Veckorna som gått


Att skriva förra veckans summering slank visst ur mitt minne så här kommer de senaste två veckornas godbitar!

Mons Krabbe beskriver den god cop – bad cop strategi som islamister och förment moderata muslimer använder sig av för att islamisera Europa:

På ett sätt kan terrordåden ha effekten att de skapar denna underkastelse hos våra myndigheter. Detta sjuka ”elak polis – snäll polis” spel har jag varit inne på tidigare. Den ”snälla polisen” (förment moderata muslimer) säger till myndigheterna att, de borde ge efter och anpassa sig efter islam, för annars kan den ”elaka muslimen” (radikala jihadister) komma att bruka våld. Den ”snälla polisen” framställer sig som en räddare, som visar en väg ur problemen. Det hade inte gått om myndigheterna hade gjort eftergifter inför de radikala, direkt, men eftersom det är det förment moderata som ”ger goda råd” så. På det viset sker den ”krypande islamiseringen”.

Han konstaterar samtidigt att detta skådespel inte skulle kunna pågå utan att våra politiska eliter spelar med. Mons avslutar med samtidens viktigaste frågan:

Frågan är nu om detta räcker? Kommer det folkliga motståndet bli stark nog, innan de radikalas plan för den demografiska omvandlingen av Europa har förverkligats? Allting beror egentligen på hur sunda, eller osunda, den vanliga européns överlevnadsinstinkter är. Hur mycket älskar vi vår kultur och vill bevara den. Kommer den uppenbara paradoxen i de radikala muslimernas tillvägagångssätt få sin naturliga konsekvens, att vi uppmanar kraften att säga NEJ, eller är vi för förslöade av vårt relativt lyxiga leverne och passiviserade av medierna.

Och visst känns det ibland som att viljan att överleva hos det svenska folket är helt frånvarande, men man ska aldrig ge upp hoppet!

Patrik Engellau skriver några ord om hur vi bildar våra uppfattningar:

Här har emellertid den genetiska gruppdemokratin en betvingande kraft. Jag har nyligen sett denna styrka i aktion. Det handlar om en bekant till mig som är troende PK-ist och i alla sammanhang hävdar att migrationen är en genuint fördelaktig gåva till svenska folket. Jag har vid flera tillfällen sett henne diskutera detta i grupper där en ansenlig majoritet haft motsvarande åsikter. Hon har stått på den vinnande sidan och aldrig vikit en tum.

Så, ganska nyligen, var förutsättningarna omkastade. Hon debatterade i en grupp på fem personer där de fyra andra var klara migrationsskeptiker. Gradvis förlorade hon sin självsäkerhet inför vännernas skeptiska blickar.

Efter några timmar gick det så långt – och sommarmiddagens alkohol kan ha utövat något inflytande – att hon började försiktigt uttala tvivel på sin egen uppfattning. Hon köpte social värme och välkomnande i gruppen genom att anpassa sig till gruppens tänkande.

Det är så den genetiska gruppdemokratin verkar. Världens mest kraftfulla mekanism för opinionsbildning. Försök gärna övertyga någon med lärda och vetenskapliga argument. Om det inte går så pröva med att plocka med tio meningsfränder till dig själv. Det brukar göra susen.

Det här är något nästan inge av oss kan undvika, det gamla påståendet att vi är medelvärdet av våra x närmsta vänner stämmer sannerligen. Vi anpassar oss till vår grupp, därför bör vi vara synnerligen selektiva över vilka vi släpper in. Det förklarar även varför alla politiker så snabbt förvandlas till avskum. Överskatta aldrig din egna rationalitet utan se till att ha sunda gemenskaper!

Att Engellau har sunda frihetliga instinkter demonstreras av hans inlägg där han förordar att skolplikten ska bort.

Richard Sörman undrar om det var ryska troll som la ner det svenska försvaret, öppnade våra gränser och monterade ner hela landet. Vi verkar synnerligen duktiga på att destabilisera vårt land helt utan rysk hjälp.

Fnordspotting grunnar lite över vilken metafysisk roll rasismen spelar i den progressiva världsbilden.

För den progressive är rasism någonting både oönskvärt och förkastligt, men för den progressive är rasism också någonting mycket mer metafysiskt. Rasism är vad som gör den norske gärningsmannens mord på sin styvsyster till en bisak. Rasism är vad som ger en tilltänkt massaker på muslimer i Norge större nyhetsvärde än en tilltänkt massaker på jämtlänningar. Rasism är vad som gör en nedbränd moské till en huvudnyhet och en nedbränd kyrka till en lokalnyhet. Rasism är också vad som skiljer en en vulgär provokation i form av en Muhammedkarikatyr från angelägen konst i form av utställningen Ecce Homo. Protester på temat att en avog eller fientlig inställning till en religion inte kan betraktas som rasism är i sammanhanget fullständigt irrelevanta, då synen på rasism som redan påpekats till sin natur är metafysisk, och därför också okänslig för invändningar av detta slag.

Jag har skrivit två inlägg, ett där jag funderar lite på vilken framtid internet har att erbjuda för högern samt om hur rutten moderniteten är.

 

+ There are no comments

Add yours