upplyst elit som ska fostra massorna ser det förstås som lämpligt att försörja sig genom att bli en del av stats-TV eller ta tjänst på en tidning.

Under 1970-talet stärks också den maoistiska strömningen i vänstern – och där finns också tanken på att människor är korkade och måste fostras i alla avseenden för att tänka och handla rätt. Men det ska göras genom att man utgår från den kultur som man tror talar till folk – det blev rockgrupper som sjöng om vikten av att skära strupen av folk eller tipspromenader där man skulle pricka in rätt årtal för en revolution eller ett fotbolls-VM.

När den organiserade 70-talsvänstern kollapsar under 1980-talet finns dock en massa individer kvar formade av den leninistiska synen – folket är korkat.

En del av dessa individer behöll sin tro på att det ändå var viktigt att uppfostra människorna till intagande av rätt politisk ståndpunkt.

De stannade kvar i stats-TV och stats-radio … och den som talar om faran för att vi får ett klansamhälle i Sverige kanske bör påminna sig om att det har vi haft ett tag … stats-TV och stats-radion är en enklav där klansamhällets principer och man strävar efter att anställa släkt, vänner och likasinnade. Här finner vi också förklaringen till den hysteriska ”mångfalds”-politiken inom statsmedia. Eftersom de som arbetar där tror att folk är dumma i huvudet och att man måste tala till dem på enklast tänkbara sätt så utgår stats-media-folket från att ska man nå ut till tittare från Västasien eller Afrika så måste man ha arabiska eller svarta människor i rutan.

Men … väldigt många i den här gruppen tappade tron på både socialism och att det gick att upplysa det folk man såg som korkat.

… och de kunde därför väldigt enkelt börja göra karriär hos Bonniers, Stenbeck och sedemera Schibsted – för där utgår en stor del av tidnings- och magasinsproduktionen just från tanken på att människor är korkade och bara vill underhållas.

… och men här finner vi också en av delförklaringarna till gammelmedias pågående irreversibla dödskamp … de kan bara gå under.

För om medieleninisterna har fel … och istället jag och likasinnade har rätt … då vill människor söka kunskap, bli upplysta, ta del av ett förnuftigt offentligt samtal och visst vill de bli underhållna … av goda berättelser i olika former. Och eftersom gammelmedia inte erbjuder detta kommer de att dö.

Men om medieleninisterna har rätt och folk är tämligen obegåvade och bara vill ha underhållning av enklaste sort … då är gammelmedia i alla fall dömda.

För vem i hela världen vill bli underhållen av personer med en leninistisk mentalitet?

De saknar något som ens avlägset påminner om humor.

+ There are no comments

Add yours